DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)
den 13 februari 2014 (*)
”Överklagande – Skyddade geografiska beteckningar – Förordning (EG) nr 1234/2007 – Register över skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar beträffande viner – Databasen E‑Bacchus– Tokaj”
I mål C‑31/13 P,
angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 22 januari 2013,
Ungern, företrädd av M. Z. Fehér och K. Szíjjártó, båda i egenskap av ombud,
sökande,
i vilket de andra parterna är:
Europeiska kommissionen, företrädd av V. Bottka, B. Schima och B. Eggers, samtliga i egenskap av ombud,
svarande i första instans,
Republiken Slovakien, företrädd av B. Ricziová, i egenskap av ombud,
intervenient i första instans,
meddelar
DOMSTOLEN (tredje avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden M. Ilešič (referent) samt domarna C.G. Fernlund, A. Ó Caoimh, C. Toader och E. Jarašiūnas,
generaladvokat: P. Cruz Villalón,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 6 november 2013,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Ungern har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 8 november 2012 i mål T‑194/10, Ungern mot kommissionen (nedan kallad den överklagade domen). Genom den överklagade domen avvisade tribunalen Ungerns talan om ogiltigförklaring av införandet, den 26 februari 2010, av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” (nedan kallat det omtvistade införandet), vilket med Slovakien som ursprungsland finns upptagen i det elektroniska registret över skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar beträffande viner (nedan kallat databasen E‑Bacchus).
Tillämpliga bestämmelser
Förordning (EG) nr 1493/1999
2 Artikel 54 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, s. 1), har följande lydelse:
”1. Med kvalitetsviner framställda i specificerade områden (kvalitetsviner fso), skall avses viner som uppfyller bestämmelserna i denna avdelning samt de gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser som antas i detta avseende.
…
4. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna den förteckning över kvalitetsviner fso som de har godkänt, med angivande av, för vart och ett av dessa kvalitetsviner fso, närmare uppgifter om de nationella bestämmelser som reglerar framställningen av dessa viner.
5. Kommissionen skall offentliggöra förteckningen i C‑serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning.”
3 Förordning nr 1493/1999 har upphävts genom rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008 samt om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 (EUT L 148, s. 1).
Förordningarna nr 479/2008 och (EG) nr 1234/2007
4 Det angavs i skäl 5 i förordning 479/2008 att ”gemenskapsordningen för vinsektorn [bör] förändras i grunden”.
5 I skäl 36 i förordning nr 479/2008 föreskrevs följande:
”Med hänsyn till rättssäkerheten bör de ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som redan finns i gemenskapen undantas från ny granskning. Berörda medlemsstater bör dock förse kommissionen med den grundläggande information och de rättsakter som ligger till grund för deras erkännande på nationell nivå. Om de inte gör det ska de förlora sin skyddade ursprungsbeteckning eller skyddade geografiska beteckning. Med hänsyn till rättssäkerheten bör möjligheterna att återkalla befintliga ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar vara begränsade.”
6 Enligt artikel 51.1 i förordning nr 479/2008 blev de vinbeteckningar som var skyddade enligt artiklarna 51 och 54 i förordning nr 1493/1999 automatiskt skyddade enligt förordning nr 479/2008.
7 Med verkan från och med den 1 augusti 2009 har förordning 479/2008 upphävts genom rådets förordning (EG) nr 491/2009 av den 25 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (EUT L 154, s. 1).
8 I artikel 3.1 andra stycket i förordning nr 491/2009 föreskrivs att hänvisningar till den upphävda förordningen, det vill säga förordning nr 479/2008, ska anses som hänvisningar till rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (EUT L 299, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1140/2009 av den 20 november 2009 (EUT L 312, s. 4) (nedan kallad förordning 1234/2007), och ska läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga XXII till den förordningen.
9 Av jämförelsetabellerna framgår att artikel 51 i förordning nr 479/2008 motsvarar artikel 118s i förordning nr 1234/2007.
10 Förordning nr 479/2008 har med tillämpning av förordning nr 491/2009 införlivats i förordning nr 1234/2007 med verkan från och med den 1 augusti 2009.
11 I artikel 118i i förordning nr 1234/2007 föreskrivs följande:
”På grundval av den information som kommissionen förfogar över ska kommissionen fatta beslut … om att bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som uppfyller villkoren i detta underavsnitt och som är förenlig med gemenskapsrätten, eller avslå ansökan om villkoren inte är uppfyllda.”
12 Artikel 118n i förordning nr 1234/2007 har följande lydelse:
”Kommissionen ska upprätta och föra ett elektroniskt register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar för vin som ska vara tillgängligt för allmänheten.”
13 Artikel 118s i förordning nr 1234/2007 med rubriken ”Befintliga skyddade vinbeteckningar”, har följande lydelse:
”1. De vinbeteckningar som är skyddade enligt artiklarna 51 och 54 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 28 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter … ska automatiskt vara skyddade enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 118n i den här förordningen.
2. Medlemsstaterna ska för de befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1 skicka in följande till kommissionen:
a) Den tekniska dokumentationen … .
b) De nationella besluten om godkännande.
3. De vinbeteckningar som avses i punkt 1 förlorar sitt skydd enligt denna förordning om inte den information som avses i punkt 2 lämnas in senast den 31 december 2011. Kommissionen ska vidta motsvarande formella åtgärder för att ta bort sådana beteckningar från det register som avses i artikel 118n.
