Tribunalens dom (femte avdelningen) av den 4 juli 2012 – Laboratoires CTRS mot kommissionen

(mål T-12/12)

”Humanläkemedel – Godkännande för försäljning av läkemedlet Orphacol – Skrivelse genom vilken sökanden informerades om kommissionens avsikt att vägra godkännande – Passivitetstalan – Kommissionens ställningstagande – Avvisning – Talan om ogiltighetsförklaring – Antagande av ett nytt beslut – Anledning saknas att döma i saken”

1.                     Passivitetstalan – Anmodan till institutionen – Villkor – Uttrycklig och precis anmodan – Regler om särskild form föreligger inte – Skrivelse som ger den berörda institutionen konkret information om innehållet i det beslut som begärs (Artikel 265 andra stycket FEUF) (se punkterna 38 och 40)

2.                     Passivitetstalan – Ställningstagande före talans väckande enligt artikel 265 andra stycket FEUF – Avvisning (Artikel 265 andra stycket FEUF) (se punkterna 41–44)

3.                     Talan om ogiltigförklaring – Berättigat intresse av att få saken prövad – Krav på att ett sådant intresse föreligger vid tiden för talans väckande och fram till meddelandet av domstolsavgörandet – Beslut som antas under rättegången och som ersätter det angripna beslutet – Talan har inte längre något föremål – Anledning saknas att döma i målet, eftersom sökanden saknar berättigat intresse av en ogiltigförklaring (Artikel 263 FEUF) (se punkterna 52–55)

Saken

Passivitetstalan om fastställande av att kommissionen rättsstridigt vägrat att anta ett slutligt beslut beträffande ansökan om godkännande för försäljning av läkemedlet Orphacol, och i andra hand talan om ogiltigförklaring av det beslut som påstås ha meddelats genom en skrivelse från kommissionen av den 5 december 2011 om att inte bevilja sökanden nämnda godkännande.

Avgörande

1) Passivitetstalan avvisas.

2) Det saknas anledning att pröva andrahandsyrkandet om ogiltigförklaring.

3) Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Laboratoires CTRS:s rättegångskostnader.

4) Republiken Tjeckien, Republiken Frankrike och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ska bära sina rättegångskostnader.