PERSONALDOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 16 september 2013(*)
”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Meddelande om uttagningsprov EPSO/AD/204/10 – Meritbedömning – Bortsållning av sökande utan konkret granskning av deras examensbevis och yrkeserfarenhet”
I de förenade målen F‑23/12 och F‑30/12,
angående talan enligt artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a,
Jérôme Glantenay, före detta tillfälligt anställd vid Europeiska kommissionen, Bryssel (Belgien) och åtta andra tjänstemän, anställda, före detta anställda och utstationerade nationella experter vid Europeiska kommissionen, vilkas namn anges i bilagan,
sökande i mål F‑23/12,
och
Marco Cecchetto, kontraktsanställd vid Europeiska kommissionen, Rovigo (Italien),
sökande i mål F‑30/12,
företrädda av advokaten C. Mourato,
mot
Europeiska kommissionen, företrädd av J. Currall och G. Gattinara, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen),
sammansatt av ordföranden M. I. Rofes i Pujol samt domarna I. Boruta (referent) och K. Bradley,
justitiesekreterare: handläggaren X. Lopez Bancalari,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 23 april 2013,
följande
Dom
1 Genom ansökningar som inkom till personaldomstolens kansli den 20 februari 2012, vilka registrerades under målnummer F‑23/12, såvitt avser Jérôme Glantenay och åtta andra sökande, vilkas namn anges i bilagan, respektive den 5 mars 2012, vilken registrerades under målnummer F‑30/12, såvitt avser Marco Cecchetto, har sökandena väckt talan om ogiltigförklaring av besluten av uttagningskommittén för allmänt uttagningsprov EPSO/AD/204/10 att underkänna deras respektive ansökningar.
Tillämpliga bestämmelser
Bestämmelser tillämpliga på uttagningsprov
2 I artikel 27 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) föreskrivs följande:
”Rekryteringen skall vara inriktad på att de tjänstemän som tjänstgör vid institutionen har högsta kompetens och prestationsförmåga samt är rekryterade över största möjliga geografiska område bland medborgarna i [unionens] medlemsstater
…”
3 I artikel 29.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”Tillsättningsmyndigheten skall innan den tillsätter en ledig tjänst vid en institution först …
…
och därefter följa förfarandet för uttagning på grundval av antingen meriter eller prov eller bådadera. I bilaga III fastställs bestämmelser om uttagningsförfarandet.
Uttagningsförfarandet kan också följas för att upprätta en reserv för framtida rekrytering.”
4 Artikel 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna avseende uttagningsförfarandet har följande lydelse:
”Efter att ha gått igenom [handlingarna för de sökande som uppfyller villkoren för att delta i uttagningsproven enligt artikel 28 a, b och c i tjänsteföreskrifterna] skall uttagningskommittén upprätta en förteckning över de sökande som uppfyller kraven i meddelandet om uttagningsproven.
Om uttagningen bygger på prov skall samtliga sökande på förteckningen kallas till prov.
Om uttagningen bygger på meriter skall uttagningskommittén efter att ha fastställt bedömningsgrunderna för de sökandes meriter ta ställning till meriterna hos de sökande i den förteckning som upprättats enligt första stycket.
Om uttagningen bygger på både meriter och prov skall uttagningskommittén fastställa vilka sökande som skall kallas till prov.
Efter att ha avslutat detta förfarande skall uttagningskommittén upprätta den förteckning över godkända sökande som anges i artikel 30 i tjänsteföreskrifterna. Förteckningen skall om möjligt innehålla minst dubbelt så många namn som antalet tjänster som skall tillsättas.
Uttagningskommittén skall överlämna denna förteckning till tillsättningsmyndigheten tillsammans med en motiverad rapport, inbegripet eventuella synpunkter från medlemmarna.”
Bestämmelser i meddelandet om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/204/10
5 Den 28 oktober 2010 offentliggjorde Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) ett meddelande om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/204/10 i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 292 A, s. 1), med senare rättelse (EUT C 318 A, s. 1), i syfte att upprätta en reservlista med 40 godkända sökande för tillsättning av lediga tjänster som handläggare i lönegrad AD 6 inom området förvaltning av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (nedan kallat meddelandet om uttagningsprov).
6 I avsnitt IV i meddelandet om uttagningsprov, som har rubriken ”T[illträde till provet och kallelse till utvärderingscentrumet]”, anges följande:
”1. Förfarande
Granskningen av de allmänna och särskilda kraven och meritbedömningen sker i en första etapp på grundval av de uppgifter som du har lämnat i [det elektroniska ansökningsformuläret].
a) Dina svar på frågorna om de allmänna och särskilda kraven ligger till grund för om du tas med på förteckningen över sökande som uppfyller behörighetskraven för uttagningsprovet.
b) Därefter gör uttagningskommittén ett urval bland de sökande på förteckningen med utgångspunkt i deras meriter för att välja ut dem vars kvalifikationer (bl.a. examensbevis och yrkeserfarenheter) är mest relevanta för befattningsbeskrivningar och urvalskriterier som anges i meddelandet om uttagningsprov. Detta urval sker i två omgångar:
– Utifrån betydelsen av de bedömningskriterier som anges i bilagan fastställer uttagningskommittén en viktning (1–3) av varje fråga. Ett första urval på meriter … görs utifrån de [jakande] svar som lämnats i fliken talent screener i [det elektroniska ansökningsformuläret] och på viktningen av var och en av frågorna. Webbansökningarna för de sökande som fått flest poäng går vidare till nästa urvalsomgång. I den andra urvalsomgången är antalet behandlade ansökningar ungefär tre gånger större[, det vill säga 360 ansökningar,] än det antal sökande som kallas till utvärderingscentrumet.
– I den andra urvalsomgången granskar uttagningskommittén de sökandes svar och poängsätter dem (0–4) med ledning av deras meriter, varefter resultatet multipliceras med viktningen för varje fråga.
Uttagningskommittén rangordnar därefter de sökande med hjälp av dessa poäng. Vi kallar högst tre gånger fler sökande … till utvärderingscentrumet än det antal tjänster som uttagningsprovet avser[, det vill säga 120 sökande].
2. Kontroll av de sökandes uppgifter
Efter resultaten från utvärderingscentrumet kontrolleras de uppgifter du lämnat i [det elektroniska ansökningsformuläret] av Epso när det gäller de allmänna behörighetskraven och av uttagningskommittén när det gäller de särskilda behörighetskraven och meritbedömningen. Om det vid kontrollerna framkommer att uppgifterna inte har något stöd i styrkande handlingar kommer du att uteslutas från uttagningsprovet.
…”
7 I [bilaga I] till meddelandet om uttagningsprov anges följande:
”4. Urvalskriterier
Uttagningskommittén kommer att beakta följande vid meritbedömningen:
…
2. Fortbildning inom följande områden:
– regional utveckling,
– sysselsättning och utbildning,
– landsbygdsutveckling och jordbruk,
– fiskerisektorn.