4. Artikel 118r ska inte tillämpas på sådana befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1.
Kommissionen får, … , till och med den 31 december 2014 fatta beslut om att dra in det skydd för befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1 om de inte uppfyller villkoren i artikel 118b.”
14 Databasen E‑Bacchus ersatte den 1 augusti 2009 offentliggörandet av förteckningar över kvalitetsviner fso i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 118n i förordning 1234/2007. Databasen innehåller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar för viner från medlemsstaterna enligt förordning nr 1234/2007, och de ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar beträffande viner från tredjeländer, som är skyddade enligt bilaterala avtal mellan Europeiska unionen och de tredjeländerna.
15 Artikel 71.2 i kommissionens förordning (EG) nr 607/2009 av den 14 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter (EUT L 193, s.60) har följande lydelse:
”Eventuella beslut om att avregistrera en berörd ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i enlighet med artikel 51.4 i förordning (EG) nr 479/2008 ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument som den förfogar över enligt artikel 51.2 i den förordningen.”
16 I artikel 73.1 och 73.2 i förordning nr 607/2009, med rubriken ”Övergångsbestämmelser”, föreskrivs följande:
”1. Vinbeteckningar som godkänns av medlemsstaterna som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar senast den 1 augusti 2009, och som inte har offentliggjorts av kommissionen i enlighet med artikel 54.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 eller artikel 28 i förordning (EG) nr 753/2002, ska vara föremål för det förfarande som avses i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008.
2. Ändringar av produktspecifikationen för skyddade vinbeteckningar i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 eller för vinbeteckningar som inte skyddas i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008, som har lämnats in till medlemsstaterna senast den 1 augusti 2009, ska vara föremål för det förfarande som avses i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 under förutsättning att medlemsstaten fattat ett beslut om godkännande och att teknisk dokumentation enligt artikel 35.1 i förordning (EG) nr 479/2008 lämnats till kommissionen senast den 31 december 2011.”
Bakgrund till tvisten
17 I de förteckningar över kvalitetsviner fso, som offentliggjorts av Europeiska kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning den 17 februari 2006 (EUT C 41, s. 1) och den 10 maj 2007 (EUT C 106, s. 1) enligt artikel 54.5 i förordning nr 1493/1999, fanns den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” upptagen som beteckning på vin från vinodlingsområdet Tokaj i Slovakien. Den skyddade ursprungsbeteckningen hade förts in av kommissionen på grundval av uppgifter som lämnats av de slovakiska myndigheterna, enligt vilka den skyddade ursprungsbeteckningen fanns angiven i artikel 8 och 34 i lag nr 182/2005 av den 17 mars 2005 om vinodling och vin (Zákon o vinohradníctve a vinárstve) (nedan kallad lag nr 182/2005).
18 I den sista förteckningen över kvalitetsviner fso som offentliggjordes den 31 juli 2009 (EUT C 187, s. 1), före införandet av databasen E‑Bacchus, fanns däremot, till skillnad från tidigare förteckningar, den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblasť” upptagen och en hänvisning till det slovakiska jordbruksministeriets beslut nr 237/2005 av den 13 maj 2005 om närmare bestämmelser för beviljande av planteringsrätter och genomförande av vissa andra bestämmelser i lag nr 182/2005 (Vyhláška Ministerstva pôdohospodárstva Slovenskej republiky, ktorou sa ustanovujú podrobnosti o podmienkach udeľovania výsadbových práv a ktorou sa vykonávajú niektoré ďalšie ustanovenia zákona č. 182/2005 Z. z. o vinohradníctve a vinárstve) (nedan kallat beslut nr 237/2005). Ändringen hade införts på begäran av den slovakiska regeringen.
19 Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblasť” registrerades i databasen E‑Bacchus den 1 augusti 2009.
20 Den 30 november 2009 sände de slovakiska myndigheterna en skrivelse till kommissionen genom vilken de begärde att kommissionen skulle ersätta den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblasť” med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” eller den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaj”, i databasen. Till stöd för sin begäran har de slovakiska myndigheterna gjort gällande att beteckningarna nämligen var de som fanns angivna i deras gällande nationella bestämmelser den 1 augusti 2009, det vill säga i lag nr 182/2005 och beslut nr 237/2005.
21 I en skrivelse till de slovakiska myndigheterna den 18 februari 2010 konstaterade kommissionen att endast beteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” fanns angiven i bestämmelserna. Kommissionen avslog därför den slovakiska regeringens begäran om att föra in ursprungsbeteckningen ”Tokaj” i databasen. Begreppet ”Tokaj” fanns enligt kommissionen inte angivet isolerat i de nationella bestämmelserna utan som ordelement bestående av flera begrepp såsom ”Vinohradnícka oblasť Tokaj”, ”Akostné víno pochádzajúce z vinohradníckej oblasti Tokaj” eller ”Tokajské víno”.
22 Med beaktande av de övriga argument som de slovakiska myndigheterna hade framfört i sin skrivelse av den 30 november 2009 ändrade kommissionen den 26 februari 2010 informationen i databasen E‑Bacchus, med hänsyn till de gällande slovakiska bestämmelserna den 1 augusti 2009, för att anpassa informationen till den exakta ordalydelsen i de aktuella bestämmelserna. Kommissionen genomförde således det omtvistade införandet.
