Language of document :

Talan väckt den 23 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Rumänien

(Mål C-301/17)

Rättegångsspråk: rumänska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Nicolae och E. Sanfrutos Cano)

Svarande: Rumänien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa med stöd av artikel 258 FEUF att Rumänien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 14 b jämförd med artikel 13 i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall genom att inte, såvitt gäller 68 deponier, inom den föreskrivna fristen vidta nödvändiga åtgärder för att i enlighet med artiklarna 7 g och 13 så snart som möjligt avsluta deponier för vilka tillstånd till fortsatt verksamhet i enlighet med artikel 8 inte givits,

förplikta Rumänien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Europeiska kommissionens talan mot Rumänien gäller åsidosättande av skyldigheter som åvilar Rumänien enligt artikel 14 b jämförd med artikel 13 i rådets direktiv 1999/31/EG såvitt gäller 68 deponier som inte erhållit tillstånd att fortsätta sin verksamhet enligt artikel 8 och som därför borde ha avslutats enligt artikel 7 g och artikel 13 i direktivet.

Kommissionen gör gällande att artikel 14 i direktiv 1999/31/EG föreskriver ett undantagssystem under en övergångsperiod avseende deponier för vilka tillstånd gäller eller som redan var i drift vid tidpunkten för överföring av detta direktiv för att, senast den 16 juli 1999, bringa dessa i överensstämmelse med de nya miljökrav som föreskrivs i artikel 8 i direktivet. Sedan omställningsplanen har lagts fram ska de behöriga myndigheterna enligt artikel 14 b fatta definitivt beslut om huruvida driften får fortsätta på grundval av nämnda omställningsplan och detta direktiv. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att i enlighet med artiklarna 7 g och 13 så snart som möjligt avsluta deponier för vilka tillstånd till fortsatt verksamhet i enlighet med artikel 8 inte givits.

Enligt artikel 13 kan en deponi, eller en del av den, endast anses som definitivt avslutad när den behöriga myndigheten har utfört en slutbesiktning på platsen, har utvärderat alla rapporter som lagts fram av huvudmannen och har meddelat huvudmannen att den godkänner avslutningen.

Vad gäller de 68 deponier som talan avser anser kommissionen att Rumänien inte lämnat de uppgifter som krävs för att kommissionen ska kunna kontrollera att, utöver att avsluta själva verksamheten, förfarandet för avslutande verkligen har slutförts i enlighet med de krav som föreskrivs i direktiv 1999/31/EG. Kommissionen anför att Rumänien inte kan åberopa en rent intern situation för att motivera ett åsidosättande av sina skyldigheter enligt direktivet, såsom att näringsidkarna blivit insolventa, rättsliga tvister avseende äganderätt, administrativa förfaranden eller lokala myndigheters ansvar.

Fristen för att införliva direktivet med nationell rätt löpte ut den 16 juli 2009.

____________