Överklagande ingett den 7 maj 2018 av Bruno Gollnisch av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 7 mars 2018 i mål T-624/16, Gollnisch mot parlamentet

(Mål C-330/18 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Bruno Gollnisch (ombud: B. Bonnefoy-Claudet, avocat)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Yrkanden som rör den överklagade domen:

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens dom av den 7 mars 2018 i mål T-624/16

avgöra uppkomna frågor avseende rättspraxis i enlighet med gällande rätt

återförvisa målet till tribunalen för ny prövning

tillerkänna klaganden 12 500 euro i ersättning för rättegångskostnader i samband med överklagandet

förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna

Yrkanden som framförs för det fall överklagandet tas upp till sakprövning:

Klaganden yrkar att domstolen ska

pröva talan i sak, om domstolen anser sig ha tillräckligt med information

ogiltigförklara Europaparlamentets generalsekreterares beslut av den 1 juli 2016, delgivningen och verkställighetsåtgärderna av detta beslut enligt skrivelser från generaldirektörens för parlamentets generaldirektoratet för ekonomi av den 6 juli 2016, och debetnota nr 2016-914 av den 4 juli 2016

bifalla klagandens yrkanden i första instans

tillerkänna klaganden 20 000 euro i ersättning för den ideella skadan han lidit

förplikta parlamentet att ersätta samtliga rättegångskostnader

Andrahandsyrkanden:

Klaganden yrkar att domstolen ska

vilandeförklara målet till dess att de straffrättsliga förfaranden som har inletts i Frankrike har slutförts,

besluta att generalsekreterarens beslut inte ska verkställas under denna tid och att de belopp som uppburits i anledning av detta beslut ska återbetalas till klaganden i sin helhet.

Grunder och huvudargument

1. Första grunden: Generalsekreteraren saknade behörighet och artikel 25.3 i Europaparlamentets arbetsordning har åsidosatts

Enligt den överklagade domen är generalsekreteraren behörig att fatta beslut som innebär att denne själv fastställer att det föreligger en felaktig utbetalning, trots att det av bestämmelsernas ordalydelse och tidigare rättspraxis framgår att generalsekreteraren endast har behörighet att undersöka, föreslå och genomföra.

2. Andra grunden: Åsidosättande av principerna ”una via electa” (principen att ett straffrättslig förfarande inte kan inledas efter det att man valt att inleda ett civilrättsligt förfarande avseende samma föremål) och ”tvistemål måste avvakta utgången av brottmål”

Tribunalen fann felaktigt att den åberopade principen hör till nationella rätt och inte ingår i europarätten och att det aktuella ärendet inte har några straffrättsliga aspekter.

3. Tredje grunden: Åsidosättande av rätten till försvar.

I den överklagade domen gjorde tribunalen sig skyldig till följande fel: (1) Tribunalen gav inte klaganden möjlighet att utöva sin grundläggande rätt att yttra sig, trots att han förvägrats denna rätt under hela det föregående förfarandet. (2) Tribunalen godtog rena misstankar från parlamentets administration trots att det rörde sig om ogrundade invändningar mot klaganden under nämnda förfarande, och eftersom dessa invändningar ändrades och var oprecisa var det omöjligt för klaganden att utöva sin rätt till försvar på ett ändamålsenligt sätt. (3) Tribunalen beaktade inte följderna av att administrationen inte besvarade klagandens skrivelser, i vilka han frågade om exakt vilka bevis för assistentens arbete som han förväntades inkomma med.

4. Fjärde grunden: Klaganden har utsatts för en diskriminerande behandling, det rättsliga förfarandet syftar till att skada hans politiska verksamhet (fumus persecutionis) och bevisbördan har omkastats på ett rättsstridigt sätt

I den överklagade domen godtogs inte bevisen för en diskriminerande behandling eller för att rättsliga förfarandet syftar till att skada klagandens politiska verksamhet (fumus persecutionis) och tribunalen fann det uteslutet att den rättspraxis som åberopats av klaganden kunde vara analogt tillämplig vid politisk diskriminering.

5. Femte grunden: Otillräcklig motivering och åsidosättande av artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Tribunalen gjorde fel när den i den överklagade domen fann att de preliminära dokumenten från förfarandet avseende återbetalning av felaktigt utbetalda belopp saknade rättsverkan vad gällde förfarandets giltighet, och därmed det slutliga dokumentets giltighet. Tribunalen beaktade således inte vare sig hur grunderna ändrades eller att administrationens tystnad vad gäller klagandens frågor om förtydliganden inte har gjort det möjligt för honom att veta hur han skulle visa att det inte förelåg någon överträdelse.

6. Sjätte grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar

I den överklagade domen fann tribunalen att kravet att en ledamot ska spara bevis för sina assistenters arbete inte var vare sig retroaktivt eller betungande.

7. Sjunde grunden: Felaktig bedömning av bevisningen, missuppfattning av de faktiska omständigheterna och motstridiga skäl.

I den överklagade domen utarbetade tribunalen ensidigt, i efterhand, och utan rättslig grund eller konsekvens, en teori om vilken bevisning för assistentens arbete som var giltig och godtagbar, och underkände godtyckligt den bevisning som klaganden inkommit med samt kritiserade honom för att inte ha inkommit med ny bevisning under förfarandets gång.

8. Åttonde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen

I den överklagade domen fann tribunalen dels att tillämpningsföreskrifterna inte gav generalsekreteraren något utrymme för skönsmässig bedömning vad gällde antagandet av ett beslut och dels att klaganden inte framfört tillräckliga argument vad gällde tillämpningsföreskrifterna och de bestämmelser som dessa bygger på.

____________