Mål C‑354/13
Fag og Arbejde (FOA)
mot
Kommunernes Landsforening (KL)
(begäran om förhandsavgörande från
retten i Kolding)
”Begäran om förhandsavgörande – Socialpolitik – Uppsägning – Skäl – Arbetstagarens fetma – Allmän princip om förbud mot diskriminering på grund av fetma – Föreligger inte – Direktiv 2000/78/EG – Likabehandling i arbetslivet – Förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder – Fråga om det föreligger ett ’funktionshinder’”
Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 18 december 2014
1. Europeiska unionens rättsordning– Principer – Likabehandling – Likabehandling i arbetslivet – Direktiv 2000/78 – Diskrimineringsförbud – Räckvidd – Diskriminering på grund av fetma – Omfattas inte – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Tillämpningsområde – Uppsägning som påstås ha skett på grund av fetma – Omfattas inte
(Artiklarna 10 FEUF och 19 FEUF, rådets direktiv 2000/78, artikel 1er)
2. Socialpolitik – Likabehandling i arbetslivet – Direktiv 2000/78 – Förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder– Begreppet funktionshinder – Fetma hos en arbetstagare som inte kan eller endast i begränsad utsträckning kan utföra sitt arbete under en lång period – Omfattas
(Rådets direktiv 2000/78, skäl 16 och artiklarna 1 och 5)
1. Unionsrätten ska tolkas så, att den inte stadgar någon allmän princip om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av fetma som sådan.
I EG‑ och EUF-fördragen förekommer det inte någon bestämmelse om förbud mot diskriminering på grund av fetma som sådan. Varken artikel 10 FEUF eller artikel 19 FEUF hänvisar till fetma.
Inte heller i unionens sekundärrätt stadgas någon princip om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av fetma. I synnerhet nämns inte fetma i direktiv 2000/78 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet som en grund för diskriminering. Tillämpningsområdet för direktiv 2000/78 ska inte, genom en analog tolkning, anses omfatta annan diskriminering än diskriminering på de grunder som uttömmande uppräknas i artikel 1 i direktivet. Fetma kan följaktligen inte som sådan anses vara en diskrimineringsgrund som ska läggas till de grunder som omfattas av förbudet mot diskriminering i direktiv 2000/78.
Bestämmelserna i Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna äger således inte heller tillämpning i en situation som gäller en uppsägning som påstås ha skett på grund av fetma.
(se punkterna 33 och 35–40 samt punkt 1 i domslutet)
2. Direktiv 2000/78 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet ska tolkas så, att en arbetstagares fetma utgör ett funktionshinder i den mening som avses i direktivet, när detta tillstånd medför en begränsning till följd av bland annat varaktiga fysiska, psykiska eller mentala skador, vilka i samspel med olika hinder kan motverka den berördes fulla och verkliga deltagande i arbetslivet på lika villkor som andra arbetstagare.
Det skulle dessutom strida mot själva syftet med direktivet, nämligen att genomföra likabehandling, om frågan huruvida direktivet ska tillämpas skulle vara beroende av orsaken till funktionshindret.
Definitionen av begreppet funktionshinder i den mening som avses i artikel 1 i direktiv 2000/78 kommer i övrigt före fastställandet och bedömningen av lämpliga anpassningsåtgärder enligt artikel 5 i detta direktiv. Enligt skäl 16 i direktivet syftar sådana åtgärder nämligen till att beakta funktionshindrade personers behov. Åtgärderna är således följden av, och inte den grundläggande beståndsdelen i, begreppet funktionshinder. Enbart det förhållandet att sådana anpassningsåtgärder inte har vidtagits för en person är således inte tillräckligt för att anse att han eller hon inte kan betraktas som en funktionshindrad person i den mening som avses i direktivet.
Fetma som sådan utgör dessutom inte ett funktionshinder i den mening som avses i direktiv 2000/78. För det fall en arbetstagares fetma, under givna omständigheter, medför en begränsning till följd av bland annat fysiska, psykiska eller mentala skador, vilka i samspel med olika hinder kan motverka den berördes fulla och verkliga deltagande i arbetslivet på lika villkor som andra arbetstagare, och denna begränsning varar under en lång tid, kan ett sådant tillstånd omfattas av begreppet funktionshinder i den mening som avses i direktiv 2000/78.
Så vore fallet bland annat om arbetstagarens fetma motverkar hans eller hennes fulla och verkliga deltagande i arbetslivet på lika villkor som andra arbetstagare på grund av begränsad rörlighet eller på grund av ett sjukdomstillstånd som hindrar honom eller henne från att utföra sitt arbete eller som gör det svårt att utöva yrkesverksamhet.
(se punkterna 55, 57–60 och 64 samt punkt 2 i domslutet )