PERSONALDOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 25 november 2009

Mål F-1/09

Françoise Putterie-De-Beukelaer

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Befordran – Godkännandeförfarande – Bedömning av förutsättningar”

Saken: Talan väckt av Françoise Putterie-De-Beukelaer enligt artiklarna 236 EG och 152 EA med yrkande om ogiltigförklaring av dels kommissionens beslut av den 30 september 2008 om avslag på det klagomål som Françoise Putterie-De-Beukelaers ingav mot tillsättningsmyndighetens beslut av den 27 mars 2008 varigenom hon inte godkändes i det godkännandeförfarande som genomfördes vid befordringsförfarandet 2007, dels av sistnämnda beslut.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Talan väckt mot beslutet att avslå klagomålet – Upptagande till sakprövning

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Godkännandeförfarande – Klagomål ingett av en kandidat som inte godkänts i godkännandeförfarandet – Avslagsbeslut – Motiveringsskyldighet – Räckvidd

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43; bilaga XIII, artikel 10)

3.      Tjänstemän – Godkännandeförfarande – Kommissionens tillämpningsföreskrifter – Kriterier för godkännande – Förutsättningar att utföra arbetsuppgifter på ”Administrativ assistentnivå”

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga XIII, artikel 10.3)

4.      Tjänstemän – Mobbning – Begrepp – Rapport om karriärsutveckling som innehåller negativa betyg och omdömen som är fullständigt korrekta – Omfattas inte

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 12a)

1.      Om en tjänsteman utöver ett yrkande om ogiltigförklaring av ett omtvistat beslut framställer yrkande om ogiltigförklaring av beslutet att avslå tjänstemannens klagomål, saknar de sistnämnda yrkandena som sådana självständigt innehåll och sammanfaller i själva verket med de yrkanden som framställts med avseende på det omtvistade beslutet. Även om tjänstemannens talan ska prövas som en talan om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet utgör emellertid den omständigheten inte hinder för att yrkanden framställs endast mot beslutet att avslå klagomålet. Om så inte var fallet skulle nämligen en tjänsteman som anser att tillsättningsmyndigheten inte på vederbörligt sätt motiverat sitt ställningstagande avseende klagomålet berövas möjligheten att få detta prövat vid gemenskapsdomstolen, trots att beslutet att avslå klagomålet är det beslut som ska tas i beaktande vid bedömningen av huruvida myndigheten fattat ett välgrundat beslut med avseende på tjänstemannen och huruvida det är möjligt att väcka talan vid domstol.

(se punkterna 32 och 42)

Hänvisning till:

Domstolen 17 januari 1989, 293/87, Vainker mot parlamentet, REG 1989, s. 23, punkt 8

Förstainstansrätten 10 juni 2004, T‑330/03, Liakoura mot rådet, REGP 2004, s. I‑A‑191 och II‑859, punkt 13

Personaldomstolen 15 december 2008, F-34/07, Skareby mot kommissionen, REGP 2008, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 27, vilken har överklagats till förstainstansrätten som mål T‑91/09 P

2.      Ett beslut varigenom fastställs att en tjänsteman inte godkänts i ett godkännandeförfarande enligt artikel 10 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna behöver inte motiveras. Tillsättningsmyndigheten är nämligen, såsom är fallet med beslut som fattas avseende befordran, inte skyldig att motivera beslut avseende kandidater som inte godkänts i ett godkännandeförfarande, utan endast beslut att avslå de klagomål som kandidaterna gett in i enlighet med artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, eftersom motiveringen av besluten ska stämma överens med motiveringen av de beslut som klagomålen avser, vilket innebär att prövningen av skälen i besluten sammanfaller. När det gäller godkännanden och befordran omfattar denna motiveringsskyldighet endast prövningen av de rättsliga villkor som enligt tjänsteföreskrifterna och dess tillämpningsföreskrifter ska vara uppfyllda för att det omtvistade beslutet ska vara lagenligt.

(se punkterna 43, 44 och 51)

Hänvisning till 

Domstolen 9 december 1993, C‑115/92 P, parlamentet mot Volger, REG 1993, s. I‑6549, punkt 22; 30 oktober 1974, 188/73, Grassi mot rådet, REG 1974, s. 1099, punkterna 11–14

Förstainstansrätten 18 december 1997, T‑142/95, Delvaux mot kommissionen, REGP 1997, s. I‑A‑477 och II‑1247, punkt 84; 14 juni 2001, T‑230/99, McAuley mot rådet, REGP 2001, s. I‑A‑127 och II‑583, punkt 51; 12 juli 2001, T‑131/00, Schochaert mot rådet, REGP 2001, s. I‑A‑161 och II‑743, punkt 19

3.      Det tredje villkoret, som enligt artikel 5.1 i kommissionens beslut av den 29 november 2006 om tillämpningsföreskrifterna för godkännandeförfarandet ska vara uppfyllt för tjänstemän som arbetar vid kommissionen, vilket avser förutsättningarna att utföra arbetsuppgifter på ”Administrativ assistentnivå”, åsidosätter på intet sätt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna som reglerar godkännandeförfarandet. I detta hänseende preciserar beslutet nämligen endast tillämpningsområdet för villkoret avseende meriter i artikel 10.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. Det framgår dessutom klart av sistnämnda bestämmelse att eftersom ett av de villkor som ska vara uppfyllda för att en tjänsteman ska godkännas avser meriter, kan endast en tjänsteman som utför sina arbetsuppgifter på ett enligt sin arbetsgivares mening förtjänstfullt sätt bli föremål för ett godkännandebeslut.

Artikel 5.1 i beslutet av den 29 november 2006 ska för övrigt trots ordalydelsen tolkas så, att den endast avser arbetsuppgifter som motsvarar dem som utfördes av tjänstemän som hörde till kategori B, numera från och med den 1 maj 2004 kategori B* innan det att tjänstegruppen assistenter skapades. I avsaknad av en exakt definition av begreppet ”förutsättningar” att utföra arbetsuppgifter som omfattas av den tidigare B*-kategorin, ska dessutom en definition tillämpas som beror på huruvida det visas att personen har förutsättningar inte endast att faktiskt utföra åtminstone vissa arbetsuppgifter som omfattas av den tidigare B*-kategorin, utan även det sätt som den kandidat som vill ha ett godkännande utför sina arbetsuppgifter på. Denna tolkning av begreppet förutsättningar är förenlig med de mål som gemenskapslagstiftaren eftersträvar med godkännandeförfarandet. De tjänstemän som godkänns får nämligen mer fördelaktiga karriärsutsikter genom att de uppfyller villkoren för att delta i befordringsförfaranden som inte skulle vara tillgängliga för dem annars, och på sikt kunna uppnå en ansvars- och lönenivå som ibland är att jämföra med den som tjänstemän som tillhör tjänstegruppen handläggare. Det är därför naturligt att borttagandet av begränsningen för möjligheter till befordran avseende tjänstemän tillhörande de tidigare kategorierna C och D, vilket ett godkännande möjliggör, delvis beror på berörda parters sätt att arbeta och inte endast på vilka arbetsuppgifter de utför.

(se punkterna 59, 62 och 64–67)

4.      Den omständigheten att tjänstemannens rapport om karriärsutveckling innehåller negativa betyg och omdömen kan inte i sig ses som ett tecken på mobbning om betygen och omdömena framstår som fullständigt korrekta mot bakgrund av de identifierbara bevisuppgifter de grundas på.

(se punkt 84)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 16 maj 2006, T‑73/05, Magone mot kommissionen, REGP 2006, s. I‑A‑2‑107 och II‑A‑2‑85, punkterna 29 och 79