Language of document : ECLI:EU:C:2010:14

Mål C‑343/08

Europeiska kommissionen

mot

Republiken Tjeckien

”Fördragsbrott – Direktiv 2003/41/EG – Tjänstepensionsinstituts verksamhet och tillsyn över denna verksamhet – Delvis underlåtenhet att införliva direktivet inom föreskriven frist – Tjänstepensionsinstitut saknas i medlemsstaten – Behörighet för medlemsstaterna att fritt utforma sina pensionssystem”

Sammanfattning av domen

1.        Institutionernas rättsakter – Direktiv – Medlemsstaternas genomförande – Nödvändigheten av ett fullständigt införlivande – Verksamhet som omfattas av ett direktiv förekommer inte i en medlemsstat – Saknar betydelse – Undantag – Geografiska skäl

(Artikel 249 tredje stycket EG)

2.        Institutionernas rättsakter – Direktiv – Medlemsstaternas genomförande – Nödvändigheten av ett fullständigt införlivande –Direktiv 2003/41– Verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut

(Artikel 137.4 EG; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41, artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–4)

1.        Den omständigheten att en viss verksamhet som avses i ett direktiv inte förekommer i en medlemsstat kan inte befria denna stat från skyldigheten att anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att säkerställa ett korrekt införlivande av samtliga bestämmelser i detta direktiv.

Både rättssäkerhetsprincipen och behovet av att garantera att ett direktiv tillämpas fullt ut, inte bara i praktiken utan också i lag, kräver nämligen att medlemsstaterna återger föreskrifterna i det aktuella direktivet i tvingande lagbestämmelser på ett klart, precist och öppet sätt.

En sådan skyldighet åligger nämligen medlemsstaterna i syfte att föregripa alla förändringar av den faktiska situation som förelåg vid en viss tidpunkt och för att säkerställa att alla rättssubjekt i gemenskapen, inbegripet rättssubjekt i medlemsstater i vilka en viss verksamhet som omfattas av ett direktiv inte förekommer, under alla omständigheter på ett klart och precist sätt kan få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter.

Det är endast om det är meningslöst att införliva ett direktiv av geografiska skäl som införlivandet blir onödigt.

(se punkterna 39–42)

2.        En medlemsstat har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 22.1 i direktiv 2003/41 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, som ålägger de medlemsstater i vilka instituten är etablerade skyldigheter, genom att inte inom föreskriven frist anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att införliva artiklarna 8, 9, 13, 15–18 och 20.2–4 i direktivet.

Även om inget tilläggspensionsinstitut lagligt kan etableras i medlemsstaten enligt gällande nationell rätt, eftersom det saknas en andra pelare i det nationella pensionssystemet, föreligger en skyldighet för denna medlemsstat att till fullo införliva bestämmelserna i direktivet 2003/41 och att i sin nationella rätt anta och sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för detta.

Skyldigheten att införliva direktivet står inte i något motsatsförhållande till den berörda medlemsstatens behörighet att fritt fastställa hur dess nationella pensionssystem ska organiseras och hur den finansiella jämvikten i detta system ska bevaras, eftersom det inte krävs att medlemsstaten vid införlivandet inför en andra pelare, och införlivandet kränker således inte medlemsstatens prerogativ enligt artikel 137.4 första strecksatsen EG. Det finns inte i bestämmelserna i direktiv 2003/41 någon skyldighet för medlemsstaterna att anta en sådan lagstiftning. Direktiv 2003/41 utgör nämligen endast ett första steg på vägen för att etablera en inre marknad för tjänstepensioner genom att det i direktivet anges vissa minimiregler om aktsamhet. Syftet med direktivet är emellertid inte, ens delvis, att harmonisera de nationella pensionssystemen och kräva att medlemsstaterna ska ändra eller avskaffa nationella bestämmelser om hur dessa system är uppbyggda. Följaktligen kan inte direktiv 2003/41 på något sätt tolkas så att direktivet medför att en medlemsstat som förbjuder etablering av tjänstepensionsinstitut i landet, eftersom det saknas en andra pelare i dess pensionssystem, ska avskaffa detta förbud och tillåta tjänstepensionsinstitut att etablera sig och att tillhandahålla tjänster, vilket omfattas av den andra pelaren i det nationella pensionssystemet.

(se punkterna 48, 52, 53, 57, 59, 62, 69 och domslutet)