3. Yrkeserfarenheter som är relevanta för handläggning, revision, kontroll och utvärdering av program och projekt som stöds med medel från strukturfonderna eller Sammanhållningsfonden samt sådana som stöds med medel från EJFLU och EFF.
4. Ytterligare yrkeserfarenhet utöver de tre år som krävs enligt punkt 3.
5. Yrkeserfarenheter inom ett av de insatsområden som de aktuella fonderna är inriktade på, bl.a.:
– infrastruktur för transport, miljö, telekommunikationer och energi,
– fysisk planering inom tätorter och på landsbygd,
– produktiva investeringar,
– forskning, innovation och tekniköverföring,
– företagens tillgång till krediter och finansieringslösningar,
– sysselsättning och utbildning,
– landsbygdsutveckling och jordbruk,
– fiskerisektorn.
6. Erfarenheter av förhandlingar i en nationell eller internationell organisation.
7. Erfarenheter av akademisk forskning eller [av] undervisning på något av följande områden:
– regional utveckling,
– sysselsättning och utbildning,
– landsbygdsutveckling och jordbruk,
– utveckling och omställning av fiskerisektorn.
8. Publikationer inom ett eller flera [av] följande områden:
– regional utveckling,
– sysselsättning och utbildning,
– landsbygdsutveckling och jordbruk,
– utveckling och omställning av fiskerisektorn.
9. En masterexamen med anknytning till de yrkeserfarenheter som beskrivs i punkt 3.
10. En doktorsexamen med anknytning till de yrkeserfarenheter som beskrivs i punkt 3.”
8 Det elektroniska ansökningsformuläret för allmänt uttagningsprov EPSO/AD/204/10 som sökandena skulle fylla i för att ansöka innehöll i fliken talent screener nio frågor som var och en bestod av två delar och som hade följande lydelse:
”Fråga 2 a:
Har du fortbildning inom något av följande områden: – regional utveckling, – sysselsättning och utbildning, – landsbygdsutveckling och jordbruk, – fiskerisektorn?
Fråga 2 b:
Om ja, ange namnet på den institution där du har erhållit utbildningen, utbildningsområdet och utbildningens längd samt titeln på ditt examensbevis/utbildningsbevis. Beskriv även i detalj vad utbildningen omfattade.
Fråga 3 a:
Har du relevant yrkeserfarenhet inom handläggning, revision, kontroll och utvärdering av program och projekt som stöds med medel från strukturfonderna eller Sammanhållningsfonden eller från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) eller Europeiska fiskerifonden (EFF)? …
Fråga 3 b:
Om ja, ange arbetsgivarens namn och yrkeserfarenhetens längd. Beskriv yrkeserfarenheten och arbetsuppgifterna i detalj.
Fråga 4 a:
Har du minst tre års yrkeserfarenhet i enlighet med vad som beskrivs i punkt 3 i bilagan till meddelandet om uttagningsprov[, det vill säga av att tillämpa administrativa regler och förfaranden samt av att utforma, handlägga och genomföra investeringsprogram och/eller investeringsprojekt finansierade med offentliga och privata medel eller genom lån, vilken har erhållits efter den examen som ger tillträde till uttagningsprovet]?
Fråga 4 b:
Om ja, ange arbetsgivarens namn och yrkeserfarenhetens längd. Beskriv yrkeserfarenheten och arbetsuppgifterna i detalj.
Fråga 5 a:
Har du yrkeserfarenhet inom något av de insatsområden som de aktuella fonderna är inriktade på, bland annat: – infrastruktur för transport, miljö, telekommunikationer och energi, – fysisk planering inom tätorter och på landsbygd, – produktiva investeringar, – forskning, innovation och tekniköverföring, – företagens tillgång till krediter och finansieringslösningar, – sysselsättning och utbildning, – landsbygdsutveckling och jordbruk, – fiskerisektorn? …
Fråga 5 b:
Om ja, ange arbetsgivarens namn och yrkeserfarenhetens längd. Beskriv yrkeserfarenheten och arbetsuppgifterna i detalj.
Fråga 6 a:
Har du erfarenhet av förhandlingar i en nationell eller internationell organisation?
Fråga 6 b:
Om ja, ange vilken nationell eller internationell organisation som du har företrätt, deltagande förhandlingsparter, föremålet för förhandlingarna och din roll i förhandlingarna.
Fråga 7 a:
Har du erfarenhet av akademisk forskning eller av undervisning på något av följande områden: – regional utveckling, – sysselsättning och utbildning, – landsbygdsutvecklig och jordbruk, – utveckling och omställning av fiskerisektorn?
Fråga 7 b:
Om ja, ange institutionens namn, hur länge du har undervisat/forskat och i vilket ämne.
Fråga 8 a:
Har du publicerats inom ett eller flera av följande områden: – regional utveckling, – sysselsättning och utbildning, – landsbygdsutvecklig och jordbruk, – utveckling och omställning av fiskerisektorn?
Fråga 8 b:
Om ja, ange forum, datum, rubriker och/eller relevanta publiceringskällor.
Fråga 9 a:
Har du en masterexamen med anknytning till de yrkeserfarenheter som beskrivs i punkt 3 i bilagan till meddelandet om uttagningsprov?
Fråga 9 b:
Om ja, ange exakt examenstitel, namn på den inrättning som har utfärdat den och datum för utfärdandet.
Fråga 10 a:
Har du en doktorsexamen med anknytning till de yrkeserfarenheter som beskrivs i punkt 3 i bilagan till meddelandet om uttagningsprov?
Fråga 10 b:
Om ja, ange exakt examenstitel, namn på den inrättning som har utfärdat den och datum för utfärdandet.”
Bestämmelser om Epsos och Europeiska kommissionens befogenheter
9 I artikel 2 i Europaparlamentets, rådets, kommissionens, domstolens, revisionsrättens, Ekonomiska och sociala kommitténs, Regionkommitténs och EU-ombudsmannens beslut 2002/620/EG av den 25 juli 2002 om upprättande av Epso (EGT L 197, s. 53) föreskrivs följande:
”1. [Epso] skall ha de urvalsbefogenheter som genom artikel 30 första stycket i tjänsteföreskrifterna och genom bilaga III till tjänsteföreskrifterna tilldelas tillsättningsmyndigheterna vid de institutioner som undertecknar föreliggande beslut. …”
10 I artikel 4 i beslut 2002/620, avseende frågor, klagomål och överklaganden, föreskrivs följande:
”Frågor och klagomål rörande utövandet av de befogenheter som tilldelas genom artikel 2.1 och 2.2 i detta beslut skall, med tillämpning av artikel 91a i tjänsteföreskrifterna, lämnas till [Epso]. Eventuell talan inom detta område skall föras mot kommissionen.”
Bakgrund till tvisten
11 Sökandena anmälde sig till allmänt uttagningsprov EPSO/AD/204/10.
12 Den 14 december 2010 utsåg Epso följande personer till medlemmar av uttagningskommittén för allmänt uttagningsprov EPSO/AD/204/10 (nedan kallad uttagningskommittén):
– Ordförande: L. Nigri.
– Ledamöter utsedda av administrationen: A. Serizier, D. Levieil och C. Combette.
