PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 6 december 2007

Mål F-40/06

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Begäran om upplysningar om de personliga tillhörigheter som flyttats från tjänstgöringsorten till bostadsorten – Anledning saknas att döma i saken – Begäran om skadestånd uppenbart ogrundad”

Saken:         Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och artikel 152 EA med yrkande om dels ogiltigförklaring av det tysta avslaget på hans begäran om att erhålla en kopia av fraktsedeln från flytten av hans personliga tillhörigheter från Angola till Italien, dels skadestånd.

Avgörande:         Anledning saknas numera att döma med anledning av yrkandet om ogiltigförklaring. Begäran om skadestånd avvisas. Sökanden ska bära sin rättegångskostnad och ersätta kommissionens samtliga rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Förfarande – Sökanden har fått sin begäran tillgodosedd efter att talan väcktes – Talan har inte längre något föremål – Anledning saknas att döma i saken

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Institutionernas utomobligatoriska ansvar – Villkor – Rättsstridighet – Skada – Orsakssamband – Kumulativa villkor

1.      Eftersom sökanden efter att talan väckts i sak har erhållit allt han begärt från institutionen, finns det inte längre något föremål för talan om ogiltigförklaring av det tysta avslaget på hans begäran. Det finns således inte längre anledning att döma i saken.

(se punkt 26)

2.      Gemenskapens ansvar är underkastat ett antal villkor vad gäller rättsstridigheten av gemenskapsinstitutionernas klandrade uppträdande samt huruvida det faktiskt föreligger en skada och ett orsakssamband mellan institutionens uppträdande och den åberopade skadan. Det räcker att ett av dessa villkor inte är uppfyllt för att skadeståndstalan ska ogillas i sin helhet, varvid det övriga villkoren för detta ansvar då inte behöver prövas.

(se punkt 44)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 10 november 2004, T-165/03, C mot rådet, REGP 2004, s. I-A-343 och s. II-1575, punkt 78