23 De ungerska myndigheterna ifrågasatte detta införande i en skrivelse av den 5 mars 2010 till kommissionen. De ungerska myndigheterna har hävdat att den korrekta ursprungsbeteckningen är ”Tokajská vinohradnícka oblasť” och inte ”Vinohradnícka oblasť Tokaj”. De har hänvisat till den nya slovakiska lagstiftningen om vin, det vill säga lag nr 313/2009 av den 30 juni 2009 om vinodling och vin (Zákon o vinohradníctve a vinárstve) (nedan kallad lag nr 313/2009), som trädde i kraft den 1 september 2009, i vilken beteckningen ”Tokajská vinohradnícka oblasť” angavs.
24 Den 27 april 2010 antog det slovakiska parlamentet en ny lag genom vilken lag nr 313/2009 upphävdes och den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaj” infördes. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juni 2010.
Förfarandet i tribunalen och den överklagade domen
25 Ungern väckte talan om ogiltigförklaring av det omtvistade införandet genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 28 april 2010.
26 Genom beslut av den 13 september 2010 tilläts Republiken Slovakien att intervenera till stöd för kommissionen.
27 Vid förhandlingen vid tribunalen framställde kommissionen en invändning om rättegångshinder genom att hävda att det omtvistade införandet inte utgjorde en ”rättsakt mot vilken talan kan väckas” i den mening som avses i artikel 263 FEUF. Kommissionen har med stöd av tribunalens dom av den 11 maj 2010 i målet T‑237/08, Abadía Retuerta mot harmoniseringsbyrån (CUVÉE PALOMAR) (REU 2010, s. II‑1583, punkt 101), hävdat att den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” hade sin grund i den slovakiska nationella lagstiftningen på så sätt att det omtvistade införandet saknade rättsverkningar.
28 Tribunalen avvisade Ungerns talan genom den överklagade domen med hänvisning till att det omtvistade införandet inte hade några rättsverkningar och därför inte var en ”rättsakt mot vilken talan kan väckas” i den mening som avses i artikel 263 FEUF. Tribunalen grundade sig bland annat på det automatiska skyddet för de vinbeteckningar som redan var skyddade enligt förordning 1493/1999, som inrättats genom artikel 118s.1 i förordning nr 1234/2007. Tribunalen uttalade sig i detta hänseende i punkt 21 i den överklagade domen enligt följande:
”Vad gäller vinbeteckningarna följer det av det automatiska skyddet enligt artikel 118s.1 i förordning nr 1234/2007 för de vinbeteckningar som redan var skyddade enligt förordning 1493/1999 att det inte krävs ett införande i databasen E‑Bacchus för att de ska komma i åtnjutande av ett skydd på unionsnivå. Vinbeteckningarna i fråga är nämligen ’automatiskt’ skyddade enligt förordning nr 1234/2007 … och skyddet beror inte på införandet i databasen. Införandet är endast en följd av ett befintligt skydds automatiska övergång från ett regelverk till ett annat, och inte ett villkor för skyddet. Det följer härav att såvitt den skyddade ursprungsbeteckningen ’Vinohradnícka oblasť Tokaj’ ingår bland de vinbeteckningar som redan var skyddade enligt förordning 1493/1999, krävdes inte ett införande i databasen E‑Bacchus för att den skyddade ursprungsbeteckningen skulle komma i åtnjutande av ett skydd på unionsnivå.”
29 Vad särskilt gäller skyddet enligt förordning 1493/1999 ansåg tribunalen i punkt 23 i den överklagade domen att ”Gemenskapens skydd för vinbeteckningar, som inrättats genom [nämnda förordning], grundade sig på vinbeteckningarna såsom de hade fastställs i medlemsstaternas lagstiftningar med iakttagande av relevanta bestämmelser i förordningen. Detta skydd uppkom inte till följd av ett självständigt gemenskapsförfarande eller ens genom ett förfarande där av medlemsstaterna erkända geografiska beteckningar godkändes genom en tvingande gemenskapsrättsakt [se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Abadía Retuerta mot harmoniseringsbyrån (CUVÉE PALOMAR), punkt 97].”
30 Tribunalen fann således att slutsatsen inte påverkas av det felaktiga offentliggörandet av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblasť” i förteckningen över kvalitetsviner fso som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning den 31 juli 2009, och inte heller av antagandet av lag nr 313/2009.
31 Tribunalen konstaterade i detta hänseende i punkt 26 i den överklagade domen att ett felaktigt offentliggörande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning, på grund av offentliggörandets upplysande funktion, ”inte innebär att ursprungsbeteckningar som skyddas enligt den slovakiska lagstiftningen, däribland beteckningen ’Vinohradnícka oblasť Tokaj’, inte åtnjuter det skydd som de tillerkänns enligt förordning nr 1493/1999.”
32 Tribunalen slog vidare fast i punkt 28 i den överklagade domen att lag nr 313/2009, vilken upphävde lag nr 182/2005 och beslut 237/2005 och som föreskriver att det slovakiska vinproducerande området ska omfatta delområdet ”Tokajská vinohradnícka oblasť”, trädde i kraft den 1 september 2009, även om endast de lagstiftningar som var gällande den 1 augusti 2009 var relevanta för införandet i databasen E‑Bacchus.
