PERSONALDOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 5 mars 2008

Mål F-33/07

Alberto Toronjo Benitez

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Befordran – Tidigare tillfälligt anställda som avlönas genom anslag för forskning