Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 18 oktober 2019 – Bundesrepublik Deutschland[mot SE
(Mål C-768/19)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesverwaltungsgericht
Parter i det nationella målet
Klagande: Bundesrepublik Deutschland
Motpart: SE
Ytterligare deltagare i rättegången: Der Vertreter des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht
Tolkningsfrågor
1. Under omständigheter där en asylsökande har levt med sitt barn i en familj som existerade i ursprungslandet och barnet efter en ansökan om internationellt skydd som lämnats in innan det uppnått myndighetsålder har beviljats status som subsidiärt skyddsbehövande (nedan kallad den skyddsbehövande), och den asylsökande innan hans barn uppnått myndighetsålder har inrest i medlemsstaten som mottagit den skyddsbehövande och likaså ansökt om internationellt skydd (nedan kallad den asylsökande) i den staten, ska då den relevanta tidpunkten – med avseende på frågan huruvida den skyddsbehövande är ”underårig” i den mening som avses i artikel 2 j tredje strecksatsen i direktiv 2011/951 – enligt en nationell bestämmelse som avser beviljande av subsidiärt skydd som härleds från den skyddsbehövande och vilken hänvisar till artikel 2 j i direktiv 2011/95, vara tidpunkten då ett beslut meddelas i fråga om den asylsökandes asylansökan, eller vid en tidigare tidpunkt, exempelvis när
a) den skyddsbehövande beviljades status som subsidiärt skyddsbehövande,
b) den asylsökande ansökte om asyl,
c) den asylsökande inreste i den mottagande medlemsstaten, eller
d) den skyddsbehövande ansökte om asyl?
2. För det fall
a) att tidpunkten för ansökan är avgörande: Är det viljan att söka skydd som uttryckts skriftligen, muntligen eller på annat sätt till den nationella myndigheten som ansvarar för asylansökan (faktisk asylansökan), eller den formella ansökan om internationellt skydd som är relevant i detta avseende?
b) att tidpunkten för den asylsökandes inresa eller tidpunkten då denne ansökt om asyl är avgörande: Är det relevant huruvida det vid denna tidpunkt ännu inte meddelats ett beslut i fråga om ansökan om internationellt skydd som ingetts av en person som vid en senare tidpunkt beviljats status som subsidiärt skyddsbehövande?
3. a) Vilka villkor måste vara uppfyllda under de omständigheter som beskrivs i fråga 1 ovan för att den asylsökande ska anses vara en ”familjemedlem” (artikel 2 j i direktiv 2011/95) som ”befinner sig i samma medlemsstat i fråga om ansökan om internationellt skydd” i vilken den person som beviljats internationellt skydd befinner sig och med vilken en familj ”existerade redan i ursprungslandet”? Kräver detta särskilt att familjelivet mellan den skyddsbehövande och den asylsökande i den mening som avses i artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) återupptagits i den mottagande medlemsstaten, eller är det i detta sammanhang tillräckligt att både den skyddsbehövande och den asylsökande samtidigt befinner sig i den mottagande medlemsstaten? Räknas en förälder även som familjemedlem om det framgår av omständigheterna i det enskilda fallet att avsikten med inresan inte var att faktiskt utöva ansvar i den mening som avses i artikel 2 j tredje strecksatsen i direktiv 2011/95 för en person som beviljats internationellt skydd och som fortfarande är underårig och ogift?
b) Om fråga 3.a) ska besvaras så, att familjelivet mellan den skyddsbehövande och den asylsökande i den mening som avses i artikel 7 i stadgan måste ha återupptagits i den mottagande medlemsstaten: Är det relevant vid vilken tidpunkt familjelivet återupptagits? Är det i detta avseende i synnerhet avgörande huruvida familjelivet har återupprättats inom en viss tidsfrist efter den asylsökandens inresa, vid tidpunkten då den asylsökande ansöker om asyl, eller vid en tidpunkt då den skyddsbehövande fortfarande var underårig?
4. Anses en asylsökande inte längre ha ställning som familjemedlem i den mening som avses i artikel 2 j tredje strecksatsen i direktiv 2011/95 i och med att den skyddsbehövande uppnår myndighetsålder, vilket är förbundet med att ansvaret för en person som är underårig och ogift upphör? Om denna fråga ska besvaras nekande: Består denna ställning som familjemedlem (och de därmed förbundna rättigheterna) efter denna tidpunkt, utan någon begränsning i tiden, eller upphör den efter en viss tid (om ja: vilken tid?) eller när en viss händelse inträffar (om ja: vilken händelse?)?
____________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 2011, s. 9).