33 I punkterna 29 och 30 godtog tribunalen dessutom inte Ungerns argument enligt vilket artikel 73.2 i förordning 607/2009 ska tillämpas. Den bestämmelsen förutsätter att det finns en produktspecifikation som är förknippad med vinbeteckningarna. Tribunalen ansåg att lag nr 313/2009 inte kunde anses utgöra en ändring av produktspecifikationen för beteckningarna i fråga, eftersom Republiken Slovakien, vid datumet för ändringen i databasen E‑Bacchus, det vill säga den 26 februari 2010, inte hade försett kommissionen med någon produktspecifikation för beteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” eller ”Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblasť”.
34 Tribunalen godtog dessutom inte de övriga argument som Ungern hade anfört till stöd för att dess talan skulle tas upp till sakprövning
35 Vad för det första gäller det argument enligt vilket databasen E‑Bacchus betydelse såsom informationskälla för berörda tredje parter ska anses ha rättsverkningar i förhållande till dessa parter ansåg tribunalen i punkt 33 i den överklagade domen att informationsfunktionen inte klart kan förändra de berörda tredje parternas rättsliga ställning. De nationella bestämmelserna, genom vilka Republiken Slovakien skapat skyddet, får nämligen verkningar i förhållande till tredje man till följd av offentliggörandet av bestämmelserna i den officiella tidningen i Republiken Slovakien och inte till följd av införandet i databasen.
36 Vad för det andra gäller Ungerns argument enligt vilket det skydd som ges genom införande i databasen E‑Bacchus inte är automatiskt, konstaterade tribunalen att kommissionen är skyldig att kontrollera att de villkor som uppställs för att komma i åtnjutande av skyddet är uppfyllda. Tribunalen fann därför i punkterna 34 och 35 i den överklagade domen att artikel 118s.4 i förordning nr 1234/2007 ger kommissionen befogenhet att på vissa villkor dra in det automatiska skyddet för de beteckningar som är skyddade enligt förordning nr 1493/1999, till och med den 31 december 2014, men befogenheten kan endast utövas efter det att den tekniska dokumentationen som ska innehålla produktspecifikationen har lämnats in. Republiken Slovakien hade dessutom inte lämnat in produktspecifikationen till kommissionen vid datumet för det omtvistade införandet. Kommissionen hade därför inte utövat någon kontroll enligt artikel 118s.4 i förordning nr 1234/2007, vid datumet, och den var inte heller skyldig att göra det.
37 Såvitt Ungern även hade hävdat att principen om god förvaltningssed ålade kommissionen en skyldighet att kontrollera om de uppgifter som medlemsstaterna lämnade in var korrekta, uppdaterade, tillförlitliga och lämpliga, fann tribunalen, utan att frågan huruvida en sådan skyldighet förelåg behövde besvaras, att skyldigheten under alla omständigheter inte klart kan förändra de berörda tredje parternas rättsliga ställning.
38 I punkt 36 i den överklagade domen godtog tribunalen inte heller Ungerns argument enligt vilket informationen i databasen E‑Bacchus fastställde uppgifterna i den tekniska dokumentationen, som enligt artikel 118.s.2 och 118.s.3 i förordning nr 1234/2007 borde ha lämnats in senast den 31 december 2011. Tribunalen fann att uppgifterna i den tekniska dokumentationen var beroende av nationella bestämmelser, med tillämpning av unionsrätten, och inte av införandet i databasen E‑Bacchus. Tribunalen använde sig av samma resonemang i punkt 37 i den överklagade domen när den inte godtog Ungerns argument enligt vilket de obligatoriska uppgifterna för märkning och presentation av produkter som föreskivs i förordning nr 1234/2007 fastställdes genom införandet i databasen E‑Bacchus.
Parternas yrkanden
39 Ungern har yrkat att domstolen ska
– upphäva den överklagade domen,
– slutligt avgöra målet i enlighet med artikel 61 i stadgan för Europeiska unionens domstol, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
40 Kommissionen har yrkat att domstolen ska
– i första hand, ogilla överklagandet,
– i andra hand, ogilla den ungerska regeringens talan, och
– förplikta Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.
41 Republiken Slovakien har yrkat att domstolen ska
– ogilla överklagandet, och
– förplikta Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.
Prövning av överklagandet
42 Till stöd för sitt överklagande har Ungern anfört tre grunder. Den första grunden avser tribunalens felaktiga rättstillämpning vid tolkningen av begreppet ”rättsakt mot vilken talan kan väckas”, i den mening som avses i artikel 263 FEUF. Ungern har genom den andra grunden hävdat att principen om likabehandling har åsidosatts. Den tredje grunden avser bristfällig motivering i den överklagade domen.
Den första grunden
Parternas argument
43 Ungern har genom den första grunden gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att det omtvistade införandet inte hade några rättsverkningar. Till stöd för grunden har Ungern anfört fyra argument.
44 Ungern har genom det första argumentet, såsom det framförts i dess överklagande och vid förhandlingen, försökt styrka att kommissionen genom det omtvistade införandet beviljade ett skydd enligt artikel 118s i förordning nr 1234/2007, till en vinbeteckning som enligt relevanta unionsbestämmelser inte kunde anses vara i åtnjutande av ett skydd enligt den nationella lagstiftningen den 1 augusti 2009. Införandet av en vinbeteckning i databasen E‑Bacchus intygar enligt Ungern att det finns ett skydd enligt den nya unionsreglering som införs genom förordningen, vilken upphöjer till unionsnivå det skydd för vinbeteckningar som tidigare endast förelåg på nationell nivå. Ett införande i databasen E‑Bacchus är därför inte, såsom tribunalen funnit, endast en följd av att skyddet för vinbeteckningar enligt ett regelverk automatiskt övergår till ett annat regelverk.
