Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Labour Court (Irland) den 27 februari 2018 – Tomás Horgan, Claire Keegan v Minister for Education & Skills, Minister for Finance, Minister for Public Expenditure & Reform, Ireland och Attorney General

(Mål C-154/18)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Labour Court, Irland

Parter i det nationella målet

Klagande: Tomás Horgan, Claire Keegan

Motpart: Minister for Education & Skills, Minister for Finance, Minister for Public Expenditure & Reform, Ireland och Attorney General

Tolkningsfrågor

Utgör det indirekt diskriminering på grund av ålder i den mening som avses i artikel 2.2 b i direktiv 2000/78/EG1 om inrättande av en allmän ram för likabehandling om en medlemsstat i egenskap av arbetsgivare inför lägre löneskalor för nyanställda lärare vid nationella skolor samtidigt som lönen för redan anställda lärare lämnas oförändrad, när

a)    de reviderade löneskalorna och de befintliga löneskalorna är tillämpliga på alla lärare i respektive kategori oavsett ålder,

b)    det inte fanns någon skillnad i åldersprofilerna för dem i den högre betalda gruppen och dem i den lägre betalda gruppen vid den tidpunkt då de anställdes och placerades på respektive löneskala,

c)    införandet av de reviderade löneskalorna har resulterat i en avsevärd löneskillnad mellan två grupper av lärare som utför ett likvärdigt arbete,

d)    genomsnittsåldern för dem som är placerade på de lägre löneskalorna är lägre än genomsnittsåldern för dem på de ursprungliga löneskalorna,

e)    statens statistik för den tidpunkt när de lägre löneskalorna infördes visar att 70 procent av de lärare som anställdes var 25 år eller yngre och det erkänns att detta är typiskt för åldersprofilen hos nyanställda lärare vid nationella skolor varje givet år, och

f)    det är tydligt att lärare vid nationella skolor som börjat arbeta som lärare år 2011 eller därefter missgynnas ekonomiskt jämfört med de lärarkollegor som anställdes före år 2011?

Om fråga 1 besvaras jakande, kan införandet av de lägre löneskalorna motiveras objektivt av att det var nödvändigt att på medellång till lång sikt uppnå en strukturell minskning av kostnaderna för den offentliga förvaltningen, med beaktande av de budgetåtstramningar som staten stod inför, och/eller av att det var viktigt att upprätthålla goda arbetsmarknadsrelationer med befintliga offentliganställda?

Blir svaret på fråga 2 ett annat, om staten kunde ha uppnått motsvarande besparingar genom att sänka lönerna till alla lärare med ett betydligt mindre belopp än den nedsättning som tillämpades endast på nyanställda lärare?

Blir svaret på fråga 2 eller fråga 3 ett annat, om beslutet att inte sänka de löneskalor som var tillämpliga på redan anställda lärare fattades i enlighet med ett kollektivavtal mellan regeringen i egenskap av arbetsgivare och de fackföreningar som företräder anställda i offentlig förvaltning, genom vilket regeringen hade åtagit sig att inte ytterligare sänka lönen för befintliga offentliganställda som redan hade omfattats av lönesänkningar, och med beaktande av de konsekvenser det skulle få för relationerna mellan arbetsmarknadsparterna om regeringen underlät att följa avtalet, med hänsyn till den omständigheten att den nya löneskala som infördes år 2011 inte omfattades av något sådant kollektivavtal?

____________

1 EGT 2000, L 303, s 16.