Domstolens dom (stora avdelningen) av den 23 mars 2010 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation - Frankrike) - Google France, Google, Inc. mot Louis Vuitton Malletier (C-236/08), Viaticum SA, Luteciel SARL (C-237/08), Centre national de recherche en relations humaines (CNRRH) SARL, Pierre-Alexis Thonet, Bruno Raboin, Tiger SARL (C-238/08)

(Förenade målen C-236/08-C-238/08)(¹)

(Varumärken - Internet - Sökmotor - Sökordsannonsering (keyword advertising) - Visning, utifrån sökord som motsvarar varumärken, av länkar till webbplatser vars innehavare konkurrerar med innehavarna av nämnda varumärken eller till webbplatser varifrån imitationer saluförs - Direktiv 89/104/EEG - Artikel 5 - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 9 - Sökmotorföretagets ansvar - Direktiv 2000/31/EG (direktiv om elektronisk handel))

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Google France, Google, Inc.

Motparter: Louis Vuitton Malletier (C-236/08), Viaticum SA, Luteciel SARL (C-237/08), Centre national de recherche en relations humaines (CNRRH) SARL, Pierre-Alexis Thonet, Bruno Raboin, Tiger SARL (C 238/08)

Saken

Begäran om förhandsavgörande - Cour de cassation - Tolkning av artikel 5.1 a och b och 5.2 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178), artikel 9.1 a-c i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3) och artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (EGT L 178, s. 1) - Begreppet "användning" av varumärket och innehavarens rätt till detta - Leverantör av en avgiftsbelagd söktjänst på Internet som inte marknadsför egna varor eller tjänster utan ställer sökord till annonsörernas förfogande som återger eller imiterar registrerade varumärken och som genom avtalet för söktjänsten utifrån dessa sökord skapar och med förtur visar reklamlänkar till webbplatser varifrån förfalskade produkter erbjuds - Villkor för ansvarsfrihet för den som levererar tjänster bestående av lagring av information som tillhandahållits av tjänstemottagaren

Domslut

Artikel 5.1 a i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar och artikel 9.1 a i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken ska tolkas så, att innehavaren av ett varumärke har rätt att förhindra att en annonsör, utifrån ett sökord som är identiskt med detta varumärke och som annonsören utan varumärkesinnehavarens medgivande har valt ut i en söktjänst på Internet, gör reklam för varor och tjänster som är identiska med dem för vilka nämnda varumärke har registrerats, när denna reklam inte möjliggör eller endast med svårighet möjliggör för en genomsnittlig Internetanvändare att få reda på om de varor och tjänster som avses i annonsen härrör från varumärkesinnehavaren eller från ett företag med ekonomiska band till varumärkesinnehavaren eller, tvärtom, från tredje man.

En söktjänstleverantör på Internet som såsom sökord lagrar ett kännetecken som är identiskt med ett varumärke och ser till att annonser visas utifrån detta använder inte kännetecknet i den mening som avses i artikel 5.1 och 5.2 i direktiv 89/104 eller i artikel 9.1 i förordning nr 40/94.

Artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel) ska tolkas så, att bestämmelsen däri är tillämplig på en söktjänstleverantör på Internet när leverantören i fråga inte har utövat en sådan aktiv roll som är ägnad att ge honom kännedom om eller kontroll över lagrade uppgifter. Om leverantören inte har utövat en sådan roll, kan han inte hållas ansvarig för de uppgifter han har lagrat på en annonsörs begäran annat än om han har underlåtit att - när han fått kännedom om den olagliga karaktären på dessa uppgifter eller annonsörens verksamhet - utan dröjsmål avlägsna eller göra nämnda uppgifter oåtkomliga.

____________

¹ - ) EUT C 209, 15.8.2008.