Language of document : ECLI:EU:C:2014:48

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)

den 6 februari 2014 (*)

”Gemensamma tulltaxan – Tullklassificering – Kombinerade nomenklaturen – Kapitel 64 – Import av delar som är nödvändiga för tillverkning av sportskor – Nummer 6404 – Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av textilmaterial – Nummer 6406 – Delar till skodon – Den allmänna tolkningsregeln 2 a till Kombinerade nomenklaturen – Inkomplett eller inte färdigarbetad vara som har ’den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär’ – Vara ’som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop’ – De förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet – ’Sammansättningsförfaranden’, med undantag av ’ytterligare bearbetning som färdiga produkter av delar som är avsedda att sättas ihop’”

I mål C‑2/13,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Cour de cassation (Frankrike) genom beslut av den 4 december 2012, som inkom till domstolen den 2 januari 2013, i målet

Directeur général des douanes et droits indirects,

Chef de l’agence de la direction nationale du renseignement et des enquêtes douanières

mot

Humeau Beaupréau SAS,

meddelar

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet (referent) samt domarna E. Levits och M. Berger,

generaladvokat: N. Wahl,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

–        Humeau Beaupréau SAS, genom F. Puel, avocat,

–        Frankrikes regering, genom D. Colas och C. Candat, båda i egenskap av ombud,

–        Europeiska kommissionen, genom L. Keppenne och B.‑R. Killmann, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1        Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av den allmänna tolkningsregeln 2 a till Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse vid tidpunkten för de aktuella omständigheterna (nedan kallad KN).

2        Begäran har framställts i ett mål mellan Directeur général des douanes et droits indirects och Chef de l’agence de la direction nationale du renseignement et des enquêtes douanière, å ena sidan, och Humeau Beaupréau SAS (nedan kallat Humeau), å andra sidan. Humeau är ett bolag bildat enligt fransk rätt. Målet rör KN-klassificeringen av delar som är nödvändiga för tillverkning av sportskor, vilka mellan maj 1998 och november 2000 importerats från Kina.

 Tillämpliga bestämmelser

 Unionsrätt

3        KN, som infördes genom förordning nr 2658/87, bygger på det internationella systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen, och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). I KN återges numren och de sexsiffriga undernumren från HS. Endast den sjunde och den åttonde siffran utgör undernummer som är specifika för KN.

4        Del 1 i KN innehåller ett antal inledande bestämmelser. Avsnitt I i denna del, vilket rör allmänna bestämmelser, innehåller en avdelning A, som har rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av [KN]”. Där föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] skall följande gälla:

1.      Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

2. a) Anges en viss vara i ett HS-nummer skall varan klassificeras enligt detta HS-nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, skall klassificeras enligt samma HS-nummer som den hopsatta varan.

6.      Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer skall bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå skall jämföras med varandra. …”

5        Den andra delen av KN innehåller avdelning XII, vilken bland annat innehåller kapitel 64, med rubriken ”Skodon, damasker o.d.; delar till sådana artiklar”.

6        KN-nummer 6404, med rubriken ”Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av textilmaterial”, innehåller undernummer 6404 11 00, som har följande lydelse:

”Skodon för sport eller idrott; tennisskor, basketbollskor, gymnastikskor, träningsskor o.d.”

7        KN-nummer 6406 har rubriken ”Delar till skodon (inbegripet överdelar, även hopfogade med andra sulor än yttersulor), lösa inläggssulor, hälinlägg o.d.; damasker, benläder och liknande artiklar samt delar till sådana artiklar”.

8        Undernummer 6406 10 omfattar ”Överdelar och delar till överdelar, andra än styvnader”.

9        Undernummer 6406 20 omfattar ”Yttersulor och klackar av gummi eller plast”.

10      Artikel 249 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000 av den 16 november 2000 (EGT L 311, s. 17) (nedan kallad tullkodexen) har följande lydelse:

”[Tullkodexkommittén] får behandla alla de frågor om tullagstiftningen som tas upp av ordföranden, antingen på dennes initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.”