– Ledamöter utsedda av personalkommittén: D. Rapacciuolo, J.‑Ph. Raoult och C. Scano.
– Suppleanter utsedda av administrationen: M. Schelfhout och P. Nicolas.
– Suppleanter utsedda av personalkommittén: P. Stendera-Bzdela och L. Casanovas.
13 Den 20 januari 2011, sedan P. Nicolas hade avsagt sig sitt uppdrag, utsåg administrationen E. Bokias till suppleant i uttagningskommittén.
14 Vid möten som hölls den 7, 11, 14, 15, 16 och 24 februari 2011 samt den 2 och den 3 mars 2011 fastställde medlemmarna i uttagningskommittén viktningen av vart och ett av de kriterier som hade angetts i meddelandet om uttagningsprov och som hade återgetts i form av frågor i fliken talent screener i ansökningsformuläret (nedan kallade de förberedande mötena).
15 Den 24 februari 2011, sedan C. Scano och L. Casanovas hade avsagt sig sitt uppdrag, utsåg personalkommittén F. J. Alvarez Hidalgo och M. F. Negru till ledamot respektive suppleant.
16 Den 17 mars 2011, sedan A. Serizier och M. Schelfhout hade avsagt sig sitt uppdrag, utsåg administrationen C. Sauvaget och E. Rodriguez till ledamot respektive suppleant.
17 Vid en tidpunkt som inte har kunnat fastställas exakt, mellan den 3 mars och den 13 april 2011, utförde uttagningskommittén den meritbedömning som föreskrivits i avsnitt IV i meddelandet om uttagningsprov.
18 I den första urvalsetappen tilldelade uttagningskommittén för varje jakande svar som lämnats på den första delen av var och en av de nio frågorna i fliken talent screener i ansökningsformuläret ett poängtal motsvarande respektive frågas viktning, vilken hade fastställts vid de förberedande mötena. Därefter fastställde uttagningskommittén en poängtröskel för att välja ut ett antal sökande så nära 360 som möjligt, vilket, såsom det hade angetts i meddelandet om uttagningsprov, var tre gånger fler sökande än vad som skulle kallas till utvärderingscentrumet. Med beaktande av det antal poäng som sökandena erhållit fastställdes tröskeln till 16 poäng, vilket innebar att endast 316 sökande gick vidare till den andra etappen av meritbedömningen.
19 I den andra etappen granskade uttagningskommittén relevansen av de uppgifter om examensbevis och yrkeserfarenheter som sökandena hade lämnat i sina svar på den andra delen av de nio frågorna i fliken talent screener och multiplicerade därefter det antal poäng som sökandena hade erhållit för sina jakande svar i den första etappen med en koefficient mellan 0 och 4. Därefter kallade uttagningskommittén högst tre gånger fler sökande till utvärderingscentrumet än det antal tjänster som hade angetts i meddelandet om uttagningsprov.
20 Epso underrättade genom skrivelser av den 13 april 2011 Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska om att deras ansökningar hade underkänts, eftersom det totala antalet poäng som de hade erhållit för kriterierna i bilagan till meddelandet om uttagningsprov efter viktning låg under den tröskel på 16 poäng som uttagningskommittén hade fastställt i den första etappen av meritbedömningen, och att deras ansökningar inte skulle granskas i den andra etappen av meritbedömningen som föreskrevs i meddelandet om uttagningsprov.
21 Genom en skrivelse av den 13 april 2011 underrättades Irina Cruceru om att hon inte fanns med på listan över sökande som skulle få delta i proven vid utvärderingscentrumet, eftersom hon när de båda etapperna av meritbedömningen var klara endast hade erhållit 27 poäng, vilket var mindre än de 34 poäng som var det lägsta poängantalet för de sökande som kallades till utvärderingscentrumet.
22 Den 20 april 2011 gick D. Rapacciuolo med på att lämna uttagningskommittén, efter det att Epso hade konstaterat att antalet utsedda permanenta medlemmar var större än vad som krävdes.
23 Den 29 april 2011 utsåg Epso ytterligare ett antal icke permanenta medlemmar av uttagningskommittén, det vill säga personalkommittén utsåg G. Groppi och N. Pipiliagkas till ledamöter samt M. Robert och J. Perez Escanilla till suppleanter. Enligt kommissionen berodde dessa nya utnämningar på att D. Rapacciuolo och F. J. Alvarez Hidalgo samt M. F. Negru och P. Stendera-Bzdela hade avsagt sig sina uppdrag.
24 Den 25 maj 2011 utsåg personalkommittén I. Sotirchos till suppleant, sedan J. Perez Escanilla hade avsagt sig sitt uppdrag.
25 Den 27 maj 2011 offentliggjordes förteckningen över uttagningskommitténs medlemmar.
26 Sökandena i förevarande mål, med undantag av Alar Kalamees och Magdalena Załęska, begärde omprövning av uttagningskommitténs beslut att underkänna deras respektive ansökningar. Samtliga sökande fick avslag på sin begäran om omprövning.
27 Var och en av sökandena i förevarande mål lämnade in ett klagomål i enlighet med artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna mot uttagningskommitténs beslut att underkänna deras ansökningar. Tillsättningsmyndigheten meddelade avslag på klagomålen genom beslut som antogs mellan den 9 och den 25 november 2011.
Förfarandet och parternas yrkanden
28 Sökandena i mål F‑23/12 har yrkat att personaldomstolen ska
– innan den dömer i saken, förelägga kommissionen att inkomma med samtliga protokoll från mötena mellan Epsos enhetschefer avseende uttagningsprov EPSO/AD/204/10 och samtliga protokoll från mötena i uttagningskommittén, vilka hölls mellan den 9 december 2010 och den 27 maj 2011,
– ogiltigförklara uttagningskommitténs beslut att underkänna deras ansökningar, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
29 Sökanden i mål F‑30/12 har yrkat att personaldomstolen ska
– besluta att förena detta mål med mål F‑23/12, Glantenay m.fl. mot kommissionen, på grund av sambandet mellan dem,
– innan den dömer i saken, förelägga kommissionen att inkomma med samtliga protokoll från mötena mellan Epsos enhetschefer avseende uttagningsprov EPSO/AD/204/10 och samtliga protokoll från mötena i uttagningskommittén avseende uttagningsprov EPSO/AD/204/10, vilka hölls mellan den 9 december 2010 och den 27 maj 2011,
– ogiltigförklara uttagningskommitténs beslut att underkänna hans ansökan, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
30 Ordföranden på personaldomstolens andra avdelning beslutade den 22 maj 2012 att förena målen F‑23/12 och F‑30/12 vad gäller det skriftliga och muntliga förfarandet samt det slutliga avgörandet.
31 Kommissionen inkom med ett enda svaromål som avsåg båda målen. I svaromålet har kommissionen yrkat att personaldomstolen ska
– ogilla talan, eftersom det är uppenbart att den i vissa delar inte kan tas upp till prövning och i vissa delar helt saknar rättslig grund, och
– förplikta sökandena att ersätta rättegångskostnaderna.