45 Ungern har under dessa omständigheter påpekat att databasen E‑Bacchus inte kan anses vara en ren digitalisering av vinbeteckningarna jämförbar med de förteckningar över kvalitetsviner fso som offentliggjordes i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och som inte hade några rättsverkningar. De slutsatser som tribunalen dragit i domen i det ovannämnda målet Abadía Retuerta mot harmoniseringsbyrån (CUVÉE PALOMAR), enligt vilka de förteckningar som offentliggjorts i C‑serien endast är av upplysande karaktär, kan därför inte tillämpas på databasen E‑Bacchus.
46 Ungern anser för det andra att kommissionen vid införandet i databasen E‑Bacchus ska anses utöva kontroll över vilka vinbeteckningar som förs in i databasen. Även om artikel 118s.4 i förordning nr 1234/2007 inte ska tillämpas måste kommissionen ändå kontrollera att beteckningarna har ” … godkänn[ts] av medlemsstaterna” såsom ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar senast den 1 augusti 2009.
47 För det tredje, rättsverkningarna av införandet i databasen E‑Bacchus får även andra följder, bland annat skyldigheten att upprätta en produktspecifikation för de beteckningar som förts in i databasen E‑Bacchus, som för befintliga beteckningar borde ha lämnats in före utgången av 2011, annars tas de berörda beteckningarna bort från databasen. Införandet i databasen får även följder för märkningen.
48 Ungern gör för det fjärde gällande att kommissionen borde, på grund av dess uppgift att föra register över ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar och med tillämpning av principen om god förvaltningssed, principen om lojalt samarbete och rättssäkerhetsprincipen, ha uppmärksammat Republiken Slovakiens antagande av lag nr 313/2009.
49 Kommissionen anser att Ungerns första grund bygger på en felaktig tolkning av den tillämpliga lagstiftningen. Kommissionen anser att enligt artikel 118s.1 i förordning nr 1234/2007 ska de vinbeteckningar som redan åtnjuter ett skydd enligt artiklarna 51 och 54 i förordning nr1493/1999 automatiskt vara skyddade, utan att det i detta hänseende krävs något beslut av kommissionen.
50 Vinbeteckningarnas skydd följer av förordningen, och inte det senare införandet i databasen E‑Bacchus. Införandet i databasen E‑Bacchus kan inte förändra tredje mans rättsliga ställning på grund av dess rent upplysande funktion, vilken är jämförbar med offentliggörandet av förteckningar i C‑serien av Europeiska unionens officiella tidning, och tribunalen gjorde sig inte skyldig till felaktig rättstillämpning när den tillämpade domen i det ovannämnda målet Abadía Retuerta mot harmoniseringsbyrån (CUVÉE PALOMAR) i förevarande mål. Det omtvistade införandets avsaknad av rättsverkningar stöds för övrigt av den omständigheten att skyddet på unionsnivå beviljas provisoriskt och ska dras inom produktspecifikationen inte har lämnats in före utgången av 2011.
51 Kommissionen har tillbakavisat Ungerns argument om dess kontrollbefogenhet och har betonat det automatiska införandet av de vinbeteckningar som redan är skyddade och avsaknaden av ett förfarande på europeisk nivå. Kommissionen har i detta hänseende betonat att den enligt artikel 73 i förordning nr 607/2009 ska föra in alla nya ursprungsbeteckningar och alla nya geografiska beteckningar ”som godkänns av medlemsstaterna” senast den 1 augusti 2009. Republiken Slovakien hade dessutom inte lämnat in produktspecifikationen till kommissionen vid datumet för det omtvistade införandet. Kommissionen utövade framförallt ingen kontrollbefogenhet enligt artikel 118s.4 i förordning nr 1234/2007, och den var inte heller skyldig att göra det.
52 Kommissionen har slutligen bestritt Ungerns argument om följderna av införandet i databasen E‑Bacchus på produktspecifikationen och på märkningen, genom att hävda att Ungern genom argumenten i själva verket försöker få till stånd en omprövning av domstolen av de grunder som framförts i första instans.
53 Republiken Slovakien anser, i likhet med kommissionen, att överklagandet inte ska bifallas såvitt avser den första grunden. Republiken Slovakien har i detta hänseende gjort gällande att införandet av de befintliga vinbeteckningarna i databasen E‑Bacchus inte har rättsverkningar och representerar därför inte en ”rättsakt mot vilken talan kan väckas” i den mening som avses i artikel 263 FEUF. Republiken Slovakien har till stöd för slutsatsen åberopat de tidigare bestämmelserna, vilka enligt Republiken Slovakien redan hade inrättat ett skydd för vinbeteckningar på unionsnivå.
