Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Mokestinių ginčų komisija prie Lietuvos Respublikos vyriausybės (Litauen) den 15 februari 2019 – AB Linas Agro mot Muitinės departamentas prie Lietuvos Respublikos finansų ministerijos

(Mål C-117/19)

Rättegångsspråk: litauiska

Hänskjutande domstol

Mokestinių ginčų komisija prie Lietuvos Respublikos vyriausybės

Parter i det nationella målet

Klagande: AB Linas Agro

Motpart: Muitinės departamentas prie Lietuvos Respublikos finansų ministerijos

Tolkningsfrågor

Ska påståendena i ingressen till förordning nr 945/2005,1 särskilt skälen 20–23, att om kvävehalten i den berörda produkten överstiger 28 viktprocent innehåller den följaktligen alltid mer än 80 viktprocent ammoniumnitrat, betraktas som ett fast antagande som gör det möjligt att dra slutsatsen att om den berörda produkten (ammoniumnitratgödselmedel) innehåller 28 procent eller mer kväve (N), innehåller den alltid mer än 80 procent ammoniumnitrat (AN)?

Är detta antagande tillämpligt på de nya typer av berörd produkt som anges i förordning nr 945/2005, det vill säga på NPK-gödselmedel med en kvävehalt (N) som är lika med eller högre än 28 viktprocent, med ett förhållande ungefär 1:1 mellan ammoniumkväve och nitratkväve och en halt av fosfor (P) och/eller kalium (K) på högst 12 viktprocent, till exempel gödselmedlet NPK 30-4-4, som är i fråga i förevarande mål?

Om frågorna i punkterna 16 och 17 besvaras jakande, har det ovannämnda antagandet i förordning nr 945/2005 då bindande rättslig verkan, det vill säga kan det åberopas när det gäller klassificering enligt Taric-numren av de NPK-gödselmedel som anges i punkt 17, och följaktligen för en tillämpning av de åtgärder (antidumpningstull) som är i kraft, även om införande av en slutgiltig antidumpningstull i artikel 1.1 och 1.3 i förordning 945/2005 (och följaktligen artikel 1.1 och 1.2 c i förordning nr 999/2014,2 som gällde när importförfarandena i fråga slutfördes) inte kopplas till halten av det kemiska ämnet kväve (N) i en produkt, utan till halten av den kemiska föreningen ammoniumnitrat (AN) och halten av fosfor och kalium i en produkt?

Kan antagandet i punkt 16 åberopas när halten ammoniumnitrat i gödselmedlen beräknas (bestäms) för klassificering enligt Taric-numren av de NPK-gödselmedel som avses i punkt 17 och, följaktligen, för tillämpning av de åtgärder (antidumpningstull) som är i kraft – med hänsyn till de mål som anges i skälen 35 och 36 i förordning nr 945/2005, nämligen att tillämpa de gällande åtgärderna på de nya produkttyperna i enlighet med proportionalitetsprincipen och att förenkla tullförfarandet och tillämpningen av en lämplig tullsats som motsvarar den mängd av den berörda produkten som ingår i sammansättningen? Beräknas (bestäms) med andra ord, efter det att kvävehalten (N) i de NPK-gödselmedel som anges i punkt 17 har bestämts (med ledning av de dokument som importören har tillhandahållit [Orig. s. 5] vid tullklareringen eller under laboratorietester), halten ammoniumnitrat med hänsyn till förhållandet mellan ammoniumnitratinnehållet (AN) och kväveinnehållet (N) som definieras i skäl 20 i förordning nr 945/2005, vilket beror på grundämnenas atomvikt och är 2,86, utan att ytterligare laboratorietester utförs för att fastställa den exakta halten ammoniumnitrat?

____________

1 Rådets förordning (EG) nr 945/2005 av den 21 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 658/2002 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland och förordning (EG) nr 132/2001 rörande införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ammoniumnitrat med ursprung i bland annat Ukraina, till följd av en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 160, 2005, s. 1).

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 999/2014 av den 23 september 2014 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 280, 2014, s. 19).