 De förklarande anmärkningarna till HS

11      WCO godkänner, enligt villkoren i artikel 8 i den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, de förklarande anmärkningar och klassificeringsutlåtanden till harmoniserade systemet som HS-kommittén antagit.

12      Den förklarande anmärkningen till den allmänna tolkningsregeln 2 a till HS – en regel som formulerats på motsvarande sätt som den allmänna tolkningsregeln 2 a till KN – har följande lydelse:

”I)      Den första delen av regel 2 a utvidgar omfattningen av varje HS-nummer som upptar en särskild vara till att omfatta inte endast den kompletta varan utan också varan i fråga i inkomplett eller inte färdigarbetat tillstånd, under förutsättning att varan i detta skick uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan.

Varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop

V)      Den andra delen av regel 2 a föreskriver att en komplett eller färdigarbetad vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall klassificeras enligt samma HS-nummer som den hopsatta varan. När en vara föreligger i sådant skick är det vanligen för att därigenom möjliggöra eller underlätta emballeringen, hanteringen eller transporten.

VI)      Denna regel är också tillämplig för inkompletta eller inte färdigarbetade varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, under förutsättning att de enligt första delen av denna regel skall klassificeras som kompletta eller färdigarbetade varor.

VII)      Vid tillämpningen av denna regel avses med ’varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop’ sådana varor vilkas beståndsdelar skall sammanfogas antingen med hopsättningsanordningar (skruvar, muttrar, bultar etc.) eller t.ex. genom nitning eller svetsning, under förutsättning att endast sammansättningsförfaranden behövs.

I detta avseende skall ingen hänsyn tas till en komplex sammansättningsmetod. Emellertid skall inte komponenterna undergå ytterligare bearbetning som färdiga produkter.

Övertaliga delar till en icke hopsatt vara skall klassificeras för sig.

VIII) Exempel på fall på vilka denna regel är tillämplig lämnas i de allmänna anvisningarna till avdelningarna eller kapitlen (t.ex. sextonde avd. och 44, 86, 87 och 89 kap.).

IX)      På grund av omfattningen av HS-numren i första till sjätte avd. är denna del av regeln normalt inte tillämplig för varor enligt dessa avdelningar.”

 Fransk rätt

13      Artikel 443.1 i den franska tullkodexen, i dess lydelse enligt lag nr 77-1453 av den 29 december 1977 om processuella garantier för skattskyldiga i förfaranden som rör tull och skatter (JORF av den 30 december 1977, s. 6279), har följande lydelse:

”Commission de conciliation et d’expertise douanière [tvistlösnings- och expertorgan i tullfrågor, nedan kallat CCED] ska bestå av

–        en ordinarie domare, som ordförande,

–        två bisittare som väljs med hänsyn till deras tekniska kompetenser, samt

–        ett förvaltningsdomstolsråd.

Vid lika röstetal ska ordförandens röst vara utslagsgivande.”

14      I artikel 450 i den franska tullkodexen, i dess lydelse enligt lag nr 96-314 av den 12 april 1996 om vissa ekonomiska och finansiella bestämmelser (JORF av den 13 april 1996, s. 5707), föreskrivs följande:

”1.      När det anförs invändningar vad rör varans art, ursprung eller värde efter det att den tullklarerats, i samband inspektioner eller utredningar som genomförts i enlighet med vad som föreskrivs i bland annat artiklarna 63b, 65 och 334 ovan, kan

a)      vem som helst av parterna, inom två månader från delgivningen av den administrativa rättsakt i vilken överträdelsen konstateras, begära yttrande från [CCED] …

d)      om ärendet går vidare till domstol ska ordföranden för [CCED] till denna domstol, för införande i akten, överlämna handlingarna med de utlåtanden som [CCED] avgett vid handläggningen enligt punkterna a och b ovan.

