Mål C‑557/10

Europeiska kommissionen

mot

Republiken Portugal

”Fördragsbrott – Transport – Utveckling av gemenskapens järnvägar – Direktiv 91/440/EG – Artikel 5.3 – Järnvägstransportföretag – Förvaltningsmässigt oberoende – Beslut om personal, tillgångar och upphandling – Artikel 7.3 – Tilldelning av medel till infrastrukturförvaltaren – Direktiv 2001/14/EG – Artikel 6.1 – Balans i räkenskaperna – Lämpliga villkor – Ofullständigt införlivande”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 25 oktober 2012

1.        Talan om fördragsbrott – Domstolens prövning av huruvida talan är välgrundad – Situation som ska beaktas – Situationen vid utgången av den frist som har angetts i det motiverade yttrandet – Avslag på ansökan om att vilandeförklara målet till dessa nationella åtgärder vidtagits för att säkerställa att den nationella lagstiftningen är förenlig med unionsrätten

(Artikel 258 FEUF)

2.        Transport – Gemensam politik – Utveckling av gemenskapens järnvägar – Järnvägstransportföretag – Förvaltningsmässigt oberoende – Skyldighet att privatisera järnvägarna – Föreligger inte – Nationell lagstiftning enligt vilken alla enskilda beslut som fattas av nämnda bolag ska underställas regeringens godkännande – Otillåten

(Rådets direktiv 91/440, artiklarna 3, 4.1 och 5.3; Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12, 2001/14 och 2007/58)

1.        Se domen.

(se punkterna 24, 25, 41 och 49)

2.        Direktiv 91/440 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar, i dess lydelse enligt direktiv 2001/12 och 2001/14 föreskriver inte en privatisering av järnvägarna. Tvärtom, i artikel 3 i direktiv 91/440 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, i dess lydelse enligt direktiv 2007/58, definieras ”järnvägsföretag” som ”varje privat eller offentligt företag”. Den historiska aktören inom järnvägssektorn kan alltså förbli offentlig.

Direktiven 91/440 och 2001/12 innebär emellertid att det måste säkerställas att järnvägstransportföretag ges en oberoende ställning i förhållande till staten och fritt kan sköta sin egen verksamhet. Det är förvisso riktigt att artikel 5.3 i direktiv 91/440 möjliggör för medlemsstaterna att fastställa riktlinjerna för den allmänna policy som bestäms av staten, men staten ska likväl inte, med beaktande av syftet med det förvaltningsmässiga oberoendet för järnvägstransportföretag, utöva inflytande över de enskilda besluten om överlåtelse eller förvärv av tillgångar.

En medlemsstat underlåter således att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.3 om det i den nationella lagstiftningen uppställs krav på att samtliga enskilda beslut om förvärv eller överlåtelse av andelar i bolag ska godkännas av regeringen, och således ställer ett sådant bolag under en extern politisk kontroll som inte alls motsvarar de handlings- och kontrollmöjligheter som en aktieägare har i ett privaträttsligt aktiebolag.

(se punkterna 33 och 37–39)