Language of document :

Överklagande ingett den 14 november 2018 av ACTC GmbH av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 13 september 2018 i mål T-94/17, ACTC mot EUIPO

(Mål C-714/18)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: ACTC GmbH (ombud: V. Hoene, Rechtsanwältin, D. Eickemeier, Rechtsanwalt, S. Gantenbrink, Rechtsanwältin)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, Taiga AB

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens dom av den 13 september 2018 i mål T-94/17 och ogiltigförklara svarandens beslut i ärende R 693/2015-4.

alternativt

upphäva den dom som avses i punkt 1 och återförvisa målet till tribunalen,

och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Tribunalen har åsidosatt artiklarna 8.1 b och 42.2 i varumärkesförordningen i flera avseenden genom att bekräfta känneteckenslikhet, och – som en följd av en oriktig bedömning av bevis på användning – varulikhet. Det finns ingen risk för förväxling mellan de omtvistade varumärkena.

1.    Tribunalen fann felaktigt att intervenienten hade uppfyllt kraven på användning för alla varor i klass 25 som det äldre varumärket är registrerat för. Kraven är endast uppfyllda vad gäller varorna ”kläder, ytterkläder, underkläder, huvudbeklädnader och huvudbonader, handskar; bälten och strumpor; samtliga ovannämnda varor att använda som särskilda väderskyddande ytterkläder för skydd mot kalla, blåsiga och /eller regniga väderförhållanden; arbetskläder”. I motsats till tribunalens slutsatser är detta en självständig underkategori av varor i klass 25, så att bevis på användnings endast hade lämnats för dessa varor i klass 25.

2. Till följd av den felaktiga bedömningen av kraven på användning kom tribunalen felaktigt till slutsatsen att varorna ”Kläder” och ”huvudbeklädnader” i förteckningen över båda varumärkena var identiska.

3. Tribunalen fattade felaktigt beslutet att överklagandenämnden hade gjort en riktig bedömning att de omtvistade kännetecknen var visuellt likartade eftersom de aktuella tecknen var av samma längd och hade fyra bokstäver gemensamt. Det omtvistade varumärkets ovanliga sammansättning (asymmetriska konsonanter och en ovanlig stavning ”igh”) och konsekvenserna för den visuella likheten som anfördes av klaganden diskuterades inte av tribunalen. Naturligtvis uppfattar genomsnittskonsumenten ett varumärke som helhet. Det omtvistade varumärkets ovanliga sammansättning har emellertid ett betydande inflytande på dess övergripande intryck, vilket inte beaktades av tribunalen.

4. Tribunalen har gjort en oriktig bedömning genom att fastställa att de omtvistade varumärkena var fonetiskt identiska eftersom klaganden inte hade framlagt bevis som visar att uttalet av de första stavelserna ”ti” och ”Tal” inte var identiskt för den engelsktalande omsättningskretsen och att det inte fanns något som skiljde uttalet av de ifrågavarande tecknen. Det är tvärtom så, att tribunalen utan bevis och felaktigt har antagit att sekvensen av bokstäverna ”ti” alltid uttalas ”tai”. Det finns inga bevis till stöd för denna bedömning. Ordet ”ti” existerar inte på engelska. Bokstavsekvensen uttalas därför alltid endast i enlighet med de språkregler som gäller för ordet i fråga. Vi kan anse det oomtvistat att oräkneliga ord existerar där bokstäverna ”ti” inte uttalas som ”tai”, exempelvis ”trick”, ”ticket”, ”till”, ”timbal”, ”timberland”, ”tin”, ”tincture”, ”tinder”, ”tip”, ”trigger” och många fler såväl som det omtvistade varumärket ”tigha”. Den berömda engelska barnboken Nalle Puh innehåller som en av huvudpersonerna ett djur som heter ”Tigger”, uttalat [tɪɡə]. När vokalen efter ”ti” uttalas kort, finns det således inget uttal som ”tai”. Detta är vad klaganden har anfört från början. Varken svaranden eller intervenienten har åberopat bevis för det motsatta förhållandet. Det ålåg således inte klaganden att framföra bevis för att styrka det uppenbara.

5. Tribunalen konstaterade felaktigt att klaganden inte hade visat att TAIGA har en klar och specifik betydelse för omsättningskretsen (EU-konsumenter) som helhet. Detta är felaktigt. Klaganden uppgav oemotsagd att TAIGA är ett franskt ord som förekommer i ordböcker. Det borde vara ostridigt och känt för domstolarna att Frankrike ligger i södra Europa. På grund av TAIGAs obestridliga storlek som landskap och dess betydelse för världen som helhet, hör TAIGA (speciellt tillsammans med ordet TUNDRA) till allmänbildningen i hela Europa och därutöver.

6. Utöver det förhållandet att det enligt tribunalens rättspraxis är tillräckligt att begreppet förstås i en del av Europeiska unionen, såsom den italienskspråkiga omsättningskretsen. I det här fallet erkände tribunalen begreppsmässig olikhet mellan ”Granini” och ”Panini” på grund av att ”Granini” saknade betydelsen medan ”Panini” hade betydelsen en italiensk smörgås.

7. Domen av den 14 oktober 2003, T-292/01, punkt 54 - BASS som tribunalen hänvisar till innehåller inte en enda indikation på att ordet i fråga måste förstås i hela Europeiska unionen. Det ska således framhållas att tribunalens bedömning inte stöds av rättspraxis förknippad med domen i målet BASS. Tribunalen gjorde en riktig bedömning när den medgav att en stor del av omsättningskretsen i Europa känner till och förstår termen TAIGA.

____________