32 Vid förhandlingen angav sökandena som svar på en fråga från personaldomstolen att de önskade framställa ett nytt yrkande som avsåg att samtliga resultat från uttagningsprovet ska ogiltigförklaras, eller åtminstone utvidga sina yrkanden, eftersom denna begäran hade framförts redan i deras ansökningar.
Yrkandet om åtgärder innan personaldomstolen dömer i saken
33 Sökandena har i sina ansökningar yrkat att personaldomstolen innan den dömer i saken ska förelägga kommissionen att inkomma med samtliga protokoll från mötena mellan Epsos enhetschefer avseende uttagningsprov EPSO/AD/204/10 och samtliga protokoll från mötena i uttagningskommittén, vilka hölls mellan den 9 december 2010 och den 27 maj 2011. Med beaktande av de handlingar som parterna har bifogat till sina skriftliga inlagor och de åtgärder för processledning som har vidtagits anser personaldomstolen emellertid att den innehar tillräckliga uppgifter för att pröva talan och att det inte finns anledning att bifalla sökandenas yrkande.
Yrkandet om ogiltigförklaring av samtliga resultat från uttagningsprovet
34 Personaldomstolen erinrar om att i enlighet med artikel 35 i rättegångsreglerna kan endast yrkanden som framställts i den ansökan genom vilken talan anhängiggjorts beaktas och att en part i princip följaktligen inte kan framställa nya yrkanden eller utvidga föremålet för de befintliga yrkandena under ett pågående förfarande utan att ändra föremålet för talan (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 8 juli 1965 i mål 83/63, Krawczynski mot kommissionen). En sökande kan tillåtas justera sina yrkanden endast om nya omständigheter föreligger som kan påverka föremålet för talan, såsom att det under en pågående rättegång antas en rättsakt genom vilken den angripna rättsakten upphävs och ersätts (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 3 mars 1982 i mål 14/81, Alpha Steel mot kommissionen, punkt 8).
35 Det ska påpekas att även om sökandena i den redogörelse för grunderna som de lämnade i sina ansökningar angav att det tycktes dem vara nödvändigt att ifrågasätta samtliga resultat av uttagningsprovet, kan man inte av detta, tvärtemot vad sökandena har hävdat, dra slutsatsen att de i sina ansökningar framställde yrkanden om ogiltigförklaring av samtliga resultat från uttagningsprovet.
36 Följaktligen, och särskilt eftersom det av fast rättspraxis framgår att föremålet för talan ska vara tillräckligt klart och precist för att svaranden ska kunna förbereda sitt försvar (personaldomstolens beslut av den 28 september 2011 i mål F‑66/06, Kyriazi mot kommissionen, punkt 42), ska yrkandet om ogiltigförklaring av samtliga resultat från uttagningsprovet anses ha framställts för första gången vid förhandlingen. Eftersom yrkandet har framställts i ett så sent skede, under pågående rättegång, och det inte beror på att en ny omständighet har framkommit som kan påverka föremålet för talan, ska det avvisas.
Yrkandet om ogiltigförklaring av uttagningskommitténs beslut att underkänna sökandenas ansökningar
37 Sökandena har till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring av uttagningskommitténs beslut att underkänna deras ansökningar (nedan kallade de angripna besluten) formellt åberopat tre grunder, vilka avser
– åsidosättande av väsentliga formföreskrifter genom att uttagningskommittén eventuellt inrättades för sent och de betydande förändringarna av dess sammansättning över tiden,
– invändning om rättsstridighet, åsidosättande av artiklarna 27 och 29.1 i tjänsteföreskrifterna, artikel 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna och punkt IV.1.b första meningen i meddelandet om uttagningsprov samt uppenbart oriktig bedömning till följd av detta, och
– åsidosättande av principen om likabehandling av sökandena vid meritbedömningen.
38 När det gäller den första grunden ska det påpekas att sökandena har anfört tre invändningar som har det gemensamt att de avser bestämmelserna om uttagningskommitténs sammansättning och funktion. Den första grunden ska följaktligen förstås så, att den inte endast avser ett formfel, utan mer allmänt ett åsidosättande av bestämmelserna om uttagningskommitténs inrättande och funktion.
39 När det gäller den andra och den tredje grunden framgår det av sökandenas skriftliga inlagor att dessa grunder, med undantag för invändningen om en uppenbart felaktig bedömning, ska förstås så att de avser att meddelandet om uttagningsprov är rättsstridigt. Den argumentering som sökandena har anfört till stöd för dessa båda grunder syftar i huvudsak till att ifrågasätta lagenligheten hos meddelandet om uttagningsprov, eftersom det där föreskrivs att vissa sökande ska sållas bort i den första etappen av meritbedömningen enbart på grundval av antalet jakande svar som de lämnat på den första delen av de nio frågorna i fliken talent screener i ansökningsformuläret, utan att uttagningskommittén kontrollerar om dessa uppgifter är sanningsenliga och om sökandenas examensbevis och yrkeskompetens är relevanta. Som svar på en fråga från personaldomstolen har sökandena för övrigt bekräftat att den andra och den tredje grunden egentligen utgör en och samma grund och avser en invändning om rättsstridighet avseende meddelandet om uttagningsprov.
40 Det ska slutligen påpekas att sökandena vid förhandlingen anförde en ny grund, vilken avsåg åsidosättande av meddelandet om uttagningsprov, eftersom uttagningskommittén endast valde ut 316 personer, trots att det i nämnda meddelande enligt sökandenas åsikt föreskrevs att uttagningskommittén skulle välja ut 360 personer som skulle delta i den andra etappen av meritbedömningen. Med hänsyn till sammanhanget i förevarande mål kommer denna grund att prövas före grunden som avser en invändning om rättsstridighet avseende meddelandet om uttagningsprov.
41 Av det ovanstående följer att de grunder som sökandena har åberopat till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring ska förstås så, att de avser
– åsidosättande av bestämmelserna om uttagningskommitténs inrättande och funktion,
– en uppenbart oriktig bedömning,
– åsidosättande av bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov, och
– invändning om rättsstridighet avseende meddelandet om uttagningsprov.
Den första grunden: Åsidosättande av bestämmelserna om uttagningskommitténs inrättande och funktion
42 Sökandena har för det första hävdat att uttagningskommittén inte hade inrättats när meritbedömningen inleddes eller ens när beslut fattades om viktningen av urvalskriterierna.
43 Det ska här påpekas att även om den uttagningskommitté som ansvarar för att utvärdera sökandena till ett uttagningsprov ovillkorligen ska inrättas innan urvalet av sökandena inleds, ska en uttagningskommitté anses ha inrättats när samtliga medlemmar har utsetts av tillsättningsmyndigheten för första gången. Den omständigheten att uttagningskommitténs sammansättning kan ändras på grund av att vissa medlemmar avsäger sig sitt uppdrag kan inte retroaktivt påverka datumet då uttagningskommittén ska anses ha inrättats.
