Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Krajský súd v Prešove (Slovakien) den 23 januari 2013 - Monika Kušionová mot SMART Capital a.s.

(Mål C-34/13)

Rättegångsspråk: slovakiska

Hänskjutande domstol

Krajský súd v Prešove

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Monika Kušionová

Motpart: SMART Capital a.s.

Tolkningsfrågor

Ska rådets direktiv 93/13/EEG2 av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EGT L 149, s. 22), mot bakgrund av artikel 38 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas på så sätt att de är oförenliga med en medlemsstats bestämmelser - såsom 151j § punkt 1 civillagen jämförd med övriga lagbestämmelser som är i fråga i målet vid den nationella domstolen - som ger en kreditgivare rätt att kräva fullgörelse av en förpliktelse som följer av otillbörliga avtalsvillkor genom att ta i anspråk ställd säkerhet i form av fast egendom som ägs av konsumenten, trots att parterna är oeniga avseende huruvida det är fråga om otillbörliga avtalsvillkor och avtalsvillkoren inte prövats av någon dömande instans?

Utgör de unionsrättsliga bestämmelser som angetts i första frågan hinder för tillämpningen av en medlemsstats bestämmelser - såsom 151j § punkt 1 civillagen jämförd med övriga lagbestämmelser som är i fråga i målet vid den nationella domstolen - som ger en kreditgivare rätt att kräva fullgörelse av en förpliktelse som följer av otillbörliga avtalsvillkor genom att ta i anspråk ställd säkerhet i form av fast egendom som ägs av konsumenten, trots att parterna är oeniga avseende huruvida det är fråga om otillbörliga avtalsvillkor och avtalsvillkoren inte prövats av någon dömande instans?

Ska Europeiska unionens domstols dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal, förstås på så sätt att den nationella domstolen, för att uppnå det mål som eftersträvas med de direktiv som anges i första frågan och mot bakgrund av artikel 38 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska underlåta att tillämpa sådana nationella bestämmelser såsom 151j § punkt 1 civillagen jämförd med övriga lagbestämmelser som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, som ger en kreditgivare rätt att kräva fullgörelse av en förpliktelse som följer av otillbörliga avtalsvillkor genom att ta i anspråk ställd säkerhet i form av fast egendom som ägs av konsumenten, trots att avtalsvillkoren inte prövats av någon dömande instans, och därigenom undvika att avtalsvillkoren prövas ex officio av en dömande instans även om parterna är oeniga?

Ska artikel 4 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal tolkas på så sätt att ett avtalsvillkor i ett konsumentavtal - vilket upprättats utan advokathjälp - som ger en kreditgivare rätt att ta i anspråk och låta sälja den säkerhet som ställts utom rätta utan att detta prövas av en dömande instans, är oförenligt med den grundläggande unionsrättsliga principen om att avtalsvillkor ska prövas ex officio av en dömande instans och följaktligen även är oskäligt i ett fall där det ifrågavarande avtalsvillkoret en utformats i enlighet med en bestämmelse i den nationella lagstiftningen?

____________

1 - EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169.

2 - EGT L 149, s. 22.

3 - REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, s. 75.