Language of document : ECLI:EU:F:2008:92

BESLUT MEDDELAT AV

PERSONALDOMSTOLENS ORDFÖRANDE

den 3 juli 2008

Mål F-52/08 R

Wolfgang Plasa

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Interimistiskt förfarande – Ansökan om uppskov med verkställigheten av ett beslut om förflyttning – Krav på skyndsamhet – Föreligger inte ”

Saken: Ansökan, som väckts av Wolfgang Plasa med stöd av artiklarna 242 EG, 243 EG, 157 EA och158 EA, om uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut av den 8 maj 2008 att i tjänstens intresse flytta sökandens tjänstgöringsort till Bryssel (Belgien) från och med den 1 augusti 2008.

Avgörande: Ansökan om interimistiska åtgärder avslås. Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.

Sammanfattning

Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Villkor för beviljande – Allvarlig och irreparabel skada

(Artikel 242 EG; Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 102.2)

Syftet med interimistiska åtgärder är inte att säkerställa ersättning för skada, utan att säkerställa att domen kan verkställas. För att detta sistnämnda syfte ska kunna uppfyllas ska åtgärderna vara brådskande, det vill säga att det är nödvändigt för att undvika en allvarlig och irreparabel skada av sökandens intressen att avgörandet får rättsverkningar innan målet har prövats i sak. Den part som har ansökt om interimistiska åtgärder ska kunna visa att han inte kan vänta till målet har prövats i sak utan att åsamkas en sådan skada.

Den omständigheten att en tjänsteman eventuellt inte har placerats på en tjänstgöringsort som motsvarar hans yrkesmässiga önskemål kan inte anses ha åsamkat honom skada. Tillsättningsmyndigheten beslutar nämligen om tjänstgöringsort i tjänstens intresse och en tjänsteman har inte en subjektiv rätt till ett arbete på en viss tjänstgöringsort. Tjänstemannen har endast rätt till ett arbete som motsvarar hans lönegrad.

(se punkterna 34 och 35)

Hänvisning till

Domstolen : 25 mars 1999, Willeme mot kommissionen, C‑65/99 P(R), REG. s. I‑1857, punkt 62

Förstainstansrätten: 10 september 1999, Elkaïm och Mazuel mot kommissionen, T‑173/99 R, REGFP s. I‑A‑155 och II‑811, punkt 25; 19 december 2002, Esch-Leonhardt m. fl. mot ECB, T‑320/02 R, REGFP s. I‑A‑325 och II‑1555, punkt 27