Language of document : ECLI:EU:C:2014:2092

Mål C‑338/13

Marjan Noorzia

mot

Bundesministerin für Inneres

(begäran om förhandsavgörande,

framställd av Verwaltungsgerichtshof)

”Begäran om förhandsavgörande – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86/EG – Artikel 4.5 – Nationell lagstiftning enligt vilken det krävs att referenspersonen och dennes make ska ha uppnått 21 års ålder vid tidpunkten för inlämnandet av ansökan om återförening – Konform tolkning”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 17 juli 2014

Gränskontroller, asyl och invandring – Invandringspolitik – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86 – Nationell lagstiftning som föreskriver ett villkor om att maken eller den registrerade partnern ska ha uppnått en lägsta ålder på 21 år vid tidpunkten för ansökan om familjeåterförening – Tillåtet

(Rådets direktiv 2003/86, artikel 4.5)

Artikel 4.5 i direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening ska tolkas så, att bestämmelsen inte utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken makar och registrerade partners ska ha uppnått 21 års ålder redan vid ansökningstillfället för att anses som familjemedlemmar vilka omfattas av rätten till återförening.

Den lägsta ålder som har fastställts av medlemsstaterna enligt artikel 4.5 i direktiv 2003/86 motsvarar slutgiltigt den ålder vid vilken en person, enligt den berörda medlemsstaten, ska anses ha uppnått en tillräcklig mognad inte endast för att motsäga sig ett tvångsäktenskap, utan även för att frivilligt välja att bosätta sig i ett annat land med sin make, i syfte att med honom eller henne leva ett familjeliv och att integrera sig där.

En bestämmelse enligt vilken det krävs att referenspersonen och dennes make ska ha uppnått den erforderliga lägsta åldern vid ansökningstillfället, varken hindrar utövandet av rätten till familjeåterförening eller gör det orimligt svårt.

Att tidpunkten för inlämnandet av ansökan om familjeåterförening beaktas vid bedömningen av huruvida villkoret om en viss lägsta ålder är uppfyllt är dessutom förenligt med principerna om likabehandling och rättssäkerhet.

(se punkterna 15–17 och 19 samt domslutet)