Language of document :

Överklagande ingett den 14 september 2015 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 2 juli 2015 i de förenade målen T-425/04 och T-444/04, Frankrike och Orange mot kommissionen

(Mål C-444/04 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, B. Stromsky, D. Grespan, och T. Maxian Rusche, kommissionens rättstjänst)

Övriga parter i målet: Republiken Frankrike, Orange, tidigare France Télécom, Förbundsrepubliken Tyskland

Klagandenas yrkanden

upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal (sjätte avdelningen i utökad sammansättning) meddelande den 2 juli 2015 i de förenade målen T-425/04, Republiken Frankrike mot kommissionen och T-444/04, France Télécom mot kommissionen, i den mån denna dom,

ogiltigförklarar artikel 1 i kommissionens beslut 2006/621/EG av den 2 augusti 2004 om det statliga stöd som Frankrike genomfört till förmån för France Télécom1 ,

förpliktar kommissionen att bära sina rättegångskostnader och ersätta åtta tiondelar av de rättegångskostnader som uppkommit för Republiken Frankrike och för Orange, tidigare France Télécom i målen T-425/04 och T-444/04.

avgöra tvisten slutligt och ogilla klagandenas talan och förplikta klagandena att ersätta rättegångskostnaderna i samtliga instanser,

i andra hand, återförvisa målet till tribunalen för avgörande och förordna om att beslut om rättegångskostnader får anstå.

Grunder och huvudargument

Kommissionen gör fyra grunder gällande till stöd för sin talan.

Kommissionen anser för det första att tribunalens dom är bristfälligt motiverad och motsägelsefull. Tribunalen åsidosatte nämligen de principer som fastställdes i den överklagade domen2 och gav inte tillräckliga svar på de argument som kommissionen framförde i överklagandeförfarandet.

Kommissionen kritiserar i andra hand tribunalen för att den i flertalet fall åsidosatt artikel 107.1 FEUF. Dessa åsidosättanden har medfört att tribunalen ansåg att myndigheternas uttalanden mellan juli och december 2002 liksom delen ”lugna marknaderna” i annonsen från den 4 december 2002 inte ingick i analysen av ”privat investerare”-kriteriet. För det för åsidosatte nämligen tribunalen, genom att tillämpa kriteriet om en rationell privat investerare på en viss given tidpunkt, den lösning som domstolen kom fram till och som innebär att bedömnigen ska ske mot bakgrund av det sammanhang som rådde under den tid då stödåtgärderna vidtogs och att alla relevanta omständigheter ska beaktas. Kommissionen anser att tribunalen förefaller bortse från att en stödåtgärd kan uppstå till följd av flera till varandra oupplösligt knutna åtgärder. För det andra har tribunalen i flera fall gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller sambandet mellan begreppet fördel och tillämpningen av kriteriet avseende en rationell privat investerare. Kommissionen kritiserar särskilt tribunalen för att den begränsat testet avseende en rationell privat investerare till den period då fördelen gav verkningar. För det tredje har kommissionen kritiserat tribunalen för att den inte beaktat vissa sammanhang i sin undersökning. Tribunalen har för det fjärde rättstridigt begränsat den gemensamma undersökningen av flera fördelar till fördelar av samma slag. Tribunalen har för det femte inte tillämpat det kriterium som fastställts av domstolen för att avgöra huruvida det finns ett nära samband mellan de statliga åtgärderna och att de ska prövas tillsammans. Kommissionen har för det sjätte bestritt att tribunalen medgett att vissa händelser utgjorde avbrott i händelseförloppet av statliga åtgärder under september till och med december 2002. Enligt kommissionen kan sådana avbrott inte motivera att åtgärder från tiden före respektive efter detta datum ska undersökas för sig. Kommissionen har slutligen bestritt tribunalens motivering vad gäller risken avseende renommé.

Kommissionen anser för det tredje att tribunalen har överskridit gränserna för sin kontroll av förvaltningsbesluts laglighet.

För det fjärde är kommissionen av uppfattningen att tribunalen gjort en felaktig tolkning av kommissionens beslut och till och med missuppfattat detsamma.

____________

1 EUT 2006, L 257, s 11.

2 Dom Bouygues m.fl./kommissionen m.fl., C-399/10 P och C-401/10 P, EU:C:2013:175.