PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 19 december 2007

Mål F-20/07

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Social trygghet – Sjukförsäkring – Ersättning för utgifter för läkarvård – Uttryckligt avslag på begäran”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och 152 EA, varigenom Luigi Marcuccio, tidigare tjänsteman vid kommissionen, har yrkat bland annat att tillsättningsmyndighetens beslut att avslå hans begäran av den 31 mars 2006 om ersättning med 100 procent för olika utgifter för läkarvård i enlighet med artikel 72.1 i tjänsteföreskrifterna ska ogiltigförklaras. Sökanden har också yrkat att kommissionen ska förpliktas att betala honom mellanskillnaden mellan summan av samtliga utgifter och det belopp som han redan har erhållit i ersättning, det vill säga 323,09 euro, samt att dröjsmålsränta med 10 procent ska utgå på detta belopp med en årlig kapitalisering från och med den 8 april 2006.

Avgörande: Europeiska unionens personaldomstol förklarar sig obehörig i mål F‑20/07, Marcuccio mot kommissionen, för att Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt ska kunna döma i målet. Beslut om rättegångskostnader meddelas i samband med att tvisten slutligt avgörs.

Sammanfattning

Förfarande – Fördelning av behörighet mellan de olika gemenskapsdomstolarna

(Domstolens stadga, bilaga I, artikel 8.3; tjänsteföreskrifterna, artikel 72)

Vid handläggningen av ett mål som rör talan mot ett beslut att inte bevilja en tjänsteman ersättning för utgifter för läkarvård med 100 procent, vilket vederbörande anser sig ha rätt till på grund av den psykiska sjukdom som han säger sig lida av, är personaldomstolen, enligt artikel 8.3 andra stycket i bilaga I till domstolens stadga, skyldig att förklara sig obehörig för att förstainstansrätten ska kunna döma i målet när andra mål är anhängiga vid förstainstansrätten som rör samma parter, som stöder sig på samma rättsliga grund och som även de avser rätten till ersättning för utgifter för läkarvård med 100 procent. Dessa olika mål avser en och samma tvist och det är förenligt med god rättskipning, som bestämmelserna i artikel 8.3 i bilaga I till domstolens stadga syftar till att säkerställa, att en och samma domstol avgör hela tvisten.

(se punkterna 8–16)