2.      I samtliga fall då talan väcks vid domstol ska, oavsett huruvida [CCED] redan har avgett ett yttrande eller inte, den behöriga domstolen, om den är skyldig att inhämta ett expertutlåtande i tullmål, inhämta detta expertutlåtande från [CCED].”

 Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

15      Humeau tillverkar skor. Från maj 1998 till november 2000 importerade Humeau från Kina delar som är nödvändiga för tillverkning av sportskor.

16      Såsom framgår av de handlingar som inkommit till domstolen har följande delar importerats i lika stora mängder:

–        Överdelar, som tulldeklarerats som tillhörande undernummer 6406 10 90 i KN,

–        yttersulor, som tulldeklarerats som tillhörande undernummer 6406 20 10 och 6406 20 90 i KN,

–        innersulor, som tulldeklarerats som tillhörande undernummer 6406 99 80 i KN, och

–        skosnören, som tulldeklarerats som tillhörande undernummer 6307 90 99 i KN.

17      Innersulorna, yttersulorna och överdelarna belades med en importtull på 3,3 procent år 1998 och därefter med 3 procent från och med år 1999, medan skosnören belades med en importtull på 6,3 procent.

18      Den franska tullmyndigheten genomförde en inspektion i Humeaus lokaler och bedömde att dessa varor, med tillämpning av den allmänna tolkningsregeln 2 a till KN, skulle klassificeras som skor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, under tulltaxenummer 6404 11 00. Tullmyndigheten ansåg därför att dessa varor efter import inte behövde bearbetas, utan att de endast behövde sättas ihop, varför relevant tullsats var den som gäller för den slutprodukt som sätts ihop, det vill säga 17,6 procent år 1998 respektive 17 procent från och med år 1999. Tullmyndigheten upprättade följaktligen, den 5 juni 2001, ett protokoll med fastställande av en överträdelse.

19      Den 24 juli 2001 vände sig Humeau till CCED. Nämnda organ ansåg i yttrande av den 2 juli 2002 att de delar som importerats av Humeau borde klassificeras som delar till skodon, med följande förklaring: ”Efter undersökning av varuprover och presentation av tillverkningsförfarandet kan det konstateras att två av de fyra importerade delarna, överdelen och yttersulan, har undergått bearbetning – närmare bestämt formning av bakkappan genom fuktbehandling gällande överdelen, och uppruggning av såväl överdelen som sulan – ’som färdiga produkter’, vilket vid tillämpning av den förklarande anmärkningen till den allmänna tolkningsregeln 2 a till det harmoniserade systemet, hindrar att det anses att den omtvistade varan – vilkas beståndsdelar ska sammanfogas – föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop i den mening som avses i denna regel.”

20      Den 8 juli 2004 förklarade tullmyndigheten dock att de aktuella varorna skulle klassificeras enligt tulltaxenummer 6404 11 00 och förordnade därför om uppbörd av 349 517 euro.

21      Genom skrivelse av den 30 juli 2004 inkom Humeau med en begäran om omprövning till tullmyndigheten, i vilken bolaget gjorde gällande att det saknades grund för uppbördsbeslutet.

22      Tullmyndigheten vände sig samtidigt till tullkodexkommittén i frågan hur de i det nationella målet aktuella varorna skulle klassificeras i tullhänseende. Tullkodexkommittén sammanträdde den 6 och 7 mars 2008 och kom därvid fram till följande: ”Sammanfogningen av de lösa delarna sker endast genom sammansättningsförfaranden (se första stycket och första meningen i andra stycket i punkt VII i den förklarande anmärkningen till tolkningsregel 2 a till HS. Den ännu inte färdigarbetade varan har den färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär, i den mening som avses i den första delen av den allmänna tolkningsregeln 2 a till KN”.

23      Den 11 juni 2008 avslog tullmyndigheten begäran om omprövning.

24      Humeau väckte talan vid Tribunal d’instance du 11ème arrondissement de Paris den 29 juli 2008, med yrkande att uppbördsbeslutet skulle ogiltigförklaras. Nämnda domstol biföll i dom av den 16 mars 2010 Humeaus talan och angav bland annat följande: ”Konstaterandet att det föreligger en överträdelse bygger på en felaktig bedömning av vilka förfaranden som krävs för att få fram slutprodukten.”

