PERSONALDOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 30 november 2009

Mål F-80/08

Fritz Harald Wenig

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Disciplinärt förfarande – Avstängning av en tjänsteman – Innehållande av lön – Anklagelse om allvarligt fel – Rätten till försvar – Behörighet – Underlåtenhet att offentliggöra delegering av befogenhet – Den som antagit den angripna rättsakten saknar behörighet”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och 152 EA genom vilken Fritz Harald Wenig yrkar ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 18 september 2008 varigenom kommissionen, genom att tillämpa artiklarna 23 och 24 i bilaga IX till Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, avstängde honom tills vidare och beslutade att 1 000 euro per månad av hans lön skulle hållas inne under en period om högst sex månader. Sökanden har även i separat handling ansökt om uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet.

Avgörande: Beslutet av den 18 september 2008, varigenom kommissionen, genom att tillämpa artiklarna 23 och 24 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna, tills vidare avstängde sökanden från tjänsten och beslutade att 1 000 euro per månad av hans lön skulle hållas inne under en period om högst sex månader, ogiltigförklaras. Kommissionen ska ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till målet rörande huvudsaken. Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad som är hänförlig till det interimistiska förfarandet.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Berättigat intresse av att få saken prövad – Tjänsteman som pensionerats

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga IX, artikel 24. 2)

2.      Tjänstemän – Disciplinordning – Disciplinärt förfarande

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga IX)

3.      Tjänstemän – Disciplinordning – Sanktionsåtgärd – Avstängning

4.      Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Grund som avser att den som har antagit en rättsakt som går någon emot saknar behörighet – Grund avseende tvingande rätt

5.      Tjänstemän – Tillsättningsmyndigheten – Beslut avseende utövande av den behörighet som nämnda myndigheten har tilldelats

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 2)

1.       Beslutet att sökanden tills vidare skulle avstängas från tjänsten och att 1 000 euro per månad av hans lön skulle hållas inne under en period om högst sex månader har inte bara inverkat på sökandens materiella situation utan även på hans anseende. Det faktum att beslutet underförstått men med nödvändighet upphävdes när sökanden gick i pension, och det faktum att även innan förevarande talan väcktes det nämnda beslutet, i den del det beslutades att en del av sökandens lön skulle hållas inne, hade upphört att gälla – eftersom innehållandet av lönen hade begränsats till en period om sex månader, i enlighet med artikel 24.2 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna – har således inte medfört att talan saknar föremål eller att sökanden inte längre har något intresse av att det angripna beslutet ogiltigförklaras i sin helhet.

(se punkterna 33–35)

Hänvisning till

Domstolen 22 december 2008, Gordon mot kommissionen, C‑198/07 P, REG 2008, s. I‑10701, punkterna 44 och 45

2.      Enligt artikel 6.1 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska var och en, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Ett förfarande om avstängning och om innehållande av lön är dock inte ett domstolsförfarande utan ett administrativt förfarande och kommissionen kan därför inte kan anses vara en ”domstol” i den mening som avses i artikel 6 i nämnda konvention. Det kan följaktligen inte krävas att kommissionen ska iaktta de skyldigheter som denna artikel ålägger en ”domstol”, när den avstänger en tjänsteman från sin tjänst och beslutar att en del av lönen ska innehållas.

(se punkterna 57-59)

Hänvisning till

Domstolen 16 juli 1998, N mot kommissionen, C‑252/97 P, REG 1998, s. I‑4871, punkt 52

Förstainstansrätten 17 oktober 1991, de Compte mot parlamentet, T‑26/89, REG 1991, s. II‑781, punkt 94 ; 21 november 2000, A mot kommissionen, T‑23/00, REGP 2000, s. I‑A‑263 och II‑1211, punkt 24

3.      Gemenskapsdomstolens kontroll av huruvida en åtgärd innebärande avstängning av en tjänsteman är välgrundad kan endast vara mycket begränsad, med hänsyn till att en sådan åtgärd är av tillfällig karaktär. Domstolen ska således endast kontrollera huruvida anklagelserna om ett allvarligt fel är tillräckligt sannolika och att det inte är uppenbart att de är helt grundlösa.

(se punkt 67)

Hänvisning till

Förstainstansrätten 10 februari 1999, Willeme mot kommissionen, T‑211/98 R, REGP 1999, s. I‑A‑15 och II 57, punkt 30

4.      Den grund som avser att den som har antagit en rättsakt som går någon emot saknar behörighet utgör en grund avseende tvingande rätt som det under alla omständigheter ankommer på gemenskapsdomstolen att pröva ex officio.

