Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 3 juni 2020 – EMT mot Landespolizeidirektion Steiermark

(Mål C-231/20)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof

Parter i det nationella målet

Klagande: MT

Motpart: Landespolizeidirektion Steiermark

Tolkningsfrågor

1. Måste den nationella domstolen i ett brottmål som drivs för att skydda ett monopol pröva den påföljdsbestämmelse som denna domstol ska tillämpa, mot bakgrund av friheten att tillhandahålla tjänster om den redan tidigare har prövat monopolbestämmelsen i enlighet med Europeiska unionens domstols anvisningar och denna prövning har visat att monopolbestämmelsen är motiverad?

2. Om den första tolkningsfrågan besvaras jakande:

2. a) Ska artikel 56 FEUF tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som föreskriver att kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel ovillkorligen ska straffas med böter per spelautomat utan att någon absolut övre gräns för det totala påförda bötesbeloppet föreskrivs enligt Glücksspielgesetz (den österrikiska lagen om hasardspel)?

2. b) Ska artikel 56 FEUF tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som föreskriver att kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel ovillkorligen ska straffas med böter om minst 3 000 euro per spelautomat enligt den österrikiska lagen om hasardspel?

2. c) Ska artikel 56 FEUF tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som föreskriver att kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel enligt den österrikiska lagen om hasardspel ska straffas med frihetsberövande som alternativ till böter per spelautomat utan någon absolut övre gräns för det sammanlagda antalet frihetsberövande påföljder?

2. d) Ska artikel 56 FEUF tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som, i samband med utdömande av påföljd på grund av kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel, föreskriver betalning av ett bidrag till kostnaderna för det straffrättsliga förfarandet med 10 procent av det påförda bötesbeloppet enligt den österrikiska lagen om hasardspel?

3. Om den första frågan besvaras nekande:

3. a) Ska artikel 49.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel enligt den österrikiska lagen om hasardspel ovillkorligen ska straffas med böter per spelautomat utan att någon absolut övre gräns för det totala påförda bötesbeloppet föreskrivs?

3. b) Ska artikel 49.3 i stadgan om de grundläggande rättigheterna tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som föreskriver att kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel enligt den österrikiska lagen om hasardspel ovillkorligen ska straffas med böter om minst 3 000 euro per spelautomat?

3. c) Ska artikel 49.3 i stadgan om de grundläggande rättigheterna tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som föreskriver att kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel enligt den österrikiska lagen om hasardspel ska dömas till en frihetsberövande påföljd som alternativ till böter per spelautomat utan någon absolut övre gräns för det sammanlagda antalet frihetsberövande påföljder?

3. d) Ska artikel 49.3 i stadgan om de grundläggande rättigheterna tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som, i samband medbestraffning på grund av kommersiellt tillgängliggörande av förbjudna hasardspel enligt den österrikiska lagen om hasardspel, föreskriver betalning av ett bidrag till kostnaderna för det straffrättsliga förfarandet med 10 procent av det påförda bötesbeloppet?

____________