DOMSTOLENS DOM (nionde avdelningen)
den 4 september 2014 (*)
”Begäran om förhandsavgörande – Luftfart – Förordning (EG) nr 261/2004 – Artiklarna 2, 5 och 7 – Rätt till ersättning i händelse av kraftigt försenad flygning – Förseningens längd – Begreppet ankomsttid”
I mål C‑452/13,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Landesgericht Salzburg (Österrike) genom beslut av den 31 juli 2013, som inkom till domstolen den 12 augusti 2013, i målet
Germanwings GmbH
mot
Ronny Henning,
meddelar
DOMSTOLEN (nionde avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden M. Safjan samt domarna J. Malenovský (referent) och A. Prechal,
generaladvokat: Y. Bot,
justitiesekreterare: handläggaren K. Malacek,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 7 maj 2014,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Ronny Henning, genom A. Skribe, Rechtsanwalt,
– Tysklands regering, genom T. Henze och J. Kemper, båda i egenskap av ombud,
– Europeiska kommissionen, genom W. Mölls och N. Yerrell, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av begreppet ankomsttid, i den mening som avses i artiklarna 2, 5 och 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, s. 1).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Germanwings GmbH (nedan kallat Germanwings), ett lufttrafikföretag, och Ronny Henning avseende Germanwings vägran att kompensera Ronny Henning för den försening med vilken hans flygning påstås ha ankommit till flygplatsen Köln/Bonn (Tyskland).
Tillämpliga bestämmelser
3 Artikel 2 i förordning nr 261/2004, som har rubriken ”Definitioner”, har följande ordalydelse:
”I denna förordning avses med
...
h) slutlig bestämmelseort: den bestämmelseort som anges på den färdbiljett som visas fram vid incheckningsdisken eller, i händelse av direkt anslutande flygförbindelser, bestämmelseorten för den sista flygningen: alternativa anslutande flygförbindelser som är tillgängliga skall inte beaktas om den ursprungliga planerade ankomsttiden respekteras.”
4 I artikel 5 i förordningen, som har rubriken ”Inställd flygning”, föreskrivs följande:
”1. Vid inställd flygning skall de berörda passagerarna
...
c) ha rätt till kompensation i enlighet med artikel 7 av det lufttrafikföretag som utför flygningen såvida inte
...
iii) de mindre än sju dagar före den tidtabellsenliga avgångstiden underrättas om att flygningen är inställd, och erbjuds ombokning så att de kan avresa högst en timme före den tidtabellsenliga avgångstiden och nå sin slutliga bestämmelseort senast två timmar efter den tidtabellsenliga ankomsttiden.
...
3. Lufttrafikföretaget som utför flygningen skall inte vara skyldigt att betala kompensation enligt artikel 7, om det kan visa att den inställda flygningen beror på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.
...”
5 I artikel 6 i förordning nr 261/2004, som har rubriken ”Försening”, föreskrivs följande:
”1. När det lufttrafikföretag som utför flygningen har rimlig anledning att anta att en flygning kommer att försenas i förhållande till den tidtabellsenliga avgångstiden
a) med två timmar eller mer vid alla flygningar på 1500 kilometer eller mindre, eller
b) med tre timmar eller mer vid alla flygningar inom gemenskapen på mer än 1500 kilometer och vid alla övriga flygningar på mellan 1500 och 3500 kilometer, eller
c) med fyra timmar eller mer vid alla flygningar som inte omfattas av a eller b,
skall lufttrafikföretaget erbjuda passagerarna
i) assistans i enlighet med artikel 9.1 a och artikel 9.2,
ii) om den rimligen förväntade avgångstiden är åtminstone dagen efter den tidigare tillkännagivna avgångstiden, assistans i enlighet med artikel 9.1 b och 9.1 c,
iii) om förseningen är åtminstone fem timmar, assistans i enlighet med artikel 8.1 a.
2. Under alla omständigheter skall assistansen erbjudas inom de tidsfrister som anges ovan med avseende på varje avståndssegment.”
6 I artikel 7 i förordning nr 261/2004, som har rubriken ”Rätt till kompensation”, föreskrivs följande:
”1. Vid hänvisning till denna artikel skall passagerare få kompensation som uppgår till
a) 250 euro för alla flygningar på högst 1500 kilometer,
...
2. När passagerare erbjuds ombokning till den slutliga bestämmelseorten med en alternativ flygning i enlighet med artikel 8, och ankomsttiden för denna inte överstiger den tidtabellsenliga ankomsttiden för den ursprungligen bokade flygningen
a) med två timmar för alla flygningar på 1500 kilometer eller mindre, eller
...
får det lufttrafikföretag som utför flygningen minska den kompensation som föreskrivs i punkt 1 med 50 procent.
...
