Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van eerste aanleg te Antwerpen (Belgien)den 20 mars 2017 – Strafzaak tegen Van Gennip BVBA m.fl.

(Mål C-137/17)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank van eerste aanleg te Antwerpen

Part i målet vid den nationella domstolen

Van Gennip BVBA, Antonius Johannes Maria ten Velde, Original BVBA, Antonius Cornelius Ignatius Maria van der Schoot

Tolkningsfrågor

Ska följande överträdelser av den belgiska lagstiftningen om pyrotekniska artiklar klassificeras som ”allvarliga överträdelser” i den mening som avses i artikel 45 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU(1 ) av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar:

a)    försäljning av pyrotekniska artiklar med en pyroteknisk sats på 2,666 kg, det vill säga en överträdelse av artiklarna 265.7 och 257 i kunglig förordning av den 23 september 1958 om allmänna regler för tillverkning, förvaring, innehav, försäljning, transport och bruk av sprängämnen, som förbjuder försäljning av pyrotekniska artiklar med en pyroteknisk sats på mer än 1 kg, såvitt inte konsumenten har beviljats ett individuellt tillstånd att inneha en större mängd pyrotekniska artiklar,

b)    överskridande av den övre gränsen för pyrotekniska artiklar som en butik enligt ett federalt fyrverkeritillstånd får förvara och underlåtenhet att förvara artiklarna på de i tillståndet angivna förvaringsställena, trots att butiken redan hade ett regionalt miljötillstånd för att på de berörda ställena förvara dessa större mängder,

c)    mycket tillfällig förvaring av mycket små mängder pyrotekniska artiklar i olika, inte specifikt för sådan förvaring godkända, utrymmen i och i anslutning till en detaljhandelsbutik för pyrotekniska artiklar som innehar såväl ett federalt fyrverkeritillstånd som ett regionalt miljötillstånd?

Utgör principen om fri rörlighet för pyrotekniska artiklar i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG(2 ) av den 23 maj 2007 om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar (nu artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den [12 juni] 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar), i förekommande fall jämförd med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG(3 ) av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, hinder för nationella bestämmelser enligt vilka förvaringsutrymmen för direktivkonforma pyrotekniska artiklar, i anslutning till detaljhandeln, måste uppfylla dubbla krav och inneha dels ett tillstånd som beviljats inom ramen för lagstiftningen om tillverkning, förvaring, innehav, försäljning, transport och bruk av sprängämnen, dels ett miljötillstånd för miljöfarliga anläggningar, trots att båda tillståndssystemen i huvudsak eftersträvar samma mål (att förebygga säkerhetsrisker), och det i ett av dessa båda tillståndssystem (i det aktuella fallet det som avser sprängämnen) fastställs en (mycket) låg maxgräns för förvaring av fyrverkeriartiklar (som får ha en pyroteknisk sats (det vill säga aktivt ämne) på högst 50 kg)?

Utgör principen om fri rörlighet för pyrotekniska artiklar i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar och artikel 6.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG av den 23 maj 2007 om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar (i förekommande fall jämförd med artiklarna 34, 35 och 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), tillsammans med proportionalitetsprincipen, hinder för nationella bestämmelser som förbjuder innehav, bruk eller försäljning till konsumenter av fyrverkeriartiklar (fyrverkerier i kategorierna 2 och 3 i direktiv 2007/23/EG) som har en pyroteknisk sats på mer än 1 kg?

____________

(1 )     EUT L 178, 2013, s. 27.

(2 )    EUT L 154, 2007, s. 1.

(3 )    EUT L 376, 2006, s. 36.