PERSONALDOMSTOLENS BESLUT (första avdelningen)

den 29 juni 2011

Mål F-125/10

Daniel Schuerewegen

mot

Europaparlamentet

”Personalmål – Tjänstemän – Åtgärd som innebär längre avstånd till arbetsplatsen – Återkallande av tjänstekort – Återkallande av tillträdesrätt till datornätverk – Föregående administrativt klagomål – Elektronisk överföring – Administrationens kännedom – Dröjsmål – Uppenbart att talan ska avvisas”

Saken:      Talan väckt med stöd av 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Daniel Schuerewegen yrkar dels ogiltigförklaring av parlamentets beslut av den 25 mars 2010 – varigenom sökandens tjänstekort togs ifrån honom, hans tillträdesrätt till institutionens datornätverk återkallades och han avlägsnades från institutionens lokaler – dels skadestånd för den ekonomiska och ideella skada som han har orsakats genom detta beslut.

Beslut:      Talan avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Datum för ingivande – Administrationens mottagande

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90.2)

2.      Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Formkrav – Elektronisk överföring – Tillåtet – Tjänstemannens skyldighet att förvissa sig om ett faktiskt mottagande hos administrationen

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90.2)

3.      Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

1.      För att ett klagomål ska anses ha framställts i vederbörlig ordning, i den menig som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, måste adressaten kunna få kännedom om dess innehåll. Det datum som ska beaktas vid bedömning av huruvida ett klagomål har väckts inom den föreskrivna tidsfristen är således det datum då den berörda institutionen mottog klagomålet. Datumet för ingivande utgör även början av den tidsfrist på fyra månader inom vilken den berörda institutionen måste besvara klagomålet. Artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna anger följaktligen tydligt att det är ett och samma datum som ska beaktas dels för att avgöra huruvida klagomålet ingavs inom den föreskrivna fristen, dels för att fastställa början på fristen för svar på klagomålet.

(se punkterna 22, 23 och 25)

Hänvisning till

Domstolen: 26 november 1981, 195/80, Michel mot parlamentet, punkt 13

Förstainstansrätten: 25 september 1991, T 54/90, Lacroix mot kommissionen, punkterna 28 och 29; 18 juni 1996, T‑150/94, Vela Palacios mot CES, punkt 27

Personaldomstolen: 15 maj 2006, F-3/05, Schmit mot kommissionen, punkt 28; 25 april 2007, F‑59/06, Kerstens mot kommissionen, punkterna 34–36

2.      Ett administrativt klagomål från en tjänsteman behöver inte ha någon särskild form. Det är tillräckligt att det klart och tydligt framgår att klagomålets upphovsman vill angripa ett beslut som fattats rörande honom. En handling som ges in elektroniskt och av vilken det tydligt och precist framgår att upphovsmannen vill angripa ett beslut som går honom emot utgör följaktligen ett klagomål i den mening som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna.

Tjänstemannen saknar emellertid fog för att hävda att det är styrkt att adressaten till ett e-postmeddelande faktiskt tagit emot detta meddelande, enbart med hänvisning till att det skickats.

(se punkterna 30 och 34)

Hänvisning till

Domstolen: 31 maj 1988, 167/86, Rousseau mot revisionsrätten, punkt 8

Förstainstansrätten: 16 februari 2005, T‑354/03, Reggimenti mot parlamentet, punkt 43

Personaldomstolen: 25 april 2007, F‑71/06, Lebedef-Caponi mot kommissionen, punkterna 29–31 och 34; 17 juli 2007, F‑141/06, Hartwigmot parlamentet och kommissionen, punkt 27

3.      En normalt omsorgsfull tjänsteman borde se till att sitt klagomål kommer fram till den berörda institutionen innan tremånadersfristen löpt ut. En tjänsteman är inte tillbörligt noggrann och omsorgsfull om han skickar sitt klagomål med posten först den sista dagen på den föreskrivna fristen eller om han inte själv eller genom hans befullmäktigade ombud adresserar sitt elektroniska klagomål inom denna frist. I detta avseende kan tjänstemannen inte med framgång hävda att han missgynnats av att institutionen var stängd den sista fristdagen.

(se punkt 36)

Hänvisning till

Personaldomstolen domen i det ovannämnda målet Hartwig mot parlamentet, punkt 30