BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 22 maj 2012

Mål F‑109/10

AU

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Kontraktsanställda – Pensioner – Avgångsvederlag”

Saken: Talan enligt artikel 270 FEUF vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, i vilken AU i första hand har yrkat ogiltigförklaring av kommissionens beslut att inte betala ut ett avgångsvederlag till honom.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

Tjänstemän – Kontraktsanställda – Avgångsvederlag – Villkor för beviljande

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga VIII, artikel 12)

Det följer med klarhet av artikel 12.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna att det som villkor för avgångsvederlag krävs att den kontraktsanställda personen, sedan han trädde i tjänst, har gjort inbetalningar, för att skapa eller bibehålla pensionsrättigheter, till ett nationellt pensionssystem eller till en valfri privat försäkring eller pensionsfond som uppfyller villkoren i artikel 12.1. Om den kontraktsanställde inte har gjort några sådana inbetalningar, har han inte rätt till avgångsvederlag enbart för att han fortsatt att erhålla pensionsutbetalningar i en medlemstat. Unionsrättsliga bestämmelser som ger rätt till finansiella förmåner ska nämligen tolkas strikt.

I enlighet med artikel 12.1 bi bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna kan kontraktsanställda, som har gjort inbetalningar, för att skapa eller bibehålla pensionsrättigheter, till ett nationellt pensionssystem eller till en privat försäkring eller pensionsfond, enbart erhålla avgångsvederlag om den privata försäkringen eller pensionsfonden uppfyller flera villkor, bland annat att kapitalbeloppet inte kan återbetalas till den berörde tjänstemannan.

(se punkterna 24 och 25)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 16 december 2004 i mål T‑11/02, Pappas mot kommissionen, punkt 53