44 Av handlingarna i målet framgår att tillsättningsmyndigheten första gången utsåg samtliga medlemmar i uttagningskommittén den 14 december 2010. Viktningen av urvalskriterierna fastställdes vid de förberedande mötena och meritbedömningen ägde rum mellan den 3 mars och den 14 april 2011. Den första av de invändningar som sökandena har framställt till stöd för den första grunden ska följaktligen underkännas då den saknar stöd i de faktiska omständigheterna.
45 Sökandena har för det andra kritiserat Epso för att ha dröjt med att offentliggöra uttagningskommitténs slutliga sammansättning, vilken blev klar först efter det att uttagningskommittén hade antagit de angripna besluten.
46 På denna punkt ska det påpekas att även om tillsättningsmyndigheten skulle vara skyldig att offentliggöra en uttagningskommittés sammansättning innan proven inleds, skulle fullgörandet av denna skyldighet inte utgöra en väsentlig formföreskrift som måste följas för att uttagningskommitténs beslut ska vara giltiga, förutom om det skulle kunna påverka nämnda beslut eller beröva sökandena deras skydd. En sökandes chanser påverkas emellertid inte av vetskapen om vilka medlemmar som ingår i en uttagningskommitté, eftersom urvalet av sökandena görs med beaktande av de kriterier som fastställts i meddelandet om uttagningsprov och inte är beroende av vilka medlemmar som ingår i uttagningskommittén. Även om offentliggörandet av en förteckning över medlemmarna i uttagningskommittén syftar till att ge sökandena möjlighet att försäkra sig om att det inte föreligger någon intressekonflikt hos någon av medlemmarna i den uttagningskommitté som ska bedöma dem, har sökandena i förevarande fall inte gjort gällande att det föreligger en intressekonflikt. Mer allmänt kan det dessutom påpekas att det förhållandet att offentliggörandet av förteckningen över medlemmarna i en uttagningskommitté dröjer inte kan beröva sökandena deras skydd, eftersom de alltid har möjlighet att göra gällande en eventuell intressekonflikt vid ett senare överklagande av uttagningskommitténs beslut att inte föra upp dem på reservlistan.
47 För att underkänna denna andra invändning räcker det emellertid att påpeka att det varken av tjänsteföreskrifterna eller av meddelandet om uttagningsprov följer att Epso i förevarande fall hade skyldighet att offentliggöra uttagningskommitténs sammansättning.
48 Sökandena har för det tredje gjort gällande att uttagningskommittén vid meritbedömningen inte bestod av tillräckligt många medlemmar eller åtminstone inte hade en stabil sammansättning.
49 Det är riktigt att personaldomstolen, i syfte att garantera sökandena en konsekvent och objektiv poängsättning vid muntliga prov och med hänsyn till uttagningsprovens jämförande karaktär, har slagit fast att det är nödvändigt att alla uttagningskommitténs medlemmar är närvarande eller att det åtminstone upprätthålls en viss stabilitet i uttagningskommitténs sammansättning (se, bland annat, personaldomstolens dom av den 29 september 2010 i mål F‑5/08, Brune mot kommissionen, punkt 41, och i mål F‑41/08, Honnefelder mot kommissionen, punkt 36). Det ska emellertid betonas att när det gäller skriftliga prov är det inte nödvändigt att upprätthålla en sådan stabilitet för att garantera att principen om likabehandling iakttas. En medlem av uttagningskommittén som inte är närvarande när de övriga medlemmarna granskar en sökandes svar kan vid behov granska svaren i efterhand för att jämföra dem med övriga sökandes svar och kan följaktligen delta aktivt vid utvärderingen (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 26 januari 2005 i mål T‑267/03, Roccato mot kommissionen, punkt 38).
50 I förevarande fall kunde en medlem av uttagningskommittén som var frånvarande när övriga ledamöter granskade svaren på de elektroniska ansökningsformulären vid behov granska dem i efterhand, och det måste därför konstateras att det inte var nödvändigt att upprätthålla en viss stabilitet i uttagningskommitténs sammansättning, såsom krävs för muntliga prov. Sökandenas tredje invändning till stöd för den första grunden ska följaktligen underkännas.
51 Av det ovan anförda följer att den första grunden ska underkännas i sin helhet.
Den andra grunden: Uppenbart oriktig bedömning
52 Personaldomstolen erinrar om att i enlighet med artikel 35.1 e i rättegångsreglerna ska en ansökan innehålla uppgifter om de grunder samt faktiska och rättsliga omständigheter som åberopas. För att garantera rättssäkerheten och en god rättskipning krävs, för att en invändning ska kunna tas upp till sakprövning, att de väsentligaste faktiska och rättsliga omständigheter som sökanden grundar sig på framgår på ett konsekvent och begripligt sätt av innehållet i själva ansökan, så att svaranden kan förbereda sitt försvar och personaldomstolen kan pröva talan, i förekommande fall utan att ha tillgång till andra uppgifter (personaldomstolens dom av den 10 november 2011 i mål F‑18/09, Merhzaoui mot rådet, punkt 43). I förevarande fall har sökandena hävdat att uttagningskommittén gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning, men har inte preciserat i vilket avseende upphovsmannen till de angripna besluten, det vill säga uttagningskommittén, ska ha begått ett sådant materiellt fel. Den andra grunden ska följaktligen avvisas, eftersom den inte har preciserats tillräckligt.
Den tredje grunden: Åsidosättande av meddelandet om uttagningsprov
53 Vid förhandlingen åberopade sökandena en ny grund som avsåg att uttagningskommittén har åsidosatt meddelandet om uttagningsprov genom att godkänna endast 316 sökande till den andra etappen av urvalsförfarandet trots att det i meddelandet om uttagningsprov angavs att 360 sökande skulle gå vidare.
54 Personaldomstolen erinrar inledningsvis om att enligt artikel 43.1 i rättegångsreglerna får nya grunder inte åberopas efter det att den första skriftväxlingen har ägt rum, såvida de inte föranleds av omständigheter som framkommit först under förfarandet (domen i det ovannämnda målet Merhzaoui mot rådet, punkt 36). Eftersom den grund som sökandena har åberopat i förevarande fall föranleds av en omständighet som framkommit under förfarandet, det vill säga att endast 316 sökande godkändes till den andra etappen av meritbedömningen, ska denna grund anses kunna tas upp till prövning.
55 När det gäller huruvida det finns fog för denna grund, ska det påpekas att även om det i meddelandet om uttagningsprov anges att man i den andra etappen av meritbedömningen ska behandla tre gånger fler ansökningar än antalet sökande som kallas till utvärderingscentrumet, anges det även att detta antal inte är obligatoriskt utan att ett ”ungefär” tre gånger större antal kommer att behandlas. I meddelandet om uttagningsprov anges vidare uttryckligen att ”högst tre gånger fler sökande” kallas till utvärderingscentrumet än det antal tjänster som uttagningsprovet avser. Eftersom antalet ansökningar som behandlas i den andra etappen av meritbedömningen är beroende av antalet sökande som kan kallas till utvärderingscentrumet, måste det, även om meddelandet om uttagningsprov är implicit i detta avseende, konstateras att det i meddelandet om uttagningsprov absolut inte fastställs ett visst antal ansökningar som ska granskas i den andra etappen av urvalsförfarandet.
