Mål C‑443/13

Ute Reindl

mot

Bezirkshauptmannschaft Innsbruck

(begäran om förhandsavgörande från Unabhängiger Verwaltungssenat in Tirol)

”Begäran om förhandsavgörande – Tillnärmning av lagstiftning på hälsoskyddsområdet – Förordning (EG) nr 2073/2005 – Bilaga I – Tillämpliga mikrobiologiska kriterier för livsmedel – Salmonella i färskt fjäderfäkött – Fastställande av en överträdelse av de mikrobiologiska kriterierna i distributionsledet – Nationell lagstiftning som föreskriver påföljdsansvar för en livsmedelsföretagare som enbart bedriver verksamhet i detaljhandelsledet – Förenlighet med unionsrätten – Påföljdens effektiva, avskräckande och proportionella karaktär”

Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 13 november 2014

1.        Jordbruk – Tillnärmning av lagstiftning på djurhälsoområdet – Färskt fjäderfäkött – Kontroll av salmonella och andra zoonotiska ämnen i livsmedelskedjan – Skyldighet att följa tillämpliga mikrobiologiska kriterier för livsmedel – Räckvidd

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 2160/2003, i dess lydelse enligt förordning nr 1086/2011, bilaga II, Del E, punkt 1; kommissionens förordning nr 2073/2005, i dess lydelse enligt förordning nr 1086/2011, skäl 1 och bilaga I, kapitel I, rad 1.28)

2.        Jordbruk – Tillnärmning av lagstiftning på djurhälsoområdet – Färskt fjäderfäkött – Kontroll av salmonella och andra zoonotiska ämnen i livsmedelskedjan – Skyldighet att följa tillämpliga mikrobiologiska kriterier för livsmedel – Nationell lagstiftning som föreskriver påföljdsansvar för en livsmedelsföretagare som enbart bedriver verksamhet i detaljhandelsledet – Tillåtet – Villkor – Påföljdens proportionella karaktär – Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma om så är fallet

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 178/2002, artikel 17.2; kommissionens förordning nr 2073/2005, i dess lydelse enligt förordning nr 1086/2011, bilaga I, kapitel I, rad 1.28)

1.        Del E punkt 1 i bilaga II till förordning nr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen, i dess lydelse enligt förordning nr 1086/2011 ska tolkas så, att färskt fjäderfäkött som härrör från de djurpopulationer som anges i bilaga I till denna förordning ska uppfylla det mikrobiologiska kriterium som anges i kapitel 1 rad 1.28 i bilaga I till förordning nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel, i dess lydelse enligt förordning nr 1086/2011, i alla led i distributionskedjan, inbegripet detaljhandelsledet.

Det grundläggande syftet med livsmedelslagstiftningen, nämligen att uppnå en hög skyddsnivå för folkhälsan, som det hänvisas till i skäl 1 i förordning nr 2073/2005, skulle för övrigt äventyras om det inte krävdes att färskt fjäderfäkött ska uppfylla nämnda mikrobiologiska kriterium i alla led i distributionskedjan, inbegripet detaljhandelsledet, eftersom livsmedel som innehåller mikroorganismer i mängder som utgör en oacceptabel risk för människors hälsa skulle släppas ut på marknaden.

(se punkterna 28 och 30 samt punkt 1 i domslutet)

2.        Unionsrätten, särskilt förordning nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet och förordning nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel, i dess lydelse enligt förordning nr 1086/2011, ska tolkas på så sätt att den i princip inte utgör hinder för en nationell lagstiftning, enligt vilken en livsmedelsföretagare som enbart bedriver verksamhet i distributionsledet åläggs en påföljd för att ha släppt ut ett livsmedel på marknaden, på grund av underlåtenhet att iaktta det mikrobiologiska kriterium som anges i kapitel 1 rad 1.28 i bilaga I till förordning nr 2073/2005. Det ankommer på den nationella domstolen att pröva huruvida påföljden är i överensstämmelse med den proportionalitetsprincip som anges i artikel 17.2 i förordning nr 178/2002.

Att inrätta bestämmelser om strikt ansvar är nämligen inte oproportionerligt i förhållande till de eftersträvade målen, om dessa kan förmå de personer som berörs att rätta sig efter bestämmelserna i en viss förordning och om de eftersträvade syftena är av ett sådant allmänintresse som kan motivera inrättandet av sådana bestämmelser.

(se punkterna 36, 37, 42 och 44 samt punkt 2 i domslutet)