Mål C‑147/13
Konungariket Spanien
mot
Europeiska unionens råd
”Talan om ogiltigförklaring – Genomförande av fördjupat samarbete – Enhetligt patent – Förordning (EU) nr 1260/2012 – Översättningsarrangemang – Icke-diskrimineringsprincipen – Artikel 291 FEUF – Delegering av befogenheter till organ utanför Europeiska unionen – Artikel 118 andra stycket FEUF – Rättslig grund – Principen om unionsrättens autonomi”
Sammanfattning – Domstolens dom (stora avdelningen) av den 5 maj 2015
1. Europeiska unionen – Språkregler – Huruvida det finns en allmän princip som ger varje medborgare rätt att kräva att alla rättsakter som kan påverka hans eller hennes intressen avfattas på medborgarens språk – Föreligger inte – Unionens officiella språk behandlas olika – Tillåtet – Villkor – Motiverat med hänsyn till allmänintresset – Iakttagande av proportionalitetsprincipen
2. Tillnärmning av lagstiftning – Industriell och kommersiell äganderätt – Patenträtt – Europeiska patent med enhetlig verkan – Förordning nr 1260/2012 om tillämpliga översättningsarrangemang – Unionens officiella språk behandlas olika i syfte att upprätta ett enhetligt och förenklat översättningsarrangemang – Ändamålsenlig och proportionerlig behandling – Tillåtet
(Rådets förordning nr 1260/2012, skälen 4, 5 och 16 och artikel 3.1)
3. Europeiska unionens institutioner – Utövande av befogenheter – Delegering – Delegering till Europeiska patentverket eller till medlemsstater som deltar i ett fördjupat samarbete om ett enhetligt patentskydd – Föreligger inte
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1257/2012, artiklarna 1.2 och 9.1 d och f, rådets förordning nr 1260/2012, artiklarna 5 och 6.2)
4. Institutionernas rättsakter – Val av rättslig grund – Kriterier – Förordning nr 1260/2012 om översättningsarrangemang för europeiska patent med enhetlig verkan – Antagande med stöd av artikel 118 andra stycket FEUF – Tillåtet
(Artikel 118 andra stycket FEUF, rådets förordning nr 1260/2012, artiklarna 3.4 och 6)
5. Tillnärmning av lagstiftning – Industriell och kommersiell äganderätt – Patenträtt – Europeiska patent med enhetlig verkan – Förordning nr 1260/2012 om tillämpliga översättningsarrangemang – Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen – Föreligger inte
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1257/2012, artiklarna 2 e, 3.1 och 9, rådets förordning nr 1260/2012, artiklarna 2 b, 3.2,4 och 9)
6. Institutionernas rättsakter – Förordningar – Direkt tillämplighet – Medlemsstaternas genomförandebefogenheter – Tillåtet
(Artikel 288 andra stycket FEUF, rådets förordning nr 1260/2012, artikel 7.2)
1. Hänvisningar i fördragen till språkanvändningen inom unionen endast ska anses vara ett uttryck för en allmän unionsrättslig princip som innebär att varje handling som kan påverka en unionsmedborgares intressen under alla förhållanden ska avfattas på hans eller hennes språk.
För det fall det går att hänvisa till ett berättigat mål av allmänintresse och detta kan styrkas måste dessutom en eventuell skillnad i behandling på grund av språk vara förenlig med proportionalitetsprincipen, det vill säga att den måste vara ägnad att uppnå det eftersträvade målet och inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. En erforderlig jämvikt måste bibehållas mellan, å ena sidan, de ekonomiska aktörernas intressen och samhällets intressen vad gäller handläggningskostnaderna och, å andra sidan, mellan intressena hos dem som ansöker om registrering av immateriella rättigheter och andra ekonomiska aktörers intresse av att få tillgång till översättningar av de handlingar genom vilka rättigheter beviljas eller av förfaranden som involverar flera ekonomiska aktörer.
(se punkterna 31, 33 och 41)
2. Rådets förordning nr 1260/2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd när det gäller tillämpliga översättningsarrangemang och i synnerhet artikel 3.1 i den förordningen innebär att unionens officiella språk behandlas olika, varvid endast tyska, engelska och franska avses. Rådets val i samband med att översättningsarrangemangen för europeiska patent med enhetlig verkan fastställdes, nämligen att behandla unionens officiella språk på olika sätt, är således lämpligt och står i proportion till det berättigade mål som eftersträvas med förordningen, nämligen att skapa enhetliga och förenklade översättningsarrangemang som bör vara enkla och kostnadseffektiva.