25      Tullmyndigheten överklagade till Cour d’appel de Paris. Även denna domstol ansåg att tullmyndighetens beskrivning av vilka förfaranden som krävdes för att med hjälp av de aktuella lösa delarna få fram slutprodukten − och särskilt beskrivningen att det ”tekniskt sett räcker med att limma ihop de lösa delarna för att sätta samman en sko” − inte överensstämde med verkligheten.

26      Cour d’appel de Paris ansåg att vissa delar behöver genomgå behandling, såsom uppruggning längs yttersulans kanter och uppruggning längs överdelens nederdel, och förfaranden för att jämna till sulornas kanter. Vissa moment, såsom placering på och sträckning över en läst och formning av bakkappan, kan, enligt denna domstol, inte beskrivas som en ren sammanfogning, ens om man talar om en komplex sammanfogning. Cour d’appel de Paris ansåg därför att den tullöverträdelse som Humeau befunnits skyldig till grundade sig på en felaktig bedömning av det arbete som krävs för att uppnå en färdig produkt, varför den ogiltigförklarade uppbördsbeslutet av den 8 juli 2004.

27      Tullmyndigheten överklagade till den hänskjutande domstolen. Tullmyndigheten hävdade bland annat Cour d’appel de Paris − genom sin bedömning att uppruggning av den importerade överdelen och yttersulan samt formning av den bakkappa som skjuts in i överdelen gör att de importerade överdelarna och sulorna blir färdigställda, trots att det endast handlar om sammansättning av monteringsfärdiga delar som är avsedda att utgöra en sko – har åsidosatt den allmänna tolkningsregeln 2 a till HS och punkt VII i den förklarande anmärkningen till samma regel.

28      Cour de cassation har mot denna bakgrund beslutat att ställa följande tolkningsfråga till domstolen:

”Vid tillverkning av skor, utgör formning av bakkappan i en överdel och uppruggning av denna överdel och yttersulan, innan dessa sätts ihop, ’sammansättningsförfaranden’ eller ’ytterligare bearbetning som färdiga produkter’, i den mening som avses i punkt VII i de förklarande anmärkningarna till den allmänna tolkningsregeln 2 a till [HS]?”

 Prövning av tolkningsfrågan

29      Den nationella domstolen har ställt sin tolkningsfråga för att få klarhet i huruvida formningen av bakkappan och uppruggningen av överdelen och yttersulan innan dessa sätts ihop, som led vid tillverkning av en sko, utgör ”sammansättningsförfaranden” eller ”ytterligare bearbetning som färdiga produkter”, i den mening som avses i punkt VII i den förklarande anmärkningen till regel 2 a till HS.

30      Domstolen vill inledningsvis erinra om att det i regel 2 a första meningen i de allmänna reglerna för tolkning av KN anges att varje hänvisning till en vara i ett visst nummer omfattar denna vara även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. Enligt den andra meningen i denna regel 2 a ska en komplett eller färdigarbetad vara, eller en vara som enligt den första meningen ska klassificeras som komplett eller färdigarbetad, som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, klassificeras enligt samma nummer.

31      I punkt VII i den förklarande anmärkningen till den allmänna tolkningsregeln 2 a till HS preciseras härvid att med varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop avses sådana varor vilkas beståndsdelar ska sammanfogas, dock under förutsättning att endast sammansättningsförfaranden behövs och att de olika komponenterna inte undergår ytterligare bearbetning som färdiga produkter.

32      De förklarande anmärkningar som utarbetats av Världstullorganisationen utgör visserligen viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och ger i denna egenskap giltiga tolkningsdata för densamma (se, bland annat, dom av den 20 juni 2013 i mål C‑568/11, Agroferm, punkt 28 och där angiven rättspraxis). De saknar dock tvingande rättsverkningar (se, bland annat, dom av den 11 juli 1980 i mål 798/79, Chem-Tec, REG 1980, s. 2639, punkt 11, av den 16 juni 1994 i mål C‑35/93, Develop Dr. Eisbein, REG 1994, s. I‑2655, punkt 21, och av den 15 november 2012 i mål C‑558/11, Kurcums Metal, punkt 30).