56 Detta konstaterande stärks för övrigt av den omständigheten att förfarandet för meritbedömning har utformats så att antalet sökande som godkänns till den andra etappen av meritbedömningen beror på en tröskel som inte exakt kan fastställas innan alla sökande är kända, eftersom den är beroende av sökandenas antal och antalet poäng som de erhåller för sina svar på den första delen av varje fråga i fliken talent screener i det elektroniska ansökningsformuläret.
57 Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser den tredje grunden.
Den fjärde grunden: Invändning om rättsstridighet avseende meddelandet om uttagningsprov
– Parternas argument
58 Sökandena har i huvudsak gjort gällande att bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov avseende den första etappen av meritbedömningen var rättsstridiga, eftersom de innebar att sökande sållades bort endast på grundval av antalet jakande svar som lämnades i fliken talent screener i det elektroniska ansökningsformuläret. Att uttagningskommittén sållar bort sökande utan att konkret ha granskat deras meriter och kvalifikationer strider enligt sökandena för det första mot artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, där det anges att uttagningsprov syftar till att rekrytera de personer som har den högsta kompetensen och prestationsförmågan, och artikel 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, såsom den tolkats i rättspraxis, där det föreskrivs att uttagningskommittén ska ta ställning till meriterna hos de sökande, för det andra mot behörighetsfördelningen mellan tillsättningsmyndigheten och uttagningskommittén, vilken fastställs i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, och för det tredje mot principen om likabehandling, eftersom de omtvistade bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov ledde till att sökande som innehar samma examensbevis och samma erfarenheter som andra sökande som godkänts till den andra etappen sållades bort efter den första etappen enbart eftersom de felaktigt hade bedömt att de inte uppfyllde kraven.
59 Sökandena har även hävdat att de urvalskriterier som frågorna grundade sig på var otydliga. I den engelskspråkiga versionen av det elektroniska ansökningsformuläret användes begreppet master, medan man i den franska versionen använde begreppet maîtrise. I nämnda formulär användes även begreppen undervisning och publicering, trots att de är tvetydiga.
60 Kommissionen har i sitt svaromål angett att denna grund måste underkännas i sin helhet, eftersom den inte åberopades inom den föreskrivna tidsfristen och sökandena därför inte kan ifrågasätta lagenligheten hos meddelandet om uttagningsprov genom en invändning om rättsstridighet. Kommissionen anser även att invändningen om åsidosättande av behörighetsfördelningen mellan uttagningskommittén och tillsättningsmyndigheten måste avvisas, eftersom sökandena inte framställde denna innan domstolsprövningen inleddes. I sina klagomål framställde sökandena endast invändningar mot de angripna beslutens materiella lagenlighet, men inga invändningar som avsåg den formella lagenligheten. Den omtvistade invändningen hör till den sistnämnda kategorin, eftersom den avser uttagningskommitténs behörighet.
61 I fråga om saken har kommissionen, när det gäller påståendet att den valda urvalsmetoden strider mot artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, erinrat om att kommissionen har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att besluta om villkoren för ett uttagningsprov. Kommissionen anser att bortsållning av vissa sökande på grundval av antalet jakande svar som har lämnats på frågor om examensbevis och yrkeserfarenheter utgör en lämplig urvalsmetod, eftersom den möjliggör ett riktat urval av sökande inom ett mycket specifikt område. I förevarande fall var det dessutom nödvändigt att använda denna metod, eftersom det med hänsyn till det stora antalet sökande som anmälde sig till uttagningsprovet inte kunde krävas att uttagningskommittén redan i början av urvalsförfarandet skulle granska samtliga ansökningshandlingar. Detta urvalsförfarande medför visserligen en risk för att vissa av de bästa sökandena sållas bort, om de inte svarar jakande på vissa frågor trots att de uppfyller kriterierna. Kommissionen anser att sökandena själva är bäst lämpade att bedöma om de ska svara jakande på vissa frågor, men har påpekat att det ankommer på sökandena att göra en flexibel tolkning av frågorna och sina examensbevis och yrkeserfarenheter. Beträffande den omständigheten att uttagningskommittén inte kontrollerar om sökandenas uppgifter är relevanta förrän i den andra etappen av meritbedömningen, anser kommissionen att denna omständighet inte påverkar urvalsmetodens lagenlighet, eftersom det tack vare denna kontroll kan förhindras att en person som felaktigt har svarat jakande på vissa frågor kallas till utvärderingscentrumet. När det gäller sökandenas argument avseende uttagningskommitténs utövande av sin behörighet har kommissionen betonat att de angripna besluten antogs av uttagningskommittén och att denna utövade sin behörighet när den beslutade om viktningen av frågorna och räknade samman poängen för sökandenas svar.
62 När det gäller sökandenas påståenden om ett eventuellt åsidosättande av principen om likabehandling har kommissionen gjort gällande att denna invändning saknar grund, eftersom sökandena inte uppfyllde kraven för den andra etappen till skillnad från de sökande som godkändes för denna etapp.
63 När det gäller påståendena om att vissa kriterier var otydliga har kommissionen bestritt att de var tvetydiga. Även om man i den franska versionen av det elektroniska ansökningsformuläret använde begreppet maîtrise, kan det efter en läsning av meddelandet om uttagningsprov inte ha förelegat någon tvekan om att detta begrepp avsåg ett examensbevis med särskild inriktning som ger rätt till studier på forskarnivå. Det samma gäller begreppet undervisning. Sökandena kunde av den omständigheten att det i det elektroniska ansökningsformuläret inte preciserades att undervisningen måste vara akademisk, medan en sådan precisering gjordes i fråga om forskningserfarenheterna, sluta sig till att den åsyftade undervisningen inte nödvändigtvis begränsade sig till undervisning på universitetsnivå. När det gäller kriteriet avseende publicering, har sökandena inte förklarat på vilket sätt detta är otydligt.
64 Kommissionen har slutligen hävdat att även om meddelandet om uttagningsprov skulle vara rättsstridigt ska de angripna besluten inte ogiltigförklaras, eftersom en oegentlighet i fråga om det förfarande som förevarande invändning om rättsstridighet riktar sig mot inte innebär att även besluten är rättsstridiga, såvida det inte har visats att besluten utan denna oegentlighet hade kunnat få ett annat innehåll. I förevarande fall har sökandena emellertid inte visat att de skulle ha godkänts för den andra etappen av meritbedömningen om uttagningskommittén konkret hade granskat deras handlingar.
– Personaldomstolens bedömning
65 Den invändning om rättegånghinder som kommissionen har framställt mot grunden som helhet och som avser att sökandena inte angrep meddelandet om uttagningsprov inom den föreskrivna tidsfristen ska ogillas. Det räcker här att erinra om att en sökande i samband med en talan mot en uttagningskommittés beslut har rätt att göra gällande oegentligheter som förekommit under uttagningsprovet, inbegripet dem som kan ha sin grund i själva texten i meddelandet om uttagningsprov (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 11 augusti 1995 i mål C‑448/93 P, kommissionen mot Noonan, punkt 17). Så länge som sökandenas ansökningar inte hade underkänts av uttagningskommittén, var det osäkert om de hade intresse av att få meddelandet om uttagningsprov prövat, varför de inte kan kritiseras för att inte ha angripit meddelandet inom de tidsfrister som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna.