Domstolens bedömning
54 Det framgår av fast rättspraxis att alla bestämmelser som antas av unionsinstitutionerna och som är avsedda att medföra bindande rättsverkningar, oberoende av deras form, anses utgöra rättsakter mot vilka talan kan väckas i den mening som avses i artikel 263 FEUF (se, bland annat, dom av den 2 mars 1994 i målet C‑316/91, parlamentet mot rådet, REG 1994, s. I‑625; svensk specialutgåva, volym 15, s. I‑47, punkt 8, dom av den 24 november 2005 i de förenade målen C‑138/03, C‑324/03 och C‑431/03, Italien mot kommissionen, REG 2005, s. I‑10043, punkt 32, och dom av den 13 oktober 2011 i de förenade målen C‑463/10 P och C‑475/10 P, Deutsche Post AG och Tyskland mot kommissionen, REU 2011, s. I‑9639, punkt 36).
55 De bindande rättsverkningarna av en rättsakt ska bedömas med beaktande av objektiva kriterier, såsom rättsaktens innehåll (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen, REG 1981, s. 2639; svensk specialutgåva, volym 6, s. 225, punkt 9, och dom av den 20 mars 1997 i mål C‑57/95, Frankrike mot kommissionen, REG 1997, s. I‑1627, punkt 9), i förekommande fall med beaktande av det sammanhang i vilket den antagits (se, för ett liknande resonemang, bland annat beslut av den 13 juni 1991 i mål C‑50/90, Sunzest mot kommissionen, REG 1991, s. I‑2917, punkt 13, och dom av den 26 januari 2010 i mål C‑362/08 P, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen, REU 2010, s I‑669, punkt 58) och den antagande institutionens befogenheter (se, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 1 december 2005 i mål C‑301/03, Italien mot kommissionen, REG 2005, s. I‑10217, punkt 28).
56 Vad för det första gäller innehållet i det omtvistade införandet framgår det att kommissionen den 26 februari 2010 ändrade uppgifterna i databasen E‑Bacchus genom att ersätta den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblasť” med ”Vinohradnícka oblasť Tokaj”, utan att ändra hänvisningen till den relevanta nationella lagstiftningen, det vill säga beslut 237/2005, och med bibehållande av den 1 augusti 2009 som referensdatum. Det följer således av innehållet i det omtvistade införandet, som anger såväl den slovakiska lagstiftningen som referensdatumet, att övergångssystemet för skyddet av ursprungsbeteckningar, såsom det har införts genom artikel 118s i förordning nr 1234/2007, baserar sig på vinbeteckningarna såsom de godkänts i den nationella lagstiftningen på referensdagen.
57 Vad för det andra gäller det sammanhang i vilket det omtvistade införandet har skett, framgår det av skäl 36 i förordning nr 479/2008 att syftet med övergångssystemet är att undanta de ursprungsbeteckningar och de geografiska beteckningar som redan finns i unionen från ny granskning, och att med hänsyn till rättssäkerheten begränsa möjligheterna att återkalla dem.
58 Det följer härav att det övergångssystem som föreskrivs i artikel 118s i förordning nr 1234/2007 har införts i syfte att av rättssäkerhetsskäl behålla skyddet för de vinbeteckningar som redan före den 1 augusti 2009 var skyddade genom nationell rätt, och således på unionsnivå enligt förordning nr 1493/1999. Ordalydelsen av artikel 118s.1 i förordning nr 1234/2007 bekräftar detta syfte genom att föreskriva att vinbeteckningarna automatiskt ska vara skyddade enligt den förordningen. Tribunalen gjorde därför en riktig bedömning när den i punkt 21 i den överklagade domen fann att skyddet för de befintliga vinbeteckningarna inträdde automatiskt.
59 Vad för det tredje gäller kommissionens befogenhet vid det omtvistade införandet är det riktigt att institutionen, trots det automatiska skyddet för de befintliga vinbeteckningarna får – till och med den 31 december 2014 och på grundval av artikel 118s.4 andra stycket i förordning nr 1234/2007 – fatta beslut om att dra in det automatiska skyddet för vinbeteckningar enligt punkt 1 i artikeln.
60 Det omtvistade införandet utgör emellertid inte en sådan indragning. Kommissionen kan endast, såsom framgår av artikel 71.2 i förordning nr 607/2009 och som Ungern har medgett i sitt överklagande, utöva befogenheten efter det att medlemsstaterna i enlighet med artikel 118s.2 i förordning nr 1234/2007 skickat in den tekniska dokumentationen, som innehåller produktspecifikationen, och det nationella beslutet om godkännande.
61 Tribunalen fann dessutom i detta hänseende i punkt 34 i den överklagade domen att Republiken Slovakien inte hade lämnat in den tekniska dokumentationen till kommissionen vid datumet för det omtvistade införandet, vilket för övrigt inte har ifrågasatts i överklagandet. Tribunalen gjorde följaktligen en riktig bedömning i punkt 34 när den ansåg att kommissionen varken var skyldig eller hade befogenhet att utföra en kontroll av de vinbeteckningar som redan åtnjöt skydd, vilka avses i artikel 118s i förordning nr 1234/2007, innan handlingarna skickats in till kommissionen.
