Language of document : ECLI:EU:C:2014:192

Mål C‑314/12

UPC Telekabel Wien GmbH

mot

Constantin Film Verleih GmbH

och

Wega Filmproducktionsgesellschaft mbH

(begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof)

”Begäran om förhandsavgörande – Tillnärmning av lagstiftning – Upphovsrätt och närstående rättigheter – Informationssamhället – Direktiv 2001/29/EG – Webbplats som gör filmverk tillgängliga för allmänheten utan tillåtelse från innehavarna av en närstående rättighet – Artikel 8.3 – Begreppet ’mellanhänder vars tjänster utnyttjas av en tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet’ – Internetleverantör – Föreläggande riktat till en internetleverantör som förbjuder denna att ge kunderna tillgång till en webbplats – Avvägning mellan grundläggande rättigheter”

Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 27 mars 2014

1.        Begäran om förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Gränser – Frågor som uppenbarligen saknar relevans och hypotetiska frågor som ställts i ett sammanhang som inte medger ett användbart svar – Frågor som saknar samband med saken i det nationella målet – Domstolen saknar behörighet

(Artikel 267 FEUF)

2.        Tillnärmning av lagstiftning – Upphovsrätt och närstående rättigheter – Direktiv 2001/29 – Harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället – Mellanhand i den mening som avses i artikel 8.3 i direktivet – En internetleverantör som ger tillgång till en webbplats som gör alster tillgängliga för allmänheten utan rättsinnehavarnas tillåtelse – Omfattas

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29, artikel 8.3)

3.        Tillnärmning av lagstiftning – Upphovsrätt och närstående rättigheter – Direktiv 2001/29 – Harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället – Webbplats som gör alster tillgängliga för allmänheten utan rättsinnehavarnas tillåtelse – Föreläggande riktat till en internetleverantör som förbjuder denna att ge kunderna tillgång till en sådan webbplats – Villkor och tillvägagångssätt – Avvägning mellan grundläggande rättigheter – Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma om så är fallet

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 11, 16, 17.2 och 51; Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29, artikel 8.3)

1.        Se domen.

(se punkterna 19–21)

2.        Artikel 8.3 i direktiv 2001/29 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället ska tolkas så, att en person som utan rättsinnehavarens tillåtelse, i den mening som avses i artikel 3.2 i direktivet, gör alster tillgängliga för allmänheten på en webbplats ska anses utnyttja de tjänster som tillhandahålls av internetleverantören – som ska anses vara en mellanhand i den mening som avses i artikel 8.3 i direktivet – till de personer som tar del av dessa alster.

En internetleverantör som ger sina kunder tillgång till alster som en tredje part tillgängliggjort för allmänheten på internet är en mellanhand vars tjänster utnyttjas för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet i den mening som avses i artikel 8.3 i direktiv 2001/29. Denna slutsats stöds av syftet med direktiv 2001/29. Om en internetleverantör utesluts från tillämpningsområdet för artikel 8.3 i direktiv 2001/29 skulle nämligen det skydd för rättsinnehavarna som eftersträvas med direktivet reduceras väsentligt.

(se punkterna 32, 33 och 40 samt punkt 1 i domslutet)

3.        De grundläggande rättigheterna i unionsrätten ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en domstol att, genom ett föreläggande, förbjuda en internetleverantör att ge kunderna tillgång till en webbplats som gör alster tillgängliga online utan rättsinnehavarnas tillåtelse, när det i föreläggandet inte preciseras vilka åtgärder internetleverantören ska vidta och internetleverantören kan undgå vite för överträdelse av förbudet genom att visa att vederbörande har vidtagit alla rimliga åtgärder. Detta gäller dock under förutsättning dels att åtgärderna inte onödigtvis fråntar internetanvändarna möjligheten att på ett tillåtet sätt ta del av information, dels att åtgärderna hindrar, eller åtminstone gör det svårt att få, otillåten tillgång till alster och i betydande utsträckning avhåller de internetanvändare som nyttjar tjänster från mottagaren av föreläggandet från att ta del av alster som gjorts tillgängliga för dem i strid med rätten till immateriell egendom, vilket det ankommer på de nationella myndigheterna och domstolarna att kontrollera.

(se punkt 64 samt punkt 2 i domslutet)