66 När det gäller den invändning om rättegångshinder som har riktats mot invändningen avseende åsidosättande av bestämmelserna om behörighetsfördelningen mellan uttagningskommittén och tillsättningsmyndigheten under den första etappen av meritbedömningen, ska det betonas att regeln om överensstämmelse hindrar att man i talan ändrar saken i klagomålet, varvid begreppet sak ska tolkas i vid bemärkelse. När det gäller yrkanden om ogiltigförklaring avses med ”saken i målet” sökandens bestridande av den angripna rättsaktens materiella lagenlighet, alternativt bestridandet av den angripna rättsaktens formella lagenlighet (se, bland annat, personaldomstolens dom av den 1 juli 2010 i mål F‑45/07, Mandt mot parlamentet, punkt 119).
67 Kommissionens åsikt att ovannämnda invändning inte kan tas upp till prövning grundar sig på antagandet att invändningen avser behörigheten hos upphovsmannen till rättsakten och att den därför närmast avser ett fel som rör den formella lagenligheten, trots att sökandena i sina klagomål endast anförde fel som avser den materiella lagenligheten.
68 Det måste emellertid konstateras att kommissionens resonemang grundar sig på ett felaktigt antagande. Sökandena har inte på något sätt invänt mot uttagningskommitténs behörighet att anta de angripna besluten, utan har i huvudsak hävdat att tillsättningsmyndigheten inte kunde föreskriva en urvalsmetod som grundade sig endast på antalet jakande svar som sökandena lämnade på frågor om deras meriter och yrkeserfarenhet utan att även föreskriva att uttagningskommittén konkret ska granska meriternas och yrkeserfarenheternas relevans. Det måste således konstateras att sökandenas invändning avser de angripna beslutens materiella – och inte deras formella – lagenlighet. Kommissionens invändning om rättegångshinder ska följaktligen ogillas, eftersom det framgår att sökandena i sina klagomål anförde åtminstone ett fel som avsåg den materiella lagenligheten. Det är därför inte nödvändigt att för vart och ett av klagomålen pröva om de innehåller någon invändning som avser de angripna beslutens formella lagenlighet.
69 När det gäller huruvida det finns fog för ovannämnda grund ska det erinras om att uttagningsprov anordnas i syfte att tillsätta lediga tjänster vid institutionerna och att det, som det framgår särskilt av artikel 1 första stycket och artikel 4 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, ankommer på tillsättningsmyndigheten att utforma meddelandet om uttagningsprov och följaktligen besluta om vilken metod som är lämpligast för att välja bland sökandena utifrån de krav som de tjänster som ska tillsättas ställer och, mer allmänt, tjänstens intresse (se förstainstansrättens dom av den 27 september 2006 i mål T‑420/04, Blackler mot parlamentet, punkt 45).
70 Det ska emellertid betonas att oavsett antalet personer som kan lämna in en ansökan avseende det aktuella uttagningsprovet måste tillsättningsmyndigheten vid utövandet av sin behörighet att göra skönsmässiga bedömningar följa gällande bestämmelser och allmänna rättsliga principer. Av detta följer att den metod som tillsättningsmyndigheten väljer, för det första, i enlighet med artikel 27 i tjänsteföreskrifterna ska syfta till rekrytering av de personer som har den högsta kompetensen och prestationsförmågan, för det andra, i enlighet med artikel 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna ska innebära att en oberoende uttagningskommitté ges i uppgift att i varje enskilt fall bedöma om de examensbevis som sökandena lämnat in eller deras yrkeserfarenhet motsvarar den nivå som krävs enligt tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov (domen i det ovannämnda målet Blackler mot parlamentet, punkt 23) och, för det tredje, ska leda till ett konsekvent och objektivt urval av sökande.
71 I förevarande fall innebar den metod för meritbedömning i den första etappen som tillsättningsmyndigheten hade fastställt i meddelandet om uttagningsprov att sökandena på ett frågeformulär skulle ange om de ansåg sig uppfylla ett antal krav avseende utbildning och yrkeserfarenhet och att det därefter, i förhållande till samtliga sökandes svar, bestämdes en tröskel under vilken de sökande som efter viktning totalt inte hade lämnat ett tillräckligt antal jakande svar, omräknat till poäng, sållades bort. Personaldomstolen anser att en metod som är utformad på detta sätt strider mot bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och mot de allmänna principerna för uttagningsprov.
72 I artikel 5 första och tredje stycket i bilaga III till tjänsteföreskrifterna anges att det vid en meritbedömning åligger uttagningskommittén att ta ställning till om sökandenas examensbevis och erfarenheter uppfyller villkoren i meddelandet om uttagningsprov (se, för ett liknande resonemang, domar meddelade av Europeiska unionens tribunal den 14 december 2011 i mål T‑361/10 P, kommissionen mot Pachtitis, punkt 43, och i mål T‑6/11 P, kommissionen mot Vicente Carbajosa m.fl., punkt 58). Med den urvalsmetod som användes i den första etappen hade uttagningskommittén emellertid endast i uppgift att göra en viktning av varje fråga, räkna samman antalet poäng som varje sökande erhållit och slutligen, i förhållande till antalet personer i den första etappen och antalet poäng som dessa erhållit, fastställa tröskeln för det antal poäng som krävdes för att få delta i den andra etappen av meritbedömningen.
73 Enligt denna urvalsmetod behövde uttagningskommittén emellertid inte kontrollera huruvida sökandenas meriter och yrkeskunskaper var relevanta. Enligt denna metod valdes sökandena således inte ut med utgångspunkt i examensbevisens och yrkeserfarenheternas relevans, utan med utgångspunkt i sökandenas uppfattning om sina examensbevis och yrkeserfarenheter, vilket inte är tillräckligt objektivt för att garantera att de bästa sökandena väljs ut eller ens för att garantera ett konsekvent urval.
74 Det ska även påpekas att enligt den urvalsmetod som Epso använde i förevarande fall var antalet poäng som en sökande måste erhålla för att få sina handlingar granskade i den andra etappen beroende av de övriga sökandenas poängtal. En sökande kunde således sållas bort endast av det skälet att andra sökande hade svarat jakande på vissa frågor på grund av att de tolkade de angivna kriterierna alltför mycket till sin egen fördel, inte förstod frågan eller inte kunde bedöma värdet av sina examensbevis eller yrkeserfarenheter, eftersom det för varje fråga krävdes en mycket subjektiv bedömning av examensbevisens och yrkeserfarenheternas relevans (se, bland annat, när det gäller de noggranna överväganden som ibland behövs för att utvärdera relevansen hos ett examensbevis eller en yrkeserfarenhet, personaldomstolens dom av den 24 april 2013 i mål F‑73/11, CB mot kommissionen, punkterna 50–52). Det måste således även konstateras att denna urvalsmetod inte garanterar en tillräckligt objektiv och konsekvent poängsättning.
