TRIBUNALENS DOM (tredje avdelningen)
7 december 2018(*)
”Offentlig upphandling – Budgetförordning – Uteslutning från deltagande i förfaranden för tilldelning av kontrakt och beviljande av bidrag som finansieras genom unionens allmänna budget under en tvåårsperiod – Artikel 108 i budgetförordningen – Rätten till försvar – Bevis för att ett meddelande mottagits”
I mål T‑280/17,
GE.CO. P. Generale Costruzioni e Progettazioni SpA, Rom (Italien), företrätt av advokaten G. Naticchioni,
sökande,
mot
Europeiska kommissionen, företrädd av F. Dintilhac och F. Moro, båda i egenskap av ombud,
svarande,
angående en talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring dels av kommissionens beslut av den 7 mars 2017 att utesluta sökanden från att delta i förfaranden för tilldelning av kontrakt och beviljande av bidrag som finansieras genom unionens allmänna budget och deltagande i förfaranden för beviljande av medel inom ramen för rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUT L 2015, 58, s. 17) samt att offentliggöra detta undantagande på kommissionens webbplats, dels av alla rättsakter som antagits före eller efter detta beslut, inklusive dem som sökanden saknar kunskap om,
meddelar
TRIBUNALEN (tredje avdelningen),
sammansatt av ordföranden S. Frimodt Nielsen, samt domarna V. Kreuschitz och N. Półtorak (referent),
justitiesekreterare: E. Coulon,
följande
Dom
[utelämnas]
Rättslig bedömning
[utelämnas]
Prövning i sak
[utelämnas]
Den första grunden om ett åsidosättande av artikel 108 i budgetförordningen och av artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna
[utelämnas]
42 Det ska inledningsvis erinras om att iakttagande av rätten till försvar utgör en grundläggande unionsrättslig princip, och rätten att yttra sig i varje förfarande utgör en integrerad del av denna (se dom av den 3 juli 2014, Kamino International Logistics och Datema Hellmann Worldwide Logistics, C‑129/13 och C‑130/13, EU:C:2014:2041, punkt 28 och där angiven rättspraxis).
43 Rätten att yttra sig i varje förfarande fastslås i dag inte enbart i artiklarna 47 och 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som garanterar iakttagandet av rätten till försvar och rätten till en rättvis rättegång i alla domstolsförfaranden, utan även i artikel 41 i stadgan, som säkerställer att rätten till en god förvaltning efterlevs. Artikel 41.2 i stadgan föreskriver att en god förvaltning bland annat omfattar rätten för var och en att få yttra sig innan en enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne negativt vidtas mot honom eller henne (se dom av den 3 juli 2014, Kamino International Logistics och Datema Hellmann Worldwide Logistics, C‑129/13 och C‑130/13, EU:C:2014:2041, punkt 29 och där angiven rättspraxis).
44 Med stöd av denna princip, som är tillämplig så snart myndigheterna avser att vidta en åtgärd gentemot en person som går denne emot, ska mottagarna av ett beslut som påtagligt påverkar deras intressen, ges möjlighet att på ett meningsfullt sätt framföra sina synpunkter med avseende på de uppgifter som myndigheten avser att lägga till grund för sitt beslut (se dom av den 3 juli 2014, Kamino International Logistics och Datema Hellmann Worldwide Logistics, C‑129/13 och C‑130/13, EU:C:2014:2041, punkt 30 och där angiven rättspraxis). Rätten att yttra sig ska iakttas även när den tillämpliga lagstiftningen inte uttryckligen föreskriver ett sådant formkrav (se dom av den 3 juli 2014, Kamino International Logistics och Datema Hellmann Worldwide Logistics, C‑129/13 och C‑130/13, EU:C:2014:2041, punkterna 31 och 39 och där angiven rättspraxis).
45 I förevarande fall föreskriver de tillämpliga bestämmelserna, i artikel 108.8 c i budgetförordningen, att innan den panel som avses i artikel 108 utfärdar någon rekommendation ska den ge den ekonomiska aktören och de underrättade upphandlande myndigheterna möjlighet att yttra sig. I denna bestämmelse föreskrivs även att den ekonomiska aktören och de underrättade upphandlande myndigheterna ska ha minst 15 dagar på sig att yttra sig.
46 I den tillämpliga förordningen föreskrivs emellertid inte med hjälp av vilket kommunikationsmedel som panelen i artikel 108 ska meddela den ekonomiska aktören den rättsliga kvalificeringen av de relevanta faktiska omständigheterna och den planerade påföljden.
47 Det följer av rättspraxis att ett beslut – och därmed i än högre grad en skrivelse i vilken panelen i artikel 108 anger den rättsliga kvalificeringen av de relevanta faktiska omständigheterna och den planerade påföljden – är vederbörligen delgett när det har meddelats adressaten och denne kan ta del av det (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 9 juli 2013, Page Protective Services/SEAE, T-221/13, ej publicerat, EU:T:2013:363, punkt 12).