Enligt den ordning som fastställs i förordning nr 1260/2012 är det därför verkligen möjligt att uppnå det berättigade målet att underlätta tillgången till patentskydd, särskilt för små och medelstora företag, genom att översättningskostnaderna minskas. Den angripna förordningen innebär dessutom att en erforderlig jämvikt bibehålls mellan de olika intressen som är i fråga. Förordningen går därför inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det berättigade mål som eftersträvas.
(se punkterna 32, 34, 38, 39 och 47)
3. Eftersom unionslagstiftaren inte har delegerat de genomförandebefogenheter som enligt unionsrätten tillkommer denne till de medlemsstater som deltar i ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd eller det europeiska patentverket är de principer som domstolen slagit fast i rättspraxis i fråga om delegering av skönsmässiga befogenheter inte tillämpliga.
I artikel 9.1 d och f i förordning nr 1257/2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd föreskrivs att de deltagande medlemsstaterna ska ge det europeiska patentverket i uppdrag att utföra ytterligare uppgifter. Detta föreskrivs i syfte att genomföra artiklarna 143 och 145 i konventionen om meddelande av europeiska patent. Dessa arbetsuppgifter är emellertid nära knutna till genomförandet av ett enhetligt patentskydd som införts genom förordning nr 1257/2012. Den omständigheten att det europeiska patentverket får i uppdrag att utföra ytterligare uppgifter följer således av att de deltagande medlemsstaterna har ingått ett särskilt avtal i den mening som avses i artikel 142 i den ovannämnda konventionen, i deras egenskap av parter i den konventionen.
(se punkterna 60−63)
4. Valet av rättslig grund för en rättsakt inom gemenskapen ska ske utifrån objektiva kriterier, som kan bli föremål för domstolsprövning. Bland dessa kriterier ingår bland annat rättsaktens syfte och innehåll.
Beträffande förordning nr 1260/2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd, som antagits med stöd av artikel 118 andra stycket FEUF, är dess syfte att skapa enhetliga och förenklade översättningsarrangemang för europeiska patentet med enhetlig verkan. Artikel 4 i förordning nr 1260/2012 omfattas direkt av språkordningen för europeiska patent med enhetlig verkan, eftersom artikeln fastställer särskilda regler om översättning av europeiska patent med enhetlig verkan i händelse av tvist. Språkordningen för europeiska patent med enhetlig verkan definieras nämligen genom samtliga bestämmelser i den angripna förordningen, och närmare bestämt genom artiklarna 3, 4 och 6 som reglerar skilda situationer. Artikel 4 i den förordningen kan, med avseende på den rättsliga grunden, därför inte skiljas ut från förordningens övriga bestämmelser. Det kan därför inte med giltig verkan göras gällande att artikel 118 andra stycket FEUF inte kan utgöra rättslig grund för artikel 4 i förordning nr 1260/2012.
(se punkterna 68, 69, 73 och 74)
5. Se domen.
(se punkterna 79 och 81−88)
6. För att en förordning ska vara direkt tillämplig i enlighet med artikel 288 andra stycket FEUF fordras att den utan någon åtgärd för att få den att ingå i nationell rätt träder i kraft och tillämpas till rättssubjektens förmån eller nackdel. Detta gäller dock inte om medlemsstaterna enligt den aktuella förordningen själva ska anta de lagar och andra författningar samt vidta de ekonomiska åtgärder som behövs för att förordningens bestämmelser ska kunna tillämpas.
Så är fallet i fråga om förordning nr 1260/2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd när det gäller tillämpliga översättningsarrangemang. Unionslagstiftaren har nämligen, för att den förordningens bestämmelser ska kunna tillämpas, överlämnat åt medlemsstaterna att dels vidta olika åtgärder inom den rättsliga ram som fastställs i konventionen om meddelande av europeiska patent, dels inrätta en enhetlig patentdomstol. Att inrätta en enhetlig patentdomstol är mycket viktigt för att säkerställa att patentet i fråga fungerar på rätt sätt, en enhetlig rättspraxis och därmed rättssäkerhet liksom kostnadseffektivitet för patenthavarna.
(se punkterna 94 och 95)