4. De avstånd som anges i punkterna 1 och 2 skall mätas efter storcirkelmetoden (ortodromisk linje).”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
7 Ronny Henning köpte en flygbiljett av Germanwings för att resa från Salzburg (Österrike) till Köln/Bonn. Enligt biljetten var den tidtabellsenliga avgångstiden från Salzburgs flygplats den 11 maj 2012 klockan 13.30 och den tidtabellsenliga ankomsttiden till flygplatsen Köln/Bonn var klockan 14.40 samma dag. Flygsträckan mellan dessa två flygplatser uppgår, med beräkning genom storcirkelmetoden, till mindre än 1 500 kilometer.
8 Den 11 maj 2012 lyfte Ronny Hennings flygplan från Salzburgs flygplats med en försening. Flygplanets hjul tog mark på landningsbanan på flygplatsen Köln/Bonn klockan 17.38, men flygplanet befann sig inte på uppställningsplatsen förrän klockan 17.43, det vill säga tre timmar och tre minuter efter den planerade ankomsttiden. Flygplanets dörrar öppnades strax därefter.
9 Ronny Henning anser att han ankom till den slutgiltiga bestämmelseorten med en försening på mer än tre timmar i förhållande till den tidtabellsenliga ankomsttiden. Han anser således att han i enlighet med artiklarna 5–7 i förordning nr 261/2004 har rätt till kompensation med 250 euro. Germanwings anser att den faktiska ankomsttiden var det klockslag när flygplanets hjul tog mark på landningsbanan på flygplatsen Köln/Bonn. Förseningen i förhållande till den tidtabellsenliga ankomsttiden uppgick därför endast till 2 timmar och 58 minuter, vilket innebär att någon rätt till kompensation inte uppkommer.
10 Domstolen i första instans ansåg att den faktiska ankomsttid som ska beaktas var det klockslag när den första dörren, genom vilken passagerarna kan lämna flygplanet, öppnades. Följaktligen fastslog den domstolen att Germanwings skulle betala ut 250 euro i kompensation till Ronny Henning. Germanwings överklagade domen till den hänskjutande domstolen.
11 Under dessa omständigheter beslutade Landesgericht Salzburg att förklara målet vilande och att ställa följande tolkningsfråga till domstolen:
”Vilken tidpunkt är avgörande för begreppet ankomsttid som används i artiklarna 2, 5 och 7 i förordning [nr 261/2004]:
a) Det klockslag när ett flygplan tar mark på landningsbanan (när hjulen tar mark, på engelska ’touchdown’)?
b) Det klockslag när ett flygplan anländer till uppställningsplatsen och parkeringsbromsarna slagits på, respektive stoppklossarna anbringats (’in-block-ankomsttiden’)?
c) Den tidpunkt då flygplanets dörrar öppnas?
d) En av parterna inom ramen för deras partsautonomi fastställd tidpunkt?”
Prövning av tolkningsfrågan
12 Den hänskjutande domstolen har ställt tolkningsfrågan för att få klarhet i huruvida artiklarna 2, 5 och 7 i förordning nr 261/2004 ska tolkas så, att begreppet ankomsttid, som används för att fastställa omfattningen av en försening för passagerarna på en flygning, avser det klockslag när ett flygplans hjul tar mark på landningsbanan på flygplatsen på den slutgiltiga bestämmelseorten eller så, att begreppet avser det klockslag när flygplanet anländer till uppställningsplatsen och parkeringsbromsarna slagits på, respektive stoppklossarna anbringats, eller så, att begreppet avser en av parterna inom ramen för deras partsautonomi fastställd tidpunkt.
13 Domstolen erinrar inledningsvis om att förordning nr 261/2004 avser två olika typer av situationer vad gäller en flygnings försening.
14 I vissa fall, såsom när det är fråga om en sådan försening av en flygning i den mening som avses i artikel 6 i förordning nr 261/2004, hänvisar förordningen endast till en försening i förhållande till den tidtabellsenliga avgångstiden.
15 I andra fall, såsom de fall som avses i artiklarna 5 och 7 i förordning nr 261/2004, hänvisar förordningen till en vid ankomsten konstaterad försening av en flygning. Det framgår av dessa artiklar, att för att fastställa omfattningen av en sådan försening ska flygplanets tidtabellsenliga ankomsttid jämföras med det klockslag när flygplanet faktiskt ankommer till bestämmelseorten.
16 Förordning nr 261/2004 definierar emellertid inte den faktiska ankomsttiden. Det följer likväl av såväl kravet på en enhetlig tillämpning av unionsrätten som av principen om likabehandling, att ordalydelsen i en unionsbestämmelse som inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas rättsordningar för fastställandet av bestämmelsens och tillämpningsområde, i regel ska ges en självständig tolkning inom hela Europeiska unionen (se, för ett liknande resonemang, dom Ekro, 327/82, EU:C:1984:11, punkt 11).
