Överklagande ingett den 3 maj 2018 av Jean-Marie Le Pen av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 7 mars 2018 i mål T-140/16, Le Pen mot parlamentet
(Mål C-303/18 P)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Jean-Marie Le Pen (ombud: F. Wagner, avocat)
Övrig part i målet: Europeiska parlamentet
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
upphäva den dom som meddelades av tribunalen den 7 mars 2018 i mål T-140/16,
och därmed
ogiltigförklara det beslut som fattats av Europaparlamentets generalsekreterare den 29 januari 2016, delgivet genom skrivelse nr D 302191 av den 5 februari 2016, antaget med stöd av artikel 68 i beslut 2009/C 159/01 av Europaparlamentets presidium av den 19 maj och 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga, i ändrad lydelse, genom vilket det fastställdes en fordran mot klaganden på 320 026,23 euro på grund av felaktigt utbetalda belopp för assistentstöd till ledamot och angavs skäl för återbetalning,
ogiltigförklara debetnota nr 2016-195 av den 4 februari 2016 genom vilken klaganden informerades om att det fanns en fordran mot honom till följd av generalsekreterarens beslut av den 29 januari 2016, om återkrav av felaktigt utbetalda belopp för assistentstöd till ledamot,
fastställa ersättning enligt gällande rätt till klaganden för den ideella skada han lidit,
fastställa den ersättning för rättegångskostnader som klaganden enligt gällande rätt har rätt till,
förplikta parlamentet att ersätta samtliga kostnader.
Grunder och huvudargument
1. Grund avseende tvingande rätt. Tribunalen har åsidosatt klagandens rätt till försvar – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter
Genom att inte ålägga parlamentet att följa artiklarna 41 och 42 i stadgan om de grundläggande rättigheterna har tribunalen underlåtit att möjliggöra en lojal och kontradiktorisk diskussion. Parlamentet förfogar över den administrativa akten och Olaf:s akt och kan dra fördel av detta. Det kan finnas bevis om utförda arbeten i dessa två akter som klaganden inte har tillgång till.
2. Tribunalen har åsidosatt unionsrätten – Tribunalen har gjort sig skyldig till felaktiga rättstillämpningar och till en felaktig kvalificering av de faktiska omständigheternas och bevisningens rättsliga karaktär – Diskriminerande karaktär och, i förlängningen fumus persecutionis – Åsidosättande av principen om berättigade förväntningar och legalitetsprincipen
Underlåtenhet att granska andra partier
Tribunalen ansåg inte att M. Schulz handling utgjorde ett diskriminerande agerande, trots att detta var riktat endast mot Front National och inte mot andra partier. Likadana förfaranden borde ha inletts mot alla franska partier, mot andra partier från andra medlemsstater och mot tiotals ledamöter.
Diskriminering genom M. Schultz personliga situation och hans användning av parlamentets personal
Tribunalen nekade att höra M. Schultz och K. Welle, trots att klaganden ingav bevisning för att parlamentets tidigare talman agerat rättsstridigt utan att det vidtagits rättsliga åtgärder mot honom. Tribunalen beaktade inte de uppgifter som lämnades, vilket utgör en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna som får rättsliga konsekvenser.
Åsidosättande av berättigade förväntningar och likställdhet
I motsats till vad tribunalen har funnit finns det talrika överträdelser av tillämpningsföreskrifterna som inte lett till att parlamentet begärt återbetalning.
3. De angripna rättsakternas interna rättsstridighet
Tribunalen har gjort en felaktig rättslig bedömning
Om tilläggsavtalet var ett sådant väsentligt bevis på utfört arbete ålåg det parlamentet att visa att klaganden underlåtit att inge det, efter påminnelser, i motsats till vad tribunalen har angett. Tribunalen har på så sätt vänt på bevisbördan och därmed gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna som får rättsliga konsekvenser.
Arbetstid som ska styrkas och bevismedel
Tribunalen har förvanskat generalsekreterarens uttalande så att det krävs att all arbetstid under perioden styrks och inte att det ”styrks en överensstämmelse med genomförandebestämmelserna för arbetet”.
Tribunalen kan inte fastställa en skyldighet där parlamentet medger att någon sådan inte finns, vilket antecknats i ett protokoll vid förhandling inför tribunalen, och där någon sådan inte föreskrivs av någon av artiklarna i genomförandebestämmelserna för arbetet. Tribunalen har gjort en felaktig rättslig bedömning.
Utfört arbete
Klaganden inger, med stöd av artikel 127 i rättegångsreglerna, två nya dokument till domstolen.
Åsidosättande av proportionalitetsprincipen
I motsats till vad tribunalen har funnit, fanns det inte någon ovillkorlig skyldighet för parlamentet att kräva återbetalning avseende samtliga fem år om endast tre ansågs vara omtvistade. Detta åsidosättande av proportionalitetsprincipen motiverar att domen upphävs.
Externa avtal
Varken parlamentet, eller senare tribunalen, har lyckats visa att J.-F. Jalkh upprätthöll arbetsrättsliga förbindelser med tredje man, vilka kunde skada klaganden eller parlamentets värdighet eller medföra en intressekonflikt.
____________