Överklagande ingett den 7 september 2017 av Mykola Yanovych Azarov av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 7 juli 2017 i mål T-215/15, M.Y. Azarov mot Europeiska unionens råd

(Mål C-530/17 P)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Mykola Yanovych Azarov (ombud: A. Egger och G. Lansky, Rechtsanwälte)

Övrig part i målet: Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens dom av den 7 juli 2017 i mål T-215/15, samt

avgöra målet slutligt och ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2015/364¹ av den 5 mars 2015 om ändring av beslut 2014/119/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina och rådets genomförandeförordning (EU) 2015/357² av den 5 mars 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 208/2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina, i den mån de rör klaganden, och förplikta rådet att ersätta klagandens rättegångskostnader avseende förfarandet vid tribunalen och vid domstolen, eller

i andra hand i förhållande till yrkande 2 ovan, återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning utifrån den rättsliga bedömningen i domstolens dom, och meddela att beslut om rättegångskostander meddelas senare.

Grunder och huvudargument

Klaganden anför följande grunder för sitt överklagande:

1)    Tribunalen åsidosatte artikel 296 FEUF och artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna när den fann att det inte var felaktig rättstillämpning av rådet när den motiverade de restriktiva åtgärderna. Rådet redovisade inte sina skäl på ett tillräckligt specifikt och konkret sätt.

2)    Tribunalen gjorde fel som fann att rådet inte kränkte grundläggande rättigheter. Det var felaktig rättstillämpning av tribunalen när den bedömde intrånget i rätten till egendom och näringsfriheten. I synnerhet var det felaktig rättstillämpning när den fann att åtgärderna var lämpliga och proportionerliga. Tribunalen gjorde också förfarandefel och åsidosatte processuella rättigheter.

3)    Tribunalen gjorde fel som fann att rådets handlande inte utgjorde maktmissbruk. För det första underlät tribunalen att göra en konkret kontroll av klaganden. För det andra var det felaktig rättstillämpning av tribunalen när den fann att bristen på konkreta bevis var irrelevant.

4)    Tribunalen gjorde fel som fann att rådet inte åsidosatte rätten till god förvaltning. För det första är tribunalens slutsatser rörande rådets skyldighet att förhålla sig opartisk behäftad med rättsliga fel. För det andra underlät tribunalen att beakta omfattningen av skyldigheten att omsorgsfullt fastställa de faktiska omständigheterna. Det framgår också i detta sammanhang att klagandens processuella rättigheter har kränkts.

Tribunalen gjorde fel som fann att rådet inte hade gjort en ”uppenbart oriktig bedömning”. För det första uppfyllde rådet inte sin skyldighet att pröva de bestridda rättsakterna såtillvida att den inte prövade det förfarande som hade lett till att de bestridda rättsakterna antogs. Det var felaktig rättstillämpning när tribunalen fann att rådet kunde stödja sig på enbart en skrivelse från Ukraina. Tribunalen åsidosatte därmed skyldigheten att göra ytterligare undersökningar. Tribunalen underlät vidare att beakta räckvidden av EU-domstolens senaste praxis om restriktiva åtgärder. Tribunalen resonerade också i hög grad rent politiskt och förbisåg betydelsen av grundläggande rättigheter i ett tredjeland.

____________

¹ EUT L 62, 2015, s. 25.

² EUT L 62, 2015, s. 1.