48 I förevarande mål tvistar parterna om huruvida kommissionen delgav sökanden den omtvistade skrivelsen i vederbörlig ordning. I det angripna beslutet har kommissionen för det första angett att den skickade den omtvistade skrivelsen med en expressbudtjänst. Kommissionen har för det andra angett att nämnda skrivelse även skickades via e-post till sökandens enda förvaltare. Till stöd för att den hade delgett den omtvistade skrivelsen i vederbörlig ordning hänvisade kommissionen till e-postmeddelandet av den 23 december 2016 och det läskvitto som den hade mottagit samma dag. Sökanden har gjort gällande att den aldrig fick kännedom om den omtvistade skrivelsen eller om dess avsändande.
[utelämnas]
60 Såsom framgår av punkterna 42–44 och 47 ovan ankommer det på kommissionen att garantera en effektiv rätt att höras och därmed att visa att den hade berett sökanden tillfälle att på ett ändamålsenligt sätt framföra sin ståndpunkt med avseende på de uppgifter som kommissionen avsåg att grunda sitt beslut på. I förevarande fall kunde inte kommissionen enbart på grundval av läskvittot, vilket kommissionen har medgett skickas automatiskt av mottagarens it-system, göra gällande, såsom den gjorde i det angripna beslutet, att sökanden hade getts möjlighet att ta del av den omtvistade skrivelsen och att sökanden inte hade agerat med avseende på denna skrivelse.
61 Enligt handlingarna i målet, särskilt de uppgifter som lades fram av kommissionen, och med beaktande av parternas yttranden avseende dessa punkter, bör det noteras att läskvittot är ett e-postmeddelande som kan skapas och skickas automatiskt av mottagarens it-system utan att mottagaren ingriper manuellt och därmed utan att mottagaren nödvändigtvis har fått kännedom om förekomsten av detta e-postmeddelande. Kommissionen kan av denna anledning inte använda läskvittot som ett bevis för att sökanden i vederbörlig ordning getts tillfälle att ta del av den omtvistade skrivelsen eller att sökanden känt till att ett sådant brev fanns eller att det hade skickats.
62 Det ska noteras att även om rekommenderad försändelse med mottagningsbevis inte är det enda möjliga sättet på vilket administrativa beslut kan delges, utgör detta alternativ likväl, tack vare de särskilda garantier som det ger såväl den berörda personen som myndigheten, en särskilt säker lösning (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 16 december 2010, AG/parlamentet, F-25/10, EU:F:2010:171, punkt 38), och detta gäller i än högre grad när den berörda personen inte arbetar för EU-institutionerna (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 16 december 2010, AG/parlamentet, F-25/10, EU:F:2010:171, punkt 39). En av dessa garantier är försäkran, i form av mottagarens underskrift på mottagningsbeviset, om att mottagaren känner till att en skrivelse är avsedd för den och kräver dess uppmärksamhet. Det framgår emellertid av handlingarna i målet att till skillnad från ett mottagningsbevis ger ett läskvitto inte någon sådan garanti. Till skillnad från undertecknadet av ett mottagningsbevis av mottagaren av en skrivelse eller av utarbetandet och avsändandet av en bekräftelse av att ett e-postmeddelande mottagits av mottagaren, går det nämligen inte att av ett läskvitto, då det skapas och skickas automatiskt av mottagarens it-system såsom redan beskrivits i punkt 61 ovan, dra den säkra slutsatsen att sökanden hade eller hade kunnat ta del av den omtvistade skrivelsen samma dag som rapporten sändes.
63 När effektiviteten av rätten att höras står på spel såsom i förevarande mål räcker läskvittot, såsom det presenterats av kommissionen, inte för att visa att kommissionen i vederbörlig ordning har sett till att sökanden har getts tillfälle att på ett ändamålsenligt sätt tillkännage sin ståndpunkt.
64 Eftersom det inte har visats att sökanden i vederbörlig ordning har getts tillfälle att tillkännage sin ståndpunkt med avseende på de uppgifter som kommissionen avsåg att grunda det omtvistade beslutet på, ska talan bifallas på den första grunden, avseende ett åsidosättande av artikel 108 i budgetförordningen och av artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.
65 Utan att det är nödvändigt att pröva de övriga argument som sökanden har anfört inom ramen för den första grunden, ska det angripna beslutet ogiltigförklaras.
[utelämnas]
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (tredje avdelningen)
följande:
1) Europeiska kommissionens beslut av den 7 mars 2017 att utesluta sökanden från att delta i förfaranden för tilldelning av kontrakt och beviljande av bidrag som finansieras genom unionens allmänna budget och deltagande i förfaranden för beviljande av medel inom ramen för rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och att offentliggöra detta undantagande på kommissionens webbplats, ogiltigförklaras.
2) Talan ogillas i övrigt.
3) Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.
Frimodt Nielsen | Kreuschitz | Półtorak |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 7 december 2018.
Underskrifter