Preliminär utgåva
BESLUT AV DOMSTOLENS ORDFÖRANDE
den 31 juli 2017 (*)
”Skyndsam handläggning”
I mål C‑404/17,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (Sverige), genom beslut av den 3 juli 2017, som inkom till domstolen den 6 juli 2017, i målet
A
mot
Migrationsverket,
meddelar
DOMSTOLENS ORDFÖRANDE
efter att ha hört referenten J.-C. Bonichot och förste generaladvokaten M. Wathelet,
följande
Beslut
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 31.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 2013, s. 60).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan den serbiske medborgaren A och Migrationsverket (Sverige) angående Migrationsverkets beslut att avslå A:s ansökan om beviljande av flyktingstatus och uppehållstillstånd, avvisa honom till Serbien och förbjuda honom att återvända till Sverige under två år.
3 Av begäran om förhandsavgörande framgår att A ansökte om beviljande av flyktingstatus och uppehållstillstånd i Sverige i mars 2017.
4 Till stöd för sin ansökan åberopade han att han mellan åren 2001 och 2003 varit utsatt för hot och våld från en illegal paramilitär grupp, att han år 2003 polisanmälde gruppen, att han fram till år 2012 omfattades av vittnesskydd, för vilket de serbiska myndigheterna och Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo svarade, och att han under denna tid placerades på flera olika ställen i Serbien, bland annat i ett fängelse.
5 A anförde vidare att de isolerade förhållanden han levde under fick honom att år 2012 lämna vittnesskyddet för att istället gömma sig i sin hemby. Trots att han på nytt fick ta emot upprepade dödshot ville han inte polisanmäla dessa hot, eftersom han inte ville hamna i vittnesskydd igen.
6 Migrationsverket avslog A:s ansökan med motiveringen att Serbien kunde tillhandahålla honom ett fungerande skydd och att det främst var en uppgift för hemlandets myndigheter att tillhandahålla skydd mot sådana hot som A ansåg sig vara utsatt för.
7 I avslagsbeslutet beslutades även om avvisning av A från Sverige. Avvisningsbeslutet förenades med ett förordnande om omedelbar verkställighet, då det ansågs uppenbart att det inte fanns grund för asyl och A inte åberopat några skäl som hade betydelse för prövningen av hans ansökan om uppehållstillstånd.
8 A överklagade detta beslut till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (Sverige) som i beslut av den 26 april 2017 meddelade att avvisningsbeslutet tills vidare inte skulle gälla.
9 Den hänskjutande domstolen är osäker på hur artikel 31.8 i direktiv 2013/32, enligt vilken medlemsstaterna får tillämpa ett påskyndat förfarande för prövning av ansökningar om internationellt skydd som är att anse som uppenbart ogrundade, ska tolkas. Den har därför beslutat att vilandeförklara målet och att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
10 Den hänskjutande domstolen har dessutom ansökt om att EU-domstolen ska besluta om skyndsam handläggning av målet i enlighet med artikel 105.1 i rättegångsreglerna.
11 Enligt sistnämnda bestämmelse får domstolens ordförande, på ansökan av den hänskjutande domstolen eller i undantagsfall på eget initiativ, efter att ha hört referenten och generaladvokaten, besluta att ett mål om förhandsavgörande ska handläggas skyndsamt med avvikelse från vad som gäller enligt rättegångsreglerna, när målet är av sådan beskaffenhet att det måste avgöras utan dröjsmål.
12 I punkt 34 i Rekommendationer till nationella domstolar om begäran om förhandsavgörande (EUT C 439, 2016, s. 1) anges att den nationella domstolen, för att EU-domstolen snabbt ska kunna besluta huruvida målet bör handläggas skyndsamt, i sin ansökan på ett exakt sätt måste redogöra för de rättsliga och faktiska omständigheter som medför att målet är brådskande och i synnerhet ange vilka risker som uppkommer om begäran om förhandsavgörande handläggs enligt det normala förfarandet (beslut av domstolens ordförande av den 5 augusti 2016, Sacko, C-348/16, ej publicerat, EU:C:2016:626, punkt 9).
13 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende emellertid nöjt sig med att hänvisa till målets beskaffenhet och till den omständigheten att ett beslut om inhibition har meddelats, utan att i beslutet om hänskjutande ange något annat skäl eller någon annan förklaring som skulle kunna ge ytterligare stöd för dess ansökan. Av beslutet om hänskjutande framgår således inte varför det skulle vara nödvändigt att handlägga denna begäran om förhandsavgörande skyndsamt.
14 Vad gäller den hänskjutande domstolens hänvisning till att det aktuella målet är ett mål som behandlas med förtur på nationell nivå, följer det av EU-domstolens praxis att den omständigheten att begäran om förhandsavgörande har framställts i ett mål som enligt det nationella systemet ska behandlas skyndsamt eller att den hänskjutande domstolen är skyldig att göra allt den kan för att det nationella målet ska avgöras snabbt, inte i sig kan motivera att förfarandet för skyndsam handläggning enligt artikel 105.1 i rättegångsreglerna används (se, för ett liknande resonemang, beslut av domstolens ordförande av den 7 oktober 2013, Rabal Cañas, C-392/13, ej publicerat, EU:C:2013:877, punkt 15, beslut av domstolens ordförande av den 23 december 2015, Vilkas, C-640/15, ej publicerat, EU:C:2015:862, punkt 8, och beslut av domstolens ordförande av den 8 juni 2016, Garrett Pontes Pedroso, C-242/16, ej publicerat, EU:C:2016:432, punkt 14). Vad gäller den hänskjutande domstolens upplysning om att svenska myndigheter har meddelat ett beslut om avvisning av den berörda personen till Serbien, är det tillräckligt att påpeka att den hänskjutande domstolen även har upplyst att verkställigheten av det beslutet tills vidare är avbruten.
15 Av begäran om förhandsavgörande framgår vidare att den hänskjutande domstolen förväntar sig att ett stort antal mål om omedelbar verkställighet av avvisningsbeslut kommer att anhängiggöras. Av EU-domstolens fasta praxis följer dock att det förhållandet att ett stort antal personer eller rättsliga situationer kan komma att påverkas av det avgörande som den hänskjutande domstolen ska meddela, efter att ha begärt förhandsavgörande av EU-domstolen, inte i sig är ägnat att utgöra en sådan särskild omständighet som kan motivera att målet ska handläggas skyndsamt (se bland annat beslut av domstolens ordförande av den 5 oktober 2012, Abdullahi, C-394/12, ej publicerat, EU:C:2012:623, punkt 11, beslut av domstolens ordförande av den 5 juni 2014, Sánchez Morcillo och Abril García, C-169/14, EU:C:2014:1388, punkt 10, och beslut av domstolens ordförande av den 27 juni 2016, S, C-283/16, ej publicerat, EU:C:2016:482, punkt 12).
16 Den hänskjutande domstolens ansökan om skyndsam handläggning av detta mål kan således inte bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar domstolens ordförande följande:
Ansökan från Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (Sverige) om skyndsam handläggning av mål C-404/17 i enlighet med artikel 105 i domstolens rättegångsregler avslås.
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 31 juli 2017 .
A. Calot Escobar | | K. Lenaerts |
Justitiesekreterare | | Ordförande |