Language of document :

Överklagande ingett den 17 juli 2017 av Enercon GmbH av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 3 maj 2017 i mål T-36/16, Enercon mot EUIPO

(Mål C-433/17 P)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Enercon GmbH (ombud: R. Böhm, Rechtsanwalt, M. Silverleaf QC)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Gamesa Eólica, SL

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens dom i mål T-36/16,

upphäva tribunalens dom i mål T-245/12,

återförvisa ärendet till EUIPO med anvisning om att denna ska fatta samma beslut som första överklagandenämnden fattade i ärende R 260/2011-1 och avslå Gamesas ansökan om annullering av den omtvistade registreringen, och

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden gör gällande att den överklagade domen i mål T-36/16 strider mot artikel 7.1 b och/eller artikel 52.1 a i rådets förordning (EG) nr 207/20091 och att tribunalen begick ett rättegångsfel. Till utveckling av dessa grunder åberopar klaganden följande:

Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att registreringen av det omtvistade varumärket saknar den ursprungliga särskiljningsförmåga som krävs för att det ska kunna registreras, i strid med artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.

Den första felaktiga rättstillämpningen bestod i att det förhållandet att varumärket hade angetts vara ett färgmärke i ansökningsformuläret ansågs bestämma hur den rättsliga bedömningen av varumärkets art skulle göras, vilket följaktligen påverkade bedömningen av varumärkets ursprungliga särskiljningsförmåga. Tribunalen borde ha slagit fast att det förhållandet att varumärket hade angetts vara ett färgmärke i ansökningsformuläret i allt väsentligt berodde på att detta underlättade EUIPO:s administrativa arbete och att detta inte utgjorde en rättsfråga. Tribunalen borde således inte endast ha beaktat hur varumärket hade betecknats i ansökningsformuläret, utan det samlade innehållet i ansökningsformuläret, i synnerhet den framställning av varumärket som fogats till ansökningsformuläret, vid fastställandet av det sökta varumärkets art. Den framställning av varumärket som fogats till ansökningsformuläret visar ett figurmärke med de särskilda egenskaper som visas däri.

Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att inte beakta varumärket i den form det registrerats, i synnerhet såsom det betecknats i det registreringsbevis som EUIPO utfärdade i samband med registreringen. Registreringsbeviset är den registreringshandling i vilken varumärket i den form det registrerats betecknas och borde ha behandlats av tribunalen som avgörande vid fastställandet av det registrerade varumärkets art. Innehållet i registreringsbeviset, om det tolkas korrekt, visar att varumärket är registrerat som ett figurmärke i den form som framgår av den framställning av varumärket som fogats till ansökningsformuläret.

Den andra felaktiga rättstillämpningen och det andra rättegångsfelet bestod i att vägra ta emot de upplysningar som behövdes för att förstå innehållet i registreringsbeviset för det omtvistade varumärket. Den aktuella handlingen utgörs av publikationen ST.60 från Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo) (nedan kallad Wipo-standarden ST.60). I denna handling förklaras innebörden av de INID-koder som används allmänt i registreringbevis som utfärdas av immaterialrättsmyndigheter, EUIPO inkluderad, för att identifiera arten och innebörden av de uppgifter som förekommer i registreringbevisen. Innebörden av INID-koderna kan endast fastställas med hänvisning till Wipo-standarden ST.60 eller till en liknande referenskälla och innehållet i registreringsbevis kan endast fastställas med hänvisning till innebörden av INID-koderna i registreringsbevisen. Tribunalen ansåg felaktigt att källan till sådana upplysningar skulle anses utgöra bevisning och vägrade således felaktigt att ta emot handlingen eller de upplysningar som finns i den, trots att den rent faktiskt utgör en rättslig text som motsvarar en ordbok. Om tribunalen hade beaktat de tolkningsmedel som gavs in till den, skulle den ha gjord den bedömningen att det aktuella registreringsbeviset avser ett figurmärke som inbegriper den framställning som fogats till ansökningsformuläret. EUIPO:s första överklagandenämnd hade tidigare korrekt funnit att ett sådant varumärke hade den särskiljningsförmåga som krävs för att det ska kunna registreras och tribunalen borde således ha följt denna bedömning.

____________

1 Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 2009, s. 1).