Talan väckt den 12 oktober 2016 – Europeiska kommissionen mot Republiken Polen

(Mål C- 526/16)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Owsiany-Hornung och C. Zadra)

Svarande: Republiken Polen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 2.1, 4.2 och 4.3 i direktiv 2011/92 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt,¹ jämfört med bilagorna II och III till detta direktiv, genom att – med undantag för borrning i vattentäkter, områden med skyddade sötvattenförekomster och naturskyddsområden i form av nationalparker, naturreservat, landskapsparker och Natura 2000-områden och sådana områdens yttre skyddszoner, där man ska pröva nödvändigheten av miljökonsekvensbedömningar vid borrning på ett djup från och med 1000 meter – undanta projekt där man medelst borrning letar efter eller undersöker mineralfyndigheter ner till ett djup på 5000 meter från förfarandet för prövning av nödvändigheten av en miljökonsekvensbedömning, i det att det för borrningar utanför vattentäkter, områden med skyddade sötvattenförekomster och olika anförda naturskyddsområden jämte i sådana områdens yttre skyddszoner fastställts ett för förfarandet föreskrivet gränsvärde, varvid man inte beaktar alla väsentliga urvalskriterier som anges i bilaga III till direktivet, och

förplikta Republiken Polen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen gör gällande att Republiken Polen har åsidosatt artiklarna 2.1, 4.2 och 4.3 i direktiv 2011/91, jämfört med bilagorna II och III till direktivet.

Enligt artikel 2.1 i direktiv 2011/92 ska medlemsstaterna ˮvidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medför en betydande miljöpåverkan bland annat på grund av deras art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd gesˮ.

Enligt artikel 4.2 i direktiv 2011/92 ska medlemsstaterna, i varje enskilt fall eller utifrån av medlemsstaterna fastställda gränsvärden eller kriterier (det vill säga inom ramen för en ˮscreeningˮ), avgöra om projekt som omfattas av bilaga II till direktivet ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning.

Enligt artikel 4.3 i direktiv 2011/92 ska, vid granskning från fall till fall eller fastställande av gränsvärden eller kriterier för ˮscreeningenˮ, ˮde relevanta urvalskriterier som fastställs i bilaga III beaktasˮ.

Borrning där man letar efter och undersöker mineralfyndigheter omfattas av bilaga II till direktiv 2011/92 då det rör sig om ˮdjupborrningˮ i den mening som avses i punkt 2 d i bilagan.

Detta är fråga om projekt, beträffande vilka det utifrån en helhetsbedömning inte går att säga att de inte har någon betydande miljöpåverkan.

Medlemsstaterna ska se till att dessa projekt underkastas en ˮscreeningˮ, med beaktande av de väsentliga kriterier som anges i bilaga III till direktiv 2011/92.

De nationella bestämmelser som införlivar direktiv 2011/92 med den polska rättsordningen, utesluter emellertid projekt där man medelst borrning letar efter eller undersöker mineralfyndigheter ner till ett djup på 5000 meter från ˮscreeningˮ-förfarandet (dock med undantag för borrning i så kallat känsliga områden, det vill säga i vattentäkter, områden med skyddade sötvattenförekomster och naturskyddsområden i form av nationalparker, naturreservat, landskapsparker och Natura 2000-områden och sådana områdens yttre skyddszoner, där ˮscreeningˮ-förfarandet ska tillämpas vid borrning på ett djup från och med 1000 meter).

Detta innebär att den övervägande delen av de borrningar, där man letar efter eller undersöker mineralfyndigheter, som vidtas utanför de ˮkänsliga områdenaˮ undantas från ˮscreeningˮ-förfarandet.

Att dessa borrningar undantas på detta sätt, utan att man beaktar de i bilaga III till direktiv 2011/92 angivna väsentliga kriterierna, utgör enligt kommissionen ett åsidosättande av artiklarna 2.1, 4.2 och 4.3 i direktiv 2011/92, jämfört med bilagorna II och III till direktivet.

____________

¹ EUT L 26, 2011, s. 1.