62 Slutsatsen påverkas inte av den omständigheten att kommissionen den 26 februari 2010 och på begäran av den slovakiska regeringen, ändrade registreringen i databasen E‑Bacchus genom att ersätta den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokajská/Tokajské/Tokajský vinohradnícka oblasť” med ”Vinohradnícka oblasť Tokaj”. Ändringen grundade sig nämligen inte på kommissionens kontroll eller bedömning, utan grundade sig på artikel 73.1 i förordning nr 607/2009, vilken utvidgar det automatiska skyddet i artikel 118s i förordning nr 1234/2007 till att omfatta de vinbeteckningar som skyddades enligt den nationella lagstiftningen den 1 augusti 2009 och som således inte fanns upptagna i den sista listan över kvalitetsviner fso som offentliggjordes i C‑serien av Europeiska unionens officiella tidning, enligt förordning nr 1493/1999.
63 Av det ovan anförda följer att införandet, som utfördes av kommissionen enligt artikel 73.1 i förordning nr 607/2009, i databasen E‑Bacchus av de vinbeteckningar som godkänts av medlemsstaterna som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar senast den 1 augusti 2009, och som inte har offentliggjorts av kommissionen i enlighet med artikel 54.5 i förordning nr 1493/1999, inte har någon inverkan på det automatiska skydd som vinbeteckningarna åtnjuter på unionsnivå. Kommissionen har nämligen varken befogenhet att bevilja skyddet eller att fatta beslut om vilken vinbeteckning som ska registreras i databasen E‑Bacchus enligt artikel 73.1. Ingen åtskillnad ska således göras mellan verkningarna av införandet i förteckningarna över kvalitetsviner fso som offentliggjordes i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och verkningarna av införandet i databasen E‑Bacchus.
64 Domstolen delar därför tribunalens bedömning i punkterna 21 och 23 i den överklagade domen att det inte krävs ett införande i databasen E‑Bacchus för att de aktuella vinbeteckningarna ska komma i åtnjutande av ett skydd på unionsnivå, eftersom vinbeteckningarna är automatiskt skyddade enligt förordning nr 1234/2007, i dess ändrade lydelse, och skyddet inte beror på införandet i databasen.
65 Tribunalen gjorde sig inte skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att det omtvistade införandet inte utgjorde en rättsakt mot vilken talan kan väckas, eftersom införandet inte uppfyllde de krav som framgår av den rättspraxis som anges i punkt 54 i förevarande dom.
66 Slutsatsen påverkas inte av Ungerns ovannämnda argument i punkterna 47 och 48 i förevarande dom.
67 Det bör i detta hänseende betonas att Ungern anser att effekterna på märkningen, innehållet i produktspecifikationen och kommissionens skyldighet att uppmärksamma den nya slovakiska lagen, är nödvändiga följder av de bindande rättsverkningar som borde ha erkänts vid införandet i databasen E‑Bacchus. Argumenten påverkar inte tribunalens slutsats i punkt 38 i den överklagade domen, enligt vilken det omtvistade införandet inte har några rättsverkningar, och därför är verkningslösa enligt fast rättspraxis (se dom av den 12 juli 2001 i de förenade målen C‑302/99 P och C‑308/99 P, kommissionen och Frankrike mot TF1, REG 2001, s. I‑5603, punkterna 26 och 29, och dom av den 28 juni 2005 i de förenade målen C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, REG 2005, s. I‑5425, punkt 148).
68 På grund av det anförda kan Ungerns överklagande inte bifallas, såvitt avser den första grunden.
Den andra grunden
Parternas argument
69 Ungern har genom den andra grunden gjort gällande att tribunalen genom att finna att det omtvistade införandet inte är en ”rättsakt mot vilken talan kan väckas” i den mening som avses i artikel 263 FEUF åsidosatte principen om likabehandling, såvitt tribunalen har behandlat denna typ av införande på ett annat sätt jämfört med nya införanden, vilka enligt Ungern kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF.
70 Ungern betonar att databasen E‑Bacchus är ett enda register. Medlemsstaten anser därför att det är ett felaktigt antagande att endast de införanden som avser nya beteckningar har en rättsverkan. Trots skillnaden mellan de två regelverken som reglerar beviljandet av skyddet för vinbeteckningar, ska de berörda parterna kunna motsätta sig varje institutionsåtgärd, som omvandlar det skydd som beviljats i nationell rätt till ett unionsrättsligt skydd.
71 De rättsliga och faktiska situationerna är enligt kommissionen olika för de vinbeteckningar som åtnjuter ett befintligt skydd och de nya beteckningarna, och är därför inte jämförbara. Kommissionen betonade även vid förhandlingen att det ankommer på den att enligt det nya unionsregelverket för vin anta det slutliga beslutet om beviljande av skydd för en vinbeteckning.
72 Republiken Slovakien anser att de olika rättsverkningarna av ett införande i databasen E‑Bacchus av de befintliga vinbeteckningarna och de nya vinbeteckningarna är berättigade och utgör inte ett åsidosättande av principen om likabehandling. Så är däremot fallet om ett införande av befintliga vinbeteckningar och nya vinbeteckningar är identiska, såvitt ingen hänsyn tas till de objektiva skillnaderna mellan de två situationerna.
Domstolens bedömning
73 Den allmänna principen om likabehandling, som ingår bland unionsrättens grundläggande principer, innebär att jämförbara situationer inte får behandlas olika och olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling (se, bland annat, dom av den 9 september 2004 i mål C‑304/01, Spanien mot kommissionen, REG 2004, s. I‑7655, punkt 31, och dom av den 3 mars 2005 i mål C‑283/02, Italien mot kommissionen, punkt 79).