(se punkt 83)

Hänvisning till

Domstolen 13 juli 2000, Salzgitter mot kommissionen, C‑210/98 P, REG 2000, s. I‑5843, punkt 56

Förstainstansrätten 13 juli 2006, Vounakis mot kommissionen, T‑165/04, REGP 2006, s. I‑A‑2‑155 och II‑A‑2‑735, punkt 30

Personaldomstolen 13 december 2006, de Brito Sequeira Carvalho mot kommissionen, F‑17/05, REGP 2006, s. I‑A‑1‑149 och II‑A‑1‑577, punkt 51; 18 september 2007, Botos mot kommissionen, F‑10/07, REGP 2007, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 78

5.       Besluten som avser fastställandet av fördelningen av den behörighet som tillsättningsmyndigheten har getts utgör regler för institutionens interna organisation, Det föreskrivs varken i EG-fördragets eller i tjänsteföreskrifternas bestämmelser, i synnerhet i artikel 2 i tjänsteföreskrifterna, att offentliggörandet av sådana beslut utgör ett villkor för att de ska träda i kraft och följaktligen kunna göras gällande.

Iakttagandet av rättssäkerhetsprincipen, enligt vilken en rättsakt som har antagits av en offentlig myndighet inte kan göras gällande mot enskilda innan dessa har getts möjlighet att ta del av rättsakten, kräver dock, även om det inte uttryckligen föreskrivs i någon skriftlig bestämmelse, att beslut om utövande av den behörighet som tillsättningsmyndigheten har getts genom tjänsteföreskrifterna och den behörighet som anställningsmyndigheten har getts genom anställningsvillkoren för övriga anställda offentliggörs på lämpligt sätt, på de villkor och i den ordning som det ankommer på administrationen att bestämma.

Kommissionen själv vinnlägger sig i princip om att se till att beslut om utövande av den behörighet som tillsättningsmyndigheten har getts genom tjänsteföreskrifterna och den behörighet som anställningsmyndigheten har getts genom anställningsvillkoren för övriga anställda offentliggörs, eftersom dessa vanligtvis offentliggörs i Administrativa meddelanden . Vidare innebär rättssäkerhetskravet att gemenskapsbestämmelser måste möjliggöra för dem som berörs därav att få kännedom om den exakta omfattningen av de skyldigheter som de åläggs genom bestämmelserna, eftersom enskilda på ett otvetydigt sätt ska kunna få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter. Nödvändigheten av att säkerställa att beslut som avser fastställandet av fördelningen av den behörighet som tillsättningsmyndigheten har getts genom tjänsteföreskrifterna och den behörighet som anställningsmyndigheten har getts genom anställningsvillkoren för övriga anställda offentliggörs på lämpligt sätt framgår även av reglerna om god förvaltningssed vad gäller personaladministration.

Kommissionens skyldighet att säkerställa att ett beslut att avstänga en tjänsteman offentliggjordes på ett lämpligt sätt gjorde sig särskilt gällande i förevarande fall eftersom denna behörighet har överförts till en enda person, nämligen den kommissionsledamot som ansvarar för personal medan denna behörighet tidigare tillkom den högsta myndigheten inom kommissionen, nämligen kommissionsledamöternas kollegium. En åtgärd som vidtas av en enda person ger emellertid den tjänsteman som åtgärden riktar sig till ett mindre omfattande skydd än det som garanteras genom en åtgärd som vidtas av en kollegial myndighet, eftersom en kollegial myndighet, tack vare ledamöternas överläggning, kan beakta ett större antal relevanta uppgifter.

(se punkterna 87, 89–91, 93, 94 och 96)

Hänvisning till

Domstolen 30 maj 1973, De Greef mot kommissionen, 46/72, REG 1973, s. 543, punkt 18; 25 januari 1979, Racke, 98/78, REG 1979, s. 69, punkt 15, svensk specialutgåva, volym 4, s. 275; 25 januari 1979, Weingut Decker, 99/78, REG 1979, s. 101, punkt 3; 21 juni 2007, ROM-projecten, C‑158/06, REG 2007, s. I‑5103, punkt 25; 11 december 2007, Skoma-Lux, C‑161/06, REG 2007, s. I‑10841, punkterna 37 och 38

Förstainstansrätten 25 mars 1999, Hamptaux mot kommissionen, T‑76/98, REGP 1999, s. I‑A‑59 och II‑303, punkt 23

Personaldomstolen 9 juli 2008, Kuchta mot ECB, F‑89/07, REGP 2008, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 62