Language of document :

Talan väckt den 8 november 2019 – Europeiska kommissionen mot Ungern

(Mål C-821/19)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Condou-Durande, J. Tomkin och A. Tokár)

Svarande: Ungern

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Ungern har underlåtit att uppfylla dels sina skyldigheter enligt artikel 33.2 i direktiv 2013/32/EU genom att tillfoga ytterligare ett skäl för att inte pröva asylansökningar utöver dem som uttryckligen anges i nämnda direktiv,

dels sina skyldigheter enligt artiklarna 8.2, 12.1 c och 22.1 i direktiv 2013/32/EU, samt artikel 10.4 i direktiv 2013/33/EU, genom att vidta åtgärder genom vilka organiserad verksamhet i syfte att möjliggöra för personer, som inte uppfyller de kriterier som uppställs i den nationella asyllagstiftningen, att inleda ett asylförfarande kriminaliseras, och genom vilka det föreskrivs att restriktiva åtgärder ska vidtas gentemot personer som anklagas eller har dömts för sådant brott, och

förplikta Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Ungern har, sedan antalet asylansökningar plötsligt ökade år 2015, upprepade gånger ändrat sin asyllagstiftning. År 2018 ändrades de ungerska bestämmelserna om rätt till asyl väsentligt. Den 20 juni 2018 godkände det ungerska parlamentet az egyes törvényeknek till jogellenes bevándorlás elleni intézkedésekkel kapcsolatos módosításáról szóló, 2018. Évi VI. törvény (lag VI från 2018, om ändring av vissa lagar i samband med åtgärder mot illegal invandring) och den sjunde ändringen av den ungerska grundlagen. Denna uppsättning lagstiftningsåtgärder kallas också för ”Stop Soros”-lagen. Med dessa ändringar begränsades den personkrets som har rätt till asyl ytterligare, eftersom ansökningar, enligt den ändrade lagen om rätten till asyl, anses inte kunna tas upp till prövning när den sökande har anlänt till Ungern via ett land där vederbörande inte har utsatts för förföljelse eller ett direkt hot om förföljelse. Büntető Törvénykönyv (strafflagen) ändrades på samma sätt. I lagen kriminaliseras därför verksamhet som syftar till att göra det möjligt för personer som i sitt ursprungsland, hemvistland eller annat land via vilket de anlänt till Ungern inte förföljs på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religion eller politisk åskådning eller som inte har en välgrundad rädsla för att bli direkt förföljds att inleda asylförfaranden.

Eftersom kommissionen anser att den lagstiftning som antogs år 2018 strider mot unionsrätten har den inlett ett överträdelseförfarande mot Ungern. Eftersom de förklaringar som Ungern inkommit med under det tidigare administrativa förfarandet inte har skingrat kommissionens misstankar, har den beslutat att hänskjuta ärendet till domstolen.

____________