Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 3 juli 2019 – Förbundsrepubliken Tyskland mot XT

(Mål C-507/19)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesverwaltungsgericht

Parter i det nationella målet

Klagande: Förbundsrepubliken Tyskland

Motpart: XT

Tolkningsfrågor

Ska bedömningen av frågan huruvida skydd eller bistånd från UNRWA för en statslös palestinier har upphört i den mening som avses i artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2011/95/EU1 i geografiskt hänseende enbart grundas på det aktuella verksamhetsområde (Gazaremsan, Jordanien, Libanon, Syrien, Västbanken), i vilket den statslöse hade sin faktiska vistelseort (i förevarande mål Syrien) när vederbörande lämnade UNRWA:s mandatområde, eller ska ytterligare verksamhetsområden som tillhör UNRWA:s mandatområde beaktas?

Såvida bedömningen inte enbart ska grundas på verksamhetsområdet vid avfärden: Ska bedömningen alltid och oberoende av ytterligare villkor grundas på samtliga verksamhetsområden som mandatområdet består av? Om denna fråga besvaras nekande: Ska ytterligare verksamhetsområden endast beaktas för det fall att den statslöse hade en väsentlig (territoriell) anknytning till detta verksamhetsområde? Krävs det för en sådan anknytning att vederbörande har en – befintlig eller tidigare – vanlig vistelseort vid avfärden? Ska ytterligare omständigheter beaktas vid prövningen av huruvida det föreligger en väsentlig (territoriell) anknytning? Om denna fråga besvaras jakande: Vilka? Är det avgörande huruvida det är möjligt och rimligt för den statslösa personen att resa in i det aktuella verksamhetsområdet vid tidpunkten för avfärden från UNRWA:s mandatområde?

Omfattas en statslös person som lämnar UNRWA:s mandatområde, eftersom vederbörandes personliga säkerhet är allvarligt hotad och UNRWA saknar möjlighet att erbjuda skydd eller bistånd, även automatiskt av skyddet enligt direktiv 2011/95/EU i den mening som avses i artikel 12.1 a andra meningen i direktivet, om personen tidigare har begett sig till detta verksamhetsområde utan att dennes personliga säkerhet var allvarligt hotad i det verksamhetsområde där vederbörande tidigare vistades och utan att personen enligt de förhållanden som var tillämpliga vid den tidpunkt gränsen passerades kunde räkna med att dels erhålla skydd eller bistånd från UNRWA i det verksamhetsområde till vilket denne beger sig, dels inom överskådlig framtid kunna återvända till det verksamhetsområde där denne hade sin hittillsvarande vistelseort?

Ska bedömningen av frågan huruvida en statslös person inte automatiskt ska beviljas flyktingstatus, eftersom villkoren i artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2011/95/EU inte längre är uppfyllda efter avfärden från UNRWA:s mandatområde, enbart grundas på det verksamhetsområde i vilket den sista vanliga vistelseorten är belägen? Om denna fråga besvaras nekande: Ska de områden på vilka bedömningen av tidpunkten för avfärden ska grundas dessutom beaktas kumulativt enligt fråga 2? Om denna fråga besvaras nekande: På grundval av vilka kriterier ska det fastställas vilka områden som ska beaktas vid tidpunkten för det beslut som fattas med anledning av ansökan? Krävs det för att villkoren i artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2011/95/EU inte längre ska anses vara uppfyllda att de (statliga eller halvstatliga) myndigheterna i det aktuella verksamhetsområdet är beredda att ta emot den statslösa personen (igen)?

För det fall att det verksamhetsområde där den (sista) vanliga vistelseorten är belägen anses avgörande för frågan om villkoren i artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2011/95/EU är uppfyllda eller inte: Vilka kriterier är avgörande vid fastställandet av den vanliga vistelseorten? Krävs det att det är frågan om en laglig vistelse som har godkänts av vistelsestaten? Om denna fråga besvaras nekande: Krävs det att de ansvariga myndigheterna i verksamhetsområdet åtminstone medvetet tolererar den berörda statslösa personens vistelse? Om denna fråga besvaras jakande: Krävs det att de ansvariga myndigheterna har konkret kännedom om den enskilda statslösa personens närvaro eller är det tillräckligt att de medvetet tolererar vistelsen, eftersom denne tillhör en större persongrupp? Om denna fråga besvaras nekande: Är det i sig tillräckligt med en längre faktisk vistelse?

____________

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 2011, s. 9)