33      Domstolen kommer därför att omformulera den hänskjutande domstolens fråga enligt följande: Ska den allmänna tolkningsregeln 2 a till KN tolkas så, att när en överdel, en yttersula och en innersula importeras, och därefter överdelen och yttersulan måste ruggas upp för att kunna sammanfogas, samtidigt som en bakkappa måste fuktas, formas och inskjutas i överdelen, så omfattas överdelen, yttersulan och innersulan − såsom varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop och har den huvudsakliga karaktären av skor − av KN-nummer 6404.

34      Det är huvudsakligen en överdel och en yttersula som tillsammans medför att varan har karaktären av en sko. Dessa delar står nämligen för den största delen av den kompletta vara som de är avsedda att bilda och gör att denna vara framträder som en sko. Dessa två delar omsluter och skyddar dessutom användarens fot, så att skon uppfyller sin huvudfunktion.

35      En annan aspekt som är av stor vikt i detta sammanhang är att skornas överdel och yttersula ska undersökas vid bedömningen av enligt vilket tulltaxenummer de aktuella skorna ska klassificeras, såsom framgår av vad som föreskrivs i KN-nummer 6401−6405.

36      Enligt ordalydelsen i KN-nummer 6406 ska överdelar anses vara ”delar till skodon”, till och med när de har sammanfogats med andra sulor än yttersulor. Detta innebär a contrario att en helhet som består av en skoöverdel som sammanfogats med en yttersula inte kan klassificeras enligt KN-nummer 6406 och således omfattas av KN-nummer 6401−6405, vilka rör kompletta skor.

37      En helhet som består av en överdel, en yttersula och en innersula ska således enligt den första meningen i den allmänna tolkningsregeln 2 a till KN, anses ha den huvudsakliga karaktären av en sko.

38      Vad avser frågan huruvida de varor som Humeau har importerat ska anses vara skor ”i delar som är avsedda att sättas ihop”, i den mening som avses i nämnda regel, konstaterar domstolen att KN inte innehåller någon definition av begreppet ”i delar som är avsedda att sättas ihop”, i den mening som avses i den allmänna tolkningsregeln 2 a till denna nomenklatur.

39      De förklarande anmärkningarna till HS utgör, såsom framgår av den rättspraxis som det hänvisas till i punkt 32 ovan, däremot viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och de ger, i denna egenskap, giltiga tolkningsdata för densamma. I punkt VII i den förklarande anmärkningen till den allmänna tolkningsregeln 2 a till HS anges att ”med ’varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop’ [avses] sådana varor vilkas beståndsdelar skall sammanfogas … t.ex. genom nitning eller svetsning, under förutsättning att endast sammansättningsförfaranden behövs”. Dessutom anges det att ”komponenterna [inte ska] undergå ytterligare bearbetning som färdiga produkter”.

40      Av Republiken Frankrikes och Europeiska kommissionens skriftliga yttranden framgår att den aktuella behandlingen består i att rugga upp de delar av överdelen och yttersulan som ska limmas ihop.

41      Om detta förfarande, såsom Republiken Frankrike och kommissionen har hävdat, har som enda syfte att se till att överdelen och yttersulan fäster bättre vid varandra, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva, så ska detta förfarande anses som ett led i sammanlimningen, varför det inte i sig kan betecknas som ”ytterligare bearbetning som färdiga produkter”, vad rör dessa delar, i den mening som avses i punkt VII i den förklarande anmärkningen till den allmänna tolkningsregeln 2 a till HS.

42      Vad vidare rör formning genom fuktning av bakkappan ska det anmärkas att det framgår av handlingarna i målet att bakkapporna, till skillnad från överdelen, innersulorna och yttersulorna, inte har importerats, utan förvärvats inom gemenskapen.

