Överklagande ingett den 22 mars 2017 av Gascogne Sack Deutschland GmbH och Gascogne S.A. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 10 januari 2017 i mål T-577/14, Gascogne Sack Deutschland och Gascogne mot Europeiska unionen

(Mål C-146/17 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Gascogne Sack Deutschland GmbH, Gascogne S.A (ombud: F. Puel och E. Durand, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska unionen, företrädd av Europeiska unionens domstol och Europeiska kommissionen

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

delvis upphäva den överklagade domen, som delgavs klagandenas ombud via e-Curia den 16 januari 2017, genom vilken tribunalen visserligen konstaterade att dom inte meddelats inom skälig tid i de mål i vilka dom meddelades den 16 november 2011, Groupe Gascogne mot kommissionen (T-72/06) och Sachsa Verpackung mot kommissionen (T-79/06), och att klagandena lidit ekonomisk och ideell skada med anledning av den oskäliga tidsåtgången, men inte förpliktade unionen att utge en skälig och fullständig ersättning för den skada klagandena lidit,

slutligt förordna om ekonomisk ersättning för den ekonomiska och ideella skada som klagandena lidit, enligt domstolens obegränsade behörighet, i enlighet med klagandenas yrkanden,

förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Första grunden: Gascogne gör gällande att tribunalen, genom att inte förordna om ersättning för ekonomisk skada som klagandena lidit under tiden före 30 maj 2011 med motiveringen att den inte kunde döma utöver vad som yrkats av parterna, gjort en uppenbart felaktig rättstillämpning vid tolkningen och tillämpningen av denna princip.

Andra grunden: Gascogne gör gällande att tribunalen – genom att utgå från den ekonomiska skadan vid beräkningen av nämnda skada, vilken fastställts av Gascogne på grundval av en oskälig tidsåtgång som Gascogne uppskattade till 30 månader, men tribunalen uppskattat till 20 månader, och genom att sålunda ha ersatt den ekonomiska skada som Gascogne har lidit under en period på sex månader, trots att tribunalen uttryckligen fastställt att den ekonomiska skadan består i betalning av avgifter för bankgaranti under den period som motsvarar överskridandet av den skäliga tidsfristen (det vill säga en period på 20 månader) – motsagt sig själv och inte följt sina slutsatser.

Tredje grunden: Klagandena gör gällande att tribunalen, genom att tillämpa andra beräkningsmetoder avseende den ekonomiska skadan än de som klagandena inledningsvis framlagt utan att klagandena getts möjlighet att uttala sig om de följder som detta beräkningssätt kunnat få, har åsidosatt rätten till försvar.

Fjärde grunden: Klagandena gör gällande att tribunalen – genom att fastställa att den inte kunde tillerkänna en ersättning för den ekonomiska skadan, vars belopp framstod som för högt i förhållande till de böter som Europeiska kommissionen påfört, med motiveringen att unionsdomstolarna enligt rättspraxis inte kunde, vare sig helt eller delvis, ifrågasätta bötesbeloppet med anledning av åsidosättandet av en skälig tidsfrist – har gjort en uppenbart felaktig rättstillämpning vid tolkningen och tillämpningen av denna rättspraxis.

Femte grunden: Klagandena gör gällande att tribunalen – genom att avslå yrkandet om ersättning för den materiella skadan med anledning av att beviljandet av den ersättning som klagandena yrkat i praktiken skulle leda till ett ifrågasättande av de böter som klagandena påförts, trots att bestämmelserna i artiklarna 256.1 och 340.2 FEUF syftar till att ge alla sökande som lidit skada genom EU-institutioners agerande möjlighet att tillerkännas ersättning av tribunalen – har åsidosatt bestämmelserna i artiklarna 256.1 och 340.2 FEUF och fråntagit bestämmelserna deras ändamålsenliga verkan samt åsidosatt rätten till ett effektivt rättsmedel.

Sjätte grunden: Klagandena gör gällande att tribunalen – genom att tillerkänna klagandena en ersättning på 5 000 euro för den ideella skadan, trots att tribunalen dels uttryckligen fastslog att ersättningen för den ideella skadan inte ens delvis kunde påverka det bötesbelopp som kommissionen påfört, dels uttryckligen fastslog att sökandena lidit en ideell skada som skulle ersättas mot bakgrund av ”omfattningen av åsidosättandet av den skäliga tidsfristen” och ”verkan av denna talan” – motsagt sig själv.

Sjunde grunden: Klagandena gör gällande att tribunalen – genom att utan skäl fastslå dels att fastställandet av åsidosättandet av skyldigheten att iaktta en skälig handläggningstid, mot bakgrund av föremålet för och allvaret hos åsidosättandet, var tillräckligt för att gottgöra den påstådda kränkningen av ryktet, dels att 5 000 euro utgör skälig ersättning för den ideella skadan – har åsidosatt motiveringsskyldigheten.

____________