75 Det ska i detta sammanhang betonas att den urvalsmetod som Epso använde i det aktuella fallet skiljer sig från dem som använts vid andra uttagningsprov mot vilka talan har väckts vid personaldomstolen och som inte har ogiltigförklarats. Vid vissa av dessa uttagningsprov har sökande visserligen sållats bort före de första urvalsproven av skäl som avser de åberopade examensbevisens och yrkeserfarenheternas relevans, men vid dessa tillfällen har uttagningskommitténs beslut att underkänna vissa sökande antagits efter det att den gjort en konkret granskning av examensbevisens och yrkeserfarenheternas relevans. Vid uttagningsprov där sökandenas sanningsenlighet kontrolleras först när uttagningsprovet är klart, kan vissa sökande visserligen kallas till de första urvalsproven på grundval av felaktiga uppgifter, men det ska betonas att vid dessa uttagningsprov är det antal sökande som kan kallas till de första proven inte begränsat, vilket innebär att dessa sökandes eventuella misstag eller bedrägliga beteende endast kan ha en minimal påverkan på övriga sökande, till skillnad från vad som var fallet i det här aktuella uttagningsprovet.
76 Personaldomstolen konstaterar följaktligen att bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov avseende den första etappen av meritbedömningen begränsade uttagningskommitténs befogenheter på ett otillbörligt sätt, eftersom det föreskrevs att vissa sökande, vilkas examensbevis och yrkeserfarenheter inte var tillräckligt relevanta, skulle sållas bort utan att uttagningskommittén gjort en konkret granskning av deras relevans. Nämnda bestämmelser ska följaktligen anses vara rättsstridiga.
77 Uttagningskommitténs beslut att underkänna ansökningarna från Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska ska ogiltigförklaras, eftersom de antogs på grundval av bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov avseende den första etappen av meritbedömningen. När ett beslut antas på grundval av en rättsstridig rättsakt innebär detta, tvärtemot vad kommissionen har hävdat, att även beslutet är rättsstridigt.
78 Det är riktigt att ett yrkande om ogiltigförklaring ska ogillas om det är uppenbart att det i fall av ogiltigförklaring av beslutet i fråga är nödvändigt att anta ett nytt beslut som är identiskt med det första (personaldomstolens dom av den 4 februari 2010 i mål F‑15/08, Wiame mot kommissionen, punkt 27, och, analogt, av den 29 september 2011 i mål F‑114/10, Bowles m.fl. mot ECB, punkt 64), men i förevarande fall finns det inget som styrker att ogiltigförklaring av de angripna besluten skulle göra det nödvändigt att anta nya beslut som är identiska med de förstnämnda. Eftersom den poängtröskel som skulle uppnås fastställdes med beaktande av svaren från övriga sökande, kan det inte uteslutas att Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska skulle ha erhållit ett poängtal över den fastställda tröskeln, om uttagningskommittén hade granskat relevansen hos samtliga sökandes examensbevis och yrkeserfarenheter, såsom den borde ha gjort.
79 När det gäller Irina Cruceru ska det betonas att hon inte har hävdat att den omständigheten att den första etappen av meritbedömningen var rättsstridig eller att vissa urvalskriterier var otydliga påverkade hennes chanser att lyckas i den andra etappen av meritbedömningen. När hon genom åtgärder för processledning tillfrågades om detta, angav hon att den enda grunden som var relevant i hennes fall var den första, det vill säga åsidosättande av bestämmelserna om uttagningskommitténs sammansättning och funktion. Eftersom denna grund har ogillats, ska Irina Crucerus talan ogillas.
80 Det ska påpekas att även om det är möjligt att vissa sökande felaktigt svarade jakande på frågor trots att de inte egentligen uppfyllde villkoren, kan denna omständighet inte ha påverkat Irina Crucerus chanser att godkännas, eftersom uttagningskommittén i den andra etappen kontrollerade relevansen hos sökandenas svar och då kunde dra av poäng för eventuella fel som sökandena gjort i detta avseende. Om vissa sökande tvärtom, på grund av de påstådda otydligheterna, svarade nekande på vissa frågor trots att de uppfyllde villkoren, kan den enda effekten av detta ha varit att antalet poäng som övriga sökande erhöll minskades, och att tröskeln för det antal poäng som krävdes för att kallas till utvärderingscentrumet således sänktes. Eftersom Irina Cruceru varken i sin talan eller i sitt klagomål har hävdat att denna otydlighet påverkade hennes svar, måste det konstateras att hon inte missgynnades av denna påstådda otydlighet.
81 Av det ovan anförda följer att den talan som har väckts av Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska ska bifallas och att den talan som har väckts av Irina Cruceru ska ogillas.
Rättegångskostnader
82 Om inte annat följer av bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II i rättegångsreglerna, ska enligt artikel 87.1 i dessa rättegångsregler tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Enligt artikel 87.2 får personaldomstolen, om så anses skäligt, besluta att en tappande part endast delvis, eller inte alls, ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.
83 Av det ovan anförda framgår att sökandenas yrkanden har bifallits endast vad gäller Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska och att de har ogillats vad gäller Irina Cruceru. Under dessa omständigheter ska kommissionen förpliktas att bära nio tiondelar av sin rättegångskostnad och att ersätta rättegångskostnaderna för Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska. Irina Cruceru ska förpliktas att bära sin rättegångskostnad och ersätta en tiondel av kommissionens rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen)
följande:
1) Besluten av uttagningskommittén för allmänt uttagningsprov EPSO/AD/204/10 att utesluta ansökningarna av Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska från uttagningsförfarandet utan att granska dem i den andra etappen av den meritbedömning som föreskrivs i meddelandet om uttagningsprov ogiltigförklaras.
2) Talan i de förenade målen F‑23/12 och F‑30/12 ogillas i övrigt.
3) Europeiska kommissionen ska bära nio tiondelar av sin rättegångskostnad och förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna för Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Attila Gecse, Jérôme Glantenay, Błażej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska.
4) Irina Cruceru ska bära sin rättegångskostnad och förpliktas att ersätta en tiondel av Europeiska kommissionens rättegångskostnader.
Rofes i Pujol | Boruta | Bradley |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 16 september 2013.
W. Hakenberg | | M. I. Rofes i Pujol |
Justitiesekreterare | | Ordförande |
BILAGA
Davide Bonagurio, kontraktsanställd, Bryssel (Belgien),
Irina Cruceru, utstationerad nationell expert, Bryssel,
Attila Gecse, tjänsteman, Bryssel,
Błażej Gorgol, tjänsteman, Bryssel,
Alar Kalamees, tillfälligt anställd, Tallinn (Estland),
Krzysztof Skrobich, tillfälligt anställd, Bryssel,
Indre Venckunaite, kontraktsanställd, Bryssel,
Magdalena Załęska, utstationerad nationell expert, Bryssel.