DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
(andra avdelningen)
10 juli 2014
Mål F‑48/13
CW
mot
Europaparlamentet
”Personalmål – Tjänstemän – Betygsrapport – Bedömningar och kommentarer i betygsrapporten – Uppenbart felaktiga bedömningar – Maktmissbruk – Föreligger inte”
Saken: Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, tillämplig på Euratom-fördraget enligt artikel 106a i detta fördrag, varigenom CW yrkar ogiltigförklaring av sin betygsrapport för år 2011, i dess slutliga och ändrade lydelse enligt de beslut som fattades av tillsättningsmyndigheten vid Europaparlamentet den 18 juli 2012 och den 29 januari 2013.
Avgörande: Talan ogillas. CW ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Betygsättning – Betygsrapport – Betygssättarens utrymme för skönsmässig bedömning – Bedömningar och kommentarer i betygsrapporten – Uppenbart felaktiga bedömningar – Föreligger inte
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
2. Tjänstemän – Mobbning – Begrepp – Betygsrapport som innehåller kommentarer om tjänstemannen som är negativa men inte ohövliga – Omfattas inte
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 12a.3)
1. Enligt riktlinjerna för avdelningschefer, vilka fastställts av parlamentets generaldirektorat för tolkning och konferenser, ska alla väsentliga incidenter och särskilda problem som uppstår i verksamheten rapporteras till generaldirektören, direktörerna och till avdelningschefen. Denna skyldighet att meddela administrationen om svårigheter har uppställts för att denna ska kunna vidta åtgärder för att undvika att dessa väsentliga incidenter och särskilda problem inte återupprepas i framtiden.
Mot bakgrund av ordalydelsen av dessa riktlinjer har tillsättningsmyndigheten inte gjort en uppenbart felaktig bedömning när den i betygsrapporten konstaterade dels att de problem som hade uppkommit för den grupp för vilken sökanden under ett uppdrag hade ansvaret utgjorde en väsentlig incident eller ett särskilt problem i den mening som avsågs i riktlinjerna, dels att denna incident som sådan borde ha signalerats i ”Team Leader Report”, oavsett den omständigheten att den hade kunnat hanteras på plats eller kunde kvalificeras som tekniskt problem. Tillsättningsmyndigheten har för övrigt inte heller gjort en felaktig bedömning när den konstaterade att sökanden, trots att hon i egenskap av gruppledare muntligen hade informerat sin avdelningschef om de arbetsförhållanden som inte var förenliga med tillämpliga europeiska tekniska normer, fortfarande var skyldig att rapportera den ifrågavarande incidenten i sin ”Team Leader Report” som skulle inges till hennes generaldirektör.
Även om det kan anses legitimt för en gruppledare att vilja få kännedom om interna regler är det utan att göra en uppenbart felaktig bedömning som tillsättningsmyndigheten, med beaktande av sammanhanget för och innehållet i den epost som utväxlades mellan sökanden och avdelningschefen, kunde konstatera att sökanden hade bidragit till en dålig stämning på avdelningen.
Med hänsyn till det stora utrymme till skönsmässig bedömning som tillsättningsmyndigheten förfogar över vid organiseringen av sin verksamhet ankommer det varken på tjänstemän eller anställda i övrigt, eller unionsdomstolen själv, att avgöra vilken kommunikationsmetod som ska användas mellan en avdelningschef och de anställda på avdelningen. En tjänsteman eller anställd i övrigt är under alla omständigheter skyldig att göra sig tillgänglig för att närvara när en överordnad kallar till möte. Under dessa omständigheter och med beaktande av att den negativa kommentaren i betygsrapporten endast innehåller en önskan om att sökanden förbättrar sin kommunikation och mottaglighet för instruktioner kan det på intet vis konstateras att kommentaren utgör en uppenbart felaktig bedömning.
(se punkterna 81–83, 104, 123 och 125)
2. I den mån frågan huruvida sökanden har utsatts för mobbning inte omfattas av föremålet för en talan kan unionsdomstolen inte censurera en negativ kommentar i en betygsrapport på grundval av påståenden om mobbning som sökanden anser sig har varit utsatt för. Vad avser en sådan talan kan unionsdomstolen begränsa sin bedömning till frågan huruvida den angripna betygsrapporten innehåller en uppenbart felaktig bedömning vad gäller den negativa kommentaren.
I den mån sökanden har åberopat att hon har utsatts för mobbning under det år då betygsrapporten upprättades för att visa att maktmissbruk har förekommit, utgör föremålet för hennes talan inte frågan om mobbning och de negativa kommentarerna, bedömda för sig inom sammanhanget för betygsrapporten, överskrider i vart fall inte genom deras innehåll betygssättarens stora utrymme för skönsmässig bedömning, och framförallt inte gränsen till ohövlig eller sårande kritik av den berörda tjänstemannens person.
(se punkterna 121 och 129)
Hänvisning till
Personaldomstolen: dom N/parlamentet, F‑26/09, EU:F:2010:17, punkt 86