PERSONALDOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 10 november 2009

Mål F-71/08

N

mot

Europaparlamentet

”Personalmål – Tjänstemän – Betygsättning – Betygsrapport – Fastställande av mål – Uppenbart oriktig bedömning – Upptagande till sakprövning – Åtgärd som inte går någon emot”

Saken: Talan väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, varigenom N bland annat har yrkat ogiltigförklaring av det beslut som fattades av Europaparlamentets generalsekreterare den 12 september 2007, genom vilket sökandens betygsrapport för år 2006 antogs, och det beslut av den 22 maj 2008, varigenom parlamentets talman avslog sökandens klagomål avseende nämnda beslut.

Avgörande: Beslutet av parlamentets generalsekreterare av den 12 september 2007 att slutgiltigt anta betygsrapporten avseende N för perioden från den 16 augusti 2006 till den 31 december 2006 ogiltigförklaras. Talan ogillas i övrigt. Parlamentet ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan om ogiltigförklaring av en betygsrapport – Tjänstemans placering ändras till en annan institution – Betygsrapporten har inte beaktats av denna institution

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

2.      Tjänstemän – Betygsättning – Betygsrapport – Skyldighet att underrätta berörd tjänsteman om den handling i vilken målen för vederbörandes tjänst fastställs

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

1.      Oavsett dess framtida användning, utgör en tjänstemans betygsrapport ett skriftligt och formellt bevis på kvaliteten av det arbete som den berörde utfört. En sådan bedömning är inte bara en ren beskrivning av de uppgifter som utförts under den berörda perioden, utan utgör också en bedömning av de egenskaper som den betygssatta personen har visat vid utövandet av sin yrkesverksamhet. En tjänsteman har därför rätt att kräva en korrekt och rättvis bedömning av sin arbetsinsats. I enlighet med rätten till ett effektivt domstolsskydd ska tjänstemannen följaktligen, under alla omständigheter ges rätt att bestrida en betygsrapport som avser honom, på grund av rapportens innehåll eller på grund av att den inte upprättats enligt de regler som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna.

Den omständigheten att en tjänstemans placering ändras från en institution till en annan institution, att den betygsrapport som den första institutionen upprättat inte beaktas av den andra institutionen, och att den andra institutionen befordrar tjänstemannen, är inte av sådan art att tjänstemannen inte längre har ett berättigat intresse av att få en slutlig betygsrapport prövad, som upprättats av den första institutionen.

(se punkterna 33 och 34)

Hänvisning till

Domstolen: den 22 december 2008, C‑198/07 P, Gordon mot kommissionen, REGP s. I‑10701, punkterna 44 och 45

2.      Det följer av artiklarna 10–12 i de av parlamentet beslutade allmänna genomförandebestämmelserna för tillämpningen av artikel 43 i tjänsteföreskrifterna att institutionen är skyldig att under betygssamtalet delge varje tjänsteman och anställd en handling, i vilken de mål anges som fastställs för det kommande året för vederbörandes ledning, avdelning eller tjänst. Handlingen är av grundläggande betydelse vid bedömningen av tjänstemannens eller den anställdes prestationer påföljande år och vid upprättandet av vederbörandes betygsrapport. Om tjänstemannen eller den anställde begär detta vid betygssamtalet, är administrationen skyldig att upprätta en handling där de mål som fastställts för vederbörande anges mer utförligt.

Även om den omständigheten att en tjänsteman placeras vid eller under året flyttas från en annan institution till parlamentet inte uttryckligen regleras i dessa bestämmelser, kan bestämmelserna inte tolkas så att parlamentet inte är skyldigt att delge berörd tjänsteman den handling i vilken målen för tjänsten, som vederbörande förväntas medverka till, fastställs. En sådan handling, som upprättas för varje avdelning eller tjänst, utgör, oberoende av sättet på vilket varje tjänstemans och anställds betygsrapport utarbetas, en referens för utvärderingen av tjänstemannens och den anställdes prestationer och upprättandet av betygsrapporten. Att tolka dessa bestämmelser på annat sätt skulle medföra att likhetsprincipen undergrävdes, eftersom detta skulle medföra att tjänstemän och anställda, med avseende på fastställandet av målen behandlades olika beroende på när de tillträtt tjänsten vid parlamentet. Särbehandlingen skulle inte stå i proportion till de skillnader som följer av ett sådant kriterium. Dessutom gör sig fastställandet av målen än mer gällande för en ny tjänsteman som börjar vid en avdelning som han ska anpassa sig till så snart som möjligt.

(se punkterna 51, 52, 54 och 55)