Language of document : ECLI:EU:C:2014:2428

Mål C‑212/13

František Ryneš

mot

Úřad pro ochranu osobních údajů

(begäran om förhandsavgörande från Nejvyšší správní soud)

”Begäran om förhandsavgörande – Direktiv 95/46/EG – Skydd för enskilda personer – Behandling av personuppgifter – Begreppet ’verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans hushåll’”

Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 11 december 2014

1.        Tillnärmning av lagstiftning – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Direktiv 95/46 – Tillämpningsområde – Personuppgifter – Begrepp – En bild av en person som registrerats av en kamera som gör det möjligt att identifiera den berörda personen – Omfattas

(Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46, artiklarna 2 a och 3.1)

2.        Tillnärmning av lagstiftning – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Direktiv 95/46 – Tillämpningsområde – Behandling av personuppgifter – Begrepp – Videoövervakning av människor där inspelningen lagras kontinuerligt på till exempel en hårddisk – Omfattas

(Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46, skälen 15 och 16 samt artiklarna 2 b och 3.1)

3.        Tillnärmning av lagstiftning – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Direktiv 95/46 – Tillämpningsområde – Undantag – Strikt tolkning mot bakgrund av de grundläggande rättigheterna – Behandling av personuppgifter har skett som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans hushåll – Begrepp – Användning av kameraövervakningsutrustning som används för visuell inspelning av människor, som lagras kontinuerligt på en hårddisk och som installerats av en fysisk person i en bostad för att skydda husägarnas egendom, hälsa och liv där denna kamerautrustning även övervakar område dit allmänheten har tillträde – Omfattas inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 7; Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46, skäl 10 och artiklarna 1 och 3.2 andra strecksatsen)

1.        Begreppet personuppgifter, som används i artikel 3.1 i direktiv 95/46 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, omfattar i enlighet med definitionen i artikel 2 a i direktiv 95/46 ”varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person”. En identifierbar person är ”en person som kan identifieras, direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till … en eller flera faktorer som är specifika för hans fysiska, … identitet”. En bild av en person som registrerats av en kamera utgör, således en personuppgift i den mening som avses i bestämmelsen i föregående punkt, eftersom den gör det möjligt att identifiera den berörda personen.

(se punkterna 21 och 22)

2.        Övervakning som sker med hjälp av videoövervakning av människor och som lagras kontinuerligt på en hårddisk utgör behandling av personuppgifter som företas på automatisk väg enligt artikel 3.1 i direktiv 95/46 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Vad gäller uttrycket ”behandling av personuppgifter” definieras detta i artikel 2 b i direktiv 95/46 såsom ”varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas beträffande personuppgifter … till exempel insamling, registrering, … lagring”. Det framgår av bland annat skälen 15 och 16 i direktiv 95/46 att videoövervakning i princip omfattas av direktivets tillämpningsområde då det sker med hjälp av automatisk databehandling.

(se punkterna 23–25)

3.        Artikel 3.2 andra strecksatsen i direktiv 95/46 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter ska tolkas så, att kameraövervakningsutrustning som används för visuell inspelning av människor, som lagras kontinuerligt på en hårddisk och som installerats i en bostad för att skydda husägarnas egendom, hälsa och liv – där denna kamerautrustning även övervakar område dit allmänheten har tillträde – ska anses utgöra behandling av personuppgifter som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans hushåll i den mening som avses i denna bestämmelse.

Direktiv 95/46 avser, såsom framgår av artikel 1 och skäl 10 häri, att säkerställa en hög skyddsnivå när det gäller fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandling av personuppgifter. Skyddet av den grundläggande rätten till respekt för privatlivet som stadgas i artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kräver att undantag från och begränsningar av skyddet för personuppgifter ska inskränkas till vad som är strängt nödvändigt. Eftersom bestämmelserna i direktiv 95/46 reglerar behandling av personuppgifter som kan innebära intrång i de grundläggande friheterna och då särskilt i rätten till privatliv, måste bestämmelserna i fråga med nödvändighet tolkas mot bakgrund av de grundläggande rättigheterna i den nämnda stadgan. Undantaget i artikel 3.2 andra strecksatsen i direktivet ska därför tolkas strikt.

En sådan strikt tolkning finner även stöd i bestämmelsens ordalydelse enligt vilken behandling av personuppgifter som inte enbart sker som ett led i verksamhet av privat natur eller som har samband med hans hushåll utan som är av ”rent” privat natur eller som har samband med hans hushåll ska undantas från tillämpningen av direktiv 95/46. Behandling av personuppgifter omfattas av undantaget i artikel 3.2 andra strecksatsen i direktiv 95/46 enbart om den sker inom en sfär som är av rent privat natur eller som har samband med uppgiftshanterarens hushåll. I den mån videoövervakning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, även delvis omfattar ett område dit allmänheten har tillträde och därmed går utanför uppgiftshanterarens privata sfär kan denna verksamhet inte anses vara ”av rent privat natur eller som har samband med hans hushåll” i den mening som avses i artikel 3.2 andra strecksatsen i direktiv 95/46.

(se punkterna 27–31, 33 och 35 samt domslutet)