74 Såsom framgår av skäl 5 i förordning nr 479/2008, har unionsregelverket som är tillämpligt på vinsektorn förändrats i grunden för att uppnå de mål som bland annat är knutna till vinkvalitén. I detta syfte är varje ansökan om skydd för en vinbeteckning föremål för en fördjupad granskning i två steg, nämligen på nationell nivå och därefter på unionsnivå enligt artiklarna 118e–118i i förordning nr 1234/2007. Någon automatik är det inte fråga om i detta hänseende och kommissionen har en verklig beslutsbefogenhet enligt artikel 118i i förordning nr 1234/2007, som gör att den kan bevilja eller vägra skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning beroende på om villkoren i förordningen är uppfyllda eller inte.
75 Ungerns argument avseende tribunalens åsidosättande av principen om likabehandling kan inte vinna framgång, eftersom de rättsliga sammanhang och kommissionens befogenhet beträffande införandet i databasen E‑Bacchus enligt de två skyddssystemen för vinbeteckningar, som inrättats av unionslagstiftaren, inte är jämförbara.
76 Överklagandet kan därför inte vinna bifall, såvitt avser den andra grunden.
Den tredje grunden
Parternas argument
77 Ungern har genom den tredje grunden gjort gällande att tribunalens motivering i den överklagade domen var bristfällig, eftersom tribunalen inte bemött de argument som Ungern framfört i sin ansökan och vid förhandlingen. Grunden består av två delar.
78 I den första delen av den tredje grunden har Ungern gjort gällande att tribunalen inte bemötte dess argument om att det avgörande datumet för att fastställa om en beteckning i en medlemsstat är skyddad, i den mening som avses i artikel 118s i förordning nr 1234/2007, är det datum då de nationella bestämmelserna offentliggörs i medlemsstatens officiella tidning, och inte datumet för bestämmelsernas ikraftträdande. Tribunalen angav nämligen endast i punkt 28 i den överklagade domen att den omständighet att lag nr 313/2009 antogs den 30 juni 2009 saknar relevans, eftersom lagen ännu inte hade trätt i kraft den 1 augusti 2009, utan att motivera valet av ett datum framför det andra.
79 I den andra delen av den tredje grunden har Ungern hävdat att tribunalen inte tillräckligt motiverade slutsatsen, i punkt 30 i den överklagade domen, enligt vilken lag nr 313/2009 inte kan tolkas som en ändring av produktspecifikationen i den mening som avses i artikel 73.2 i förordning nr 607/2009. Tribunalen bemötte därför inte Ungerns argument att i de medlemsstater där en produktspecifikation inte var obligatorisk före de nya unionsbestämmelserna kan en ändring i en lag eller en förordning om vilka uppgifter som ska anges i produktspecifikationen utgöra en sådan ändring som avses i artikel 73.2 i förordning nr 607/2009.
80 Kommissionen anser att Ungerns tredje grund angriper domskäl i den överklagade domen vilka angetts för fullständighetens skull och att grunden således är verkningslös.
81 Republiken Slovakien har gjort gällande att den första delen av den tredje grunden inte kan prövas, såvitt Ungern vid tribunalen inte hade framställt det argument som avser datumet för offentliggörandet av de nationella bestämmelserna. Ungern hade endast utvecklat argument om datumet för antagandet eller ikraftträdandet av de nationella bestämmelserna. Det saknas under alla omständigheter stöd för den första delen, liksom den andra delen av grunden. Den andra delen är dessutom överflödig.
Domstolens bedömning
82 Enligt fast rättspraxis kan anmärkningar som riktar sig mot domskäl i en av tribunalens domar, vilka angetts för fullständighetens skull, inte leda till att domen upphävs, och sådana anmärkningar saknar således verkan (domen i det ovannämnda målet Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, punkt 148, och beslut av den 23 februari 2006 i mål C‑171/05 P, Piau mot kommissionen, punkt 86).
83 I förevarande mål har Ungern själv konstaterat att tribunalen inte var skyldig att pröva frågan huruvida de nationella bestämmelserna som krävs för införandet i databasen E‑Bacchus ska offentliggöras eller träda i kraft vid tidsfristens utgång, inte heller huruvida artikel 73.2 i förordning nr 607/2009 eventuellt ska tillämpas, såvitt tribunalen fann, i punkt 19 i den överklagade domen, att det omtvistade införandet inte kan medföra några rättsverkningar.
84 De båda delarna av den tredje grunden riktar sig mot domskäl som angetts för fullständighetens skull i den överklagade domen och överklagandet ska såvitt avser grunden i sin helhet anses vara verkningslöst.
85 Eftersom ingen av de grunder som Ungern har åberopat har vunnit framgång ska överklagandet därför ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
86 Enligt artikel 184.2 i domstolens rättegångsregler ska domstolen besluta om rättegångskostnaderna när överklagandet ogillas. Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Ungern ska ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Ungern har tappat målet ska kommissionens yrkande bifallas.
87 Enligt artikel 140.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i dessa regler ska tillämpas i mål om överklagande, ska medlemsstater som har intervenerat bära sina rättegångskostnader. Republiken Slovakien ska därför bära sina rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande:
1) Överklagandet ogillas.
2) Ungern ska ersätta rättegångskostnaderna.
3) Republiken Slovakien ska bära sina rättegångskostnader.
Underskrifter