Language of document : ECLI:EU:C:2011:669

Mål C‑34/10

Oliver Brüstle

mot

Greenpeace eV

(begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof)

”Direktiv 98/44/EG – Artikel 6.2 c – Rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar – Utvinning av prekursorceller ur mänskliga embryonala stamceller – Patenterbarhet – ’Användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål’ utesluts – Begreppen ’mänskligt embryo’ och ’användning för industriella eller kommersiella ändamål’”

Sammanfattning av domen

1.        Tillnärmning av lagstiftning – Rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar – Direktiv 98/44 – Begreppet ”mänskligt embryo” – Självständig tolkning

(Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44, artikel 6.2)

2.        Tillnärmning av lagstiftning – Rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar – Direktiv 98/44 – Uteslutning från patenterbarhet på grund av oförenlighet med allmän ordning eller goda seder – Användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål – Begreppet ”mänskligt embryo”

(Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44, artikel 6.2 c)

3.        Tillnärmning av lagstiftning – Rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar – Direktiv 98/44 – Uteslutning från patenterbarhet på grund av oförenlighet med allmän ordning eller goda seder – Användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål – Räckvidd

(Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44, artikel 6.2 c)

4.        Tillnärmning av lagstiftning – Rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar – Direktiv 98/44 – Uteslutning från patenterbarhet på grund av oförenlighet med allmän ordning eller goda seder – Användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål – Räckvidd

(Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44, artikel 6.2 c)

1.        För tillämpningen av direktiv 98/44 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar, ska begreppen ”mänskligt embryo” i artikel 6.2 i nämnda direktiv anses utgöra ett självständigt unionsrättsligt begrepp som ska tolkas enhetligt i unionen. Denna slutsats stöds av direktivets syfte och mål. Avsaknaden av en enhetlig definition av begreppet mänskligt embryo skulle nämligen skapa en risk för att upphovsmän till vissa biotekniska uppfinningar blir mer benägna att ansöka om patent för dessa uppfinningar i de medlemsstater där tolkningen av begreppet mänskligt embryo är snävast och där det således är lättast att få patent, på grund av att dessa uppfinningar inte är patenterbara i de andra medlemsstaterna. En sådan situation skulle strida mot målet med direktivet, det vill säga en väl fungerande inre marknad.

(se punkterna 26 och 28)

2.        Direktiv 98/44 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar syftar visserligen till att uppmuntra investeringar inom biotekniken, men utnyttjandet av biologiskt material av mänskligt ursprung ska ske med iakttagande av de grundläggande rättigheterna och, i synnerhet, människans värdighet. Det sammanhang i vilket direktivet ingår och de mål som eftersträvas med direktivet visar sålunda att unionslagstiftaren har avsett att utesluta varje möjlighet till patenterbarhet, när den tillbörliga respekten för mänsklig värdighet kan påverkas härav. Av detta följer att begreppet mänskligt embryo i den mening som avses i artikel 6.2 c i direktivet ska ges en vid betydelse.

I detta sammanhang ska bestämmelsen tolkas så, att begreppet mänskligt embryo avser varje mänsklig äggcell från det att den befruktas, varje obefruktad mänsklig äggcell i vilken en cellkärna från en mogen mänsklig cell har transplanterats och varje obefruktad mänsklig äggcell som har stimulerats till delning och vidareutveckling genom partenogenes. Det ankommer på den nationella domstolen att, med beaktande av den vetenskapliga utvecklingen, avgöra huruvida en stamcell som har utvunnits ur mänskliga embryon i blastocyststadiet utgör ett mänskligt embryo i den mening som avses i bestämmelsen.

(se punkterna 32, 34 och 38 samt punkt 1 i domslutet)

3.        Uteslutning från patenterbarhet vad avser användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål i artikel 6.2 c i direktiv 98/44 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar gäller även användning av mänskliga embryon för vetenskaplig forskning. Endast sådan användning med terapeutiskt eller diagnostiskt syfte som är tillämplig på och till nytta för mänskliga embryon kan bli föremål för patent. Meddelandet av ett patent för en uppfinning förutsätter nämligen i princip att uppfinningen används industriellt och kommersiellt och även om målet med vetenskaplig forskning ska skiljas från industriella och kommersiella ändamål, kan dock användning av mänskliga embryon för vetenskaplig forskning som skulle kunna bli föremål för en patentansökan inte avskiljas från själva patentet och de rättigheter som följer av detsamma.

(se punkterna 41, 43 och 46 samt punkt 2 i domslutet)

4.        I ett mål om patenterbarheten av en uppfinning som avser framställningen av neurala prekursorceller, en framställning som förutsätter användningen av stamceller som har utvunnits ur mänskliga embryon i blastocyststadiet – vilken utvinning medför att embryot förstörs, ska en uppfinning anses utesluten från patenterbarhet, även om patentkraven inte avser användning av mänskliga embryon, eftersom det fordras att mänskliga embryon förstörs för att uppfinningen ska kunna tillämpas. I det här fallet ska det nämligen anses att mänskliga embryon används i den mening som avses i artikel 6.2 c i direktiv 98/44 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Den omständigheten att mänskliga embryon förstörs, i förekommande fall, i ett skede långt före tillämpningen av uppfinningen – såsom vid framställningen av embryonala stamceller ur en stamcellslinje som i sig kräver att mänskliga embryon förstörs – föranleder inte någon annan bedömning.

Mot denna bakgrund ska artikel 6.2 c i direktivet tolkas så, att den innebär att en uppfinning inte är patenterbar när den tekniska lösning som är föremål för patentansökan fordrar att mänskliga embryon först förstörs eller att de används som utgångsmaterial, oberoende av i vilket skede de används och även när användningen av mänskliga embryon inte nämns i beskrivningen av den tekniska lösningen i patentkraven.

(se punkterna 48, 49 och 52 samt punkt 3 i domslutet)