43      Det framgår emellertid av punkterna VI och VII i den förklarande anmärkningen till regel 2 a till HS att vad avser en inkomplett vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop så rör kravet att sammanfogningen av olika delar endast får bestå av en sammansättningsmetod − och inte av ytterligare bearbetning av dessa delar som färdiga produkter − de delar som presenterats för tullmyndigheten för tullklarering.

44      Det spelar däremot ingen större roll att vissa delar, som, i likhet med den i det nationella målet aktuella bakkappan, har förvärvats inom gemenskapen, bearbetas innan de sammanfogas med de importerade delarna.

45      I det motsatta fallet skulle nämligen tullklassificeringen av importerade delar bero på en omständighet som saknar nödvändigt samband med dessa varor, varvid tullmyndigheten inte kan kontrollera huruvida delar som inte har tullklarerats först behöver behandlas för att kunna sammanfogas med de importerade delarna, vilket gör det svårare att uppnå syftet att förenkla tullkontroller och upprätthålla rättssäkerhet vad rör denna tullklassificering.

46      I målet vid den nationella domstolen saknar åtgärden att fukta och forma bakkappan − oavsett hur denna åtgärd ska klassificeras enligt punkt VII i den förklarande anmärkningen till den allmänna tolkningsregeln 2 a till HS − betydelse för tillämpningen av den allmänna tolkningsregeln 2 a till KN.

47      Det ska däremot prövas huruvida åtgärden att skjuta in en bakkappa utgör någon form av bearbetning av de importerade delarna.

48      Med förbehåll för den nationella domstolens kontroller förefaller åtgärden att skjuta in en bakkappa i skons överdel inte bestå av ett större ingrepp än att denna del sätts in och fixeras mellan ytterdelen och linningen på skons överdel.

49      Om så är fallet, ingår detta steg i sammanfogningen och kan således inte anses som en ytterligare bearbetning av överdelen som färdig produkt, i den mening som avses i punkt VII i den förklarande anmärkningen till regel 2 a till HS.

50      Domstolen vill härvid påpeka att tullkodexkommittén efter sammanträdet den 6 och 7 mars 2008 angående de i det nationella målet aktuella varorna förklarade att ”sammanfogningen av de lösa delarna sker endast genom sammansättningsförfaranden”.

51      Även om tullkodexkommitténs slutsatser saknar tvingande rättsverkningar, så utgör de ändå viktiga hjälpmedel för att säkerställa att medlemsstaternas tullmyndigheter tillämpar tullkodexen på ett enhetligt sätt, och ger i denna egenskap giltiga tolkningsdata för densamma (se, bland annat, dom av den 22 maj 2008 i mål C‑165/07, Ecco Sko, REG 2008, s. I‑4037, punkt 47).

52      Tolkningsfrågan ska således besvaras enligt följande. Den allmänna tolkningsregeln 2 a till KN ska tolkas så, att när en överdel, en yttersula och en innersula importeras, och därefter en bakkappa som har formats genom fuktning måste inskjutas i överdelen samtidigt som yttersulan och överdelen måste ruggas upp för att kunna sammanfogas, så omfattas överdelen, yttersulan och innersulan − såsom varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop och har den huvudsakliga karaktären av skor − av KN-nummer 6404.

 Rättegångskostnader

53      Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande:

Den allmänna tolkningsregeln 2 a till Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse vid tidpunkten för de aktuella omständigheterna, ska tolkas så, att när en överdel, en yttersula och en innersula importeras, och därefter en bakkappa som har formats genom fuktning måste inskjutas i överdelen samtidigt som yttersulan och överdelen måste ruggas upp för att kunna sammanfogas, så omfattas överdelen, yttersulan och innersulan − såsom varor som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop och har den huvudsakliga karaktären av skor − av nummer 6404 i nämnda nomenklatur.

Underskrifter


* Rättegångsspråk: franska.