Language of document :

Överklagande ingett den 1 september 2020 av Danilo Poggiolini av det beslut som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 3 juli i de förenade målen T-347/19 och T-348/19, Enrico Falqui och Danilo Poggiolini mot Europaparlamentet

(Mål C-408/20 P)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Danilo Poggiolini (ombud: F. Sorrentino, A. Sandulli, B. Cimino, avvocati)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

slå fast att klagandens talan om ogiltigförklaring av meddelande nr D(2019) 14435 av den 11 april 2019 från Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi och av meddelande nr D309419 av 8 juli 2019 från Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi – Direktoratet för ledamöternas ekonomiska och sociala rättigheter – Enheten för ledamöternas löner och sociala rättigheter – Enhetschefen kan tas upp till prövning och således ogiltigförklara nämnda meddelanden eller återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning, och

förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna i målet om överklagande och målet vid tribunalen.

Grunder och huvudargument

Klaganden har åberopat tre grunder till stöd för sitt yrkande om upphävande av tribunalens (åttonde avdelningen) beslut av den 3 juli 2020, Falqui och Poggiolini mot parlamentet (T-347/19 och T-348/19, ej publicerat, EU:T:2020:303).

Den första grunden avser dels att Europaparlamentets invändning om rättegångshinder avseende att klagandens talan vid tribunalen skulle avvisas framställdes för sent i förhållande till den tvåmånadersfrist som följer av artikel 81 jämförd med artikel 130.1 i tribunalens rättegångsregler, dels att artikel 60 i tribunalens rättegångsregler, enligt vilken ”fristerna rörande förfarandet ska förlängas med tio dagar med hänsyn till avstånd i samtliga fall”, är tillämplig på ingivande av inlagor via e-Curia.

Den andra grunden avser att meddelande nr D (2019) 14435 av den 11 april 2019 från Europaparlamentets generaldirektoratet för ekonomi utgör en rättsakt mot vilken talan kan väckas, eftersom den har omedelbara verkningar, och att talan om ogiltigförklaring mot nämnda meddelande således kan tas upp till prövning.

Den tredje grunden avser att yrkandet om ogiltigförklaring av meddelande nr D309419 av 8 juli 2019 från Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi – Direktoratet för ledamöternas ekonomiska och sociala rättigheter – Enheten för ledamöternas löner och sociala rättigheter – Enhetschefen, som formulerades i inlagan om justering av yrkandena i ansökan, i enlighet med artikel 86 i tribunalens rättegångsregler, och att nämnda inlaga, om alla krav är uppfyllda, ska anses utgöra ansökan.

Klaganden åberopar tre ytterligare grunder avseende att meddelande nr D (2019) 14435 av den 11 april 2019 och meddelande nr D309419 av den 8 juli 2019 är rättsstridiga.

Den första grunden avser åsidosättande av beslutet av Europaparlamentets presidium av den 19 maj och 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga.

Den andra grunden avser att Europaparlamentet ansåg att det saknades skäl att underlåta att tillämpa en ogiltig nationell lagstiftning (nämligen den som införts genom den italienska deputeradekammarens presidiums beslut nr 14/2018).

Den tredje grunden avser att Europaparlamentet på ett rättsstridigt sätt tillämpat en nationell lagstiftning som strider mot de grundläggande principerna i unionens rättsordning, däribland främst principen om skydd för berättigade förväntningar, och åsidosatt principen om unionsrättens företräde.

____________