BESLUT AV DOMSTOLENS ORDFÖRANDE
den 18 december 2020 (*)
”Fördragsbrott – Ansökan om intervention – Tredjeland, part i Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och Eftas övervakningsmyndighet – Bifall”
I mål C‑328/20,
angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 258 FEUF, som väckts den 22 juli 2020,
Europeiska kommissionen, företrädd av D. Martin och B.–R. Killmann, båda i egenskap av ombud,
sökande,
mot
Republiken Österrike, företrädd av A. Posch, M. Klamert, J. Schmoll och C. Pesendorfer, samtliga i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
DOMSTOLENS ORDFÖRANDE
med beaktande av referentens, F. Biltgen, förslag
efter att ha hört generaladvokaten J. Richard de la Tour,
följande
Beslut
1 Europeiska kommissionen har, genom ansökan som inkom till domstolens kansli den 22 juli 2020, yrkat att domstolen ska fastställa att Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 4, 7 och 67 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 2004, s. 1) och enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, 2011, s. 1) genom att anpassa beloppen för familjeförmåner samt sociala och skattemässiga förmåner för barn till personer som har rätt till sådana förmåner i Österrike utifrån levnadskostnaderna i den medlemsstat där barnet är bosatt.
2 Eftas övervakningsmyndighet och Konungariket Norge ansökte, genom handlingar som inkom till domstolens kansli den 28 oktober 2020 med stöd av artikel 40 tredje stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 130 i domstolens rättegångsregler, om att få intervenera i förevarande mål till stöd för kommissionens respektive Republiken Österrikes yrkanden.
3 Republiken Österrike och kommissionen ombads med stöd av artikel 131.1 i rättegångsreglerna, att inkomma med eventuella yttranden över interventionsansökningarna. Republiken Österrike inkom inte med något yttrande. Kommissionen har preciserat att den i sak visserligen inte har några invändningar mot att interventionsansökningarna bifalls, men ställer sig frågande till huruvida de kan tas upp till sakprövning, eftersom de avser intervention i ett förfarande mellan en unionsinstitution och en medlemsstat, i den mening som avses i artikel 40 andra stycket sista meningen i stadgan för Europeiska unionens domstol.
Ansökningarna om intervention
4 Det ska inledningsvis erinras om att det i de tre första styckena i artikel 40 i stadgan för Europeiska unionens domstol föreskrivs tre olika kategorier av intervenienter som var och en omfattas av ett eget system.
5 Enligt artikel 40 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol får medlemsstaterna och unionens institutioner intervenera i tvister vid domstolen utan begränsningar.
6 I artikel 40 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol föreskrivs att samma rätt ska gälla för unionens organ och byråer och varje annan fysisk eller juridisk person om de kan motivera att de har ett intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen. Det preciseras emellertid att fysiska eller juridiska personer inte får intervenera i ärenden mellan medlemsstater, mellan unionens institutioner eller mellan medlemsstater och unionens institutioner.
7 I artikel 40 tredje stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol fästs slutligen särskild uppmärksamhet på andra stater än medlemsstater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av den 2 maj 1992 (EGT L 1, 1994, s. 3) (nedan kallat EES-avtalet), samt Eftas övervakningsmyndighet som avses i det avtalet. Dessa ges rätt att intervenera i tvister inför domstolen om något av avtalets tillämpningsområden berörs.
8 Det följer av den sistnämnda bestämmelsen att det för att en interventionsansökan från ett tredjeland, som är part i EES-avtalet, eller från Eftas övervakningsmyndighet ska kunna tas upp till prövning, inte kan ställas något annat villkor än att föremålet för den tvist som interventionsansökan avser ska omfattas av detta avtals tillämpningsområde. De ovannämnda staterna och myndigheten ska således tillåtas att intervenera i de mål som underställs domstolen, utan att behöva visa att de har ett särskilt intresse, så snart dessa tvister berör något av EES-avtalets tillämpningsområden.
9 Det har emellertid inte bestritts att detta villkor är uppfyllt i förevarande mål. Talan som väckts mot svaranden rör nämligen ett påstått åsidosättande från svarandens sida av dess skyldigheter enligt förordningarna nr 883/2004 och nr 492/2011, vilka har införlivats i EES-avtalet genom gemensamma kommitténs beslut nr 76/2011 av den 1 juli 2011 om ändring av bilaga VI (Social trygghet) och protokoll 37 till EES-avtalet (EUT L 262, 2011, s. 33) och genom gemensamma kommitténs beslut nr 52/2012 av den 30 mars 2012 om ändring av bilaga V (Fri rörlighet för arbetstagare) till EES-avtalet (EGT L 207, 2012, s. 32).
10 Under dessa omständigheter ska interventionsansökningarna från Eftas övervakningsmyndighet och Konungariket Norge till stöd för kommissionens respektive Republiken Österrikes yrkanden bifallas.
Rättegångskostnader
11 Enligt artikel 137 i rättegångsreglerna ska domstolen besluta om rättegångskostnader i den dom eller det särskilt uppsatta beslut genom vilket målet avgörs slutligt.
12 Eftersom Eftas övervakningsmyndighets och Konungariket Norges interventionsansökningar i förevarande fall har bifallits, ska frågan om rättegångskostnaderna avseende deras intervention anstå.
Mot denna bakgrund beslutar domstolens ordförande följande:
1) Eftas övervakningsmyndighet och Konungariket Norge tillåts intervenera i mål C‑328/20 till stöd för Europeiska kommissionens respektive Republiken Österrikes yrkanden.
2) En kopia av samtliga rättegångshandlingar kommer att delges Eftas övervakningsmyndighet och Konungariket Norge genom justitiesekreterarens försorg.
3) En tidsfrist kommer att fastställas inom vilken Eftas övervakningsmyndighet och Konungariket Norge ska inkomma med sina interventionsinlagor.
4) Frågan om rättegångskostnader för Eftas övervakningsmyndighets och Konungariket Norges intervention anstår.
Underskrifter