17 Det följer härav att begreppet ”faktisk ankomsttid” ska tolka på så sätt att det tillämpas enhetligt inom unionen.
18 Mot denna bakgrund ska en av de möjligheter som övervägs av den hänskjutande domstolen, nämligen att begreppet definieras av parterna genom avtal, avfärdas, eftersom det inte finns något angivet om detta i förordning nr 261/2004.
19 Domstolen erinrar vidare att den redan har slagit fast att flygpassagerare som blir kraftigt försenade, det vill säga med tre timmar eller mer – i likhet med passagerare vars ursprungliga flygning har ställts in och som lufttrafikföretaget inte kan erbjuda ombokning på de villkor som anges i artikel 5.1 c iii i förordning nr 261/2004 – har rätt till kompensation enligt artikel 7 i förordningen, eftersom de också drabbas av oåterkallelig tidsspillan (se, för ett liknande resonemang, dom Folkerts, C‑11/11, EU:C:2013:106, punkt 32 och där angiven rättspraxis).
20 Passagerarna befinner sig under en flygning i ett slutet utrymme, står under lufttrafikföretagets anvisningar och kontroll, och, på grund av tekniska skäl och säkerhetsskäl är deras möjlighet att kommunicera med yttervärlden mycket begränsade. Under sådana förhållanden kan passagerarna inte utan avbrott sköta sina privata, sociala, familje- eller yrkesangelägenheter. Det är först när flygningen är avslutad som de kan återgå till sina vanliga rutiner.
21 Även om sådana olägenheter är oundvikliga när flygningens längd inte överskrider den planerade längden, förhåller det sig annorlunda vid en försening, eftersom den tid, utöver den planerade tiden för flygningen, som tillbringats under de förhållanden som beskrivs i föregående punkt, utgör ”förlorad tid” med hänsyn till att de berörda passagerarna inte kan utnyttja denna tid för att förverkliga de syften som föranlett dem att bege sig till den valda bestämmelseorten på det önskade klockslaget.
22 Härav följer att begreppet ”faktisk ankomsttid”, mot bakgrund av förordning nr 261/2004, ska förstås så, att det ska motsvara den tidpunkt när de förhållanden som beskrivs i punkt 20 i förevarande dom upphör.
23 I detta hänseende konstaterar domstolen att situationen för passagerarna på en flygning i princip inte ändrar sig väsentligen varken när hjulen på flygplanet tar mark på landningsbanan på flygplatsen på bestämmelseorten, när flygplanet anländer till uppställningsplatsen och parkeringsbromsarna slagits på eller när stoppklossarna anbringats, eftersom passagerarna alltjämt, i det slutna utrymme som de befinner sig i, är underkastade olika restriktioner.
24 Det är först vid den tidpunkt då passagerarna tillåts att lämna flygplanet och ordern ges att i detta syfte öppna flygplanets dörrar som passagerarna i princip kan återgå till sina vanliga rutiner utan att vara underkastade dessa restriktioner.
25 Det följer av vad som ovan anförts att artiklarna 2, 5 och 7 i förordning nr 261/2004 ska tolkas så, att begreppet ankomsttid, som används för att fastställa omfattningen av en försening för passagerarna på en flygning, motsvarar tidpunkten då åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, under förutsättning att passagerarna tillåts att lämna flygplanet vid denna tidpunkt.
26 Denna slutsats motsägs inte av omständigheten att flera EU-förordningar, och vissa dokument från International Air Transport association (IATA) hänvisar till begreppet ”faktisk ankomsttid”, som det klockslag när ett flygplan anländer till uppställningsplatsen. Dessa förordningar och dokument eftersträvar flygtrafiksyften, och särskilt syften hänförliga till fördelningen av så kallade slottider, vilka skiljer sig från de syften som eftersträvas med förordning nr 261/2004. Följaktligen är definitionerna som anges i nämnda förordningar och dokument inte relevanta för tolkningen av motsvarande begrepp i förordning nr 261/2004, vilken uteslutande avser att fastställa minimirättigheter för passagerare som orsakas olägenheter på grund av inställda eller försenade flygningar eller på grund av att de mot sin vilja nekas ombordstigning.
27 Med hänsyn till ovan anförda överväganden ska frågan från den hänskjutande domstolen besvaras enligt följande: Artiklarna 2, 5 och 7 i förordning nr 261/2004 ska tolkas så, att begreppet ankomsttid, som används för att fastställa omfattningen av en försening för passagerarna på en flygning, avser tidpunkten då åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, under förutsättning att passagerarna tillåts att lämna flygplanet vid denna tidpunkt.
Rättegångskostnader
28 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (nionde avdelningen) följande:
Artiklarna 2, 5 och 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 ska tolkas så, att begreppet ankomsttid, som används för att fastställa omfattningen av en försening för passagerarna på en flygning, avser tidpunkten då åtminstone en av flygplanets dörrar öppnas, under förutsättning att passagerarna tillåts att lämna flygplanet vid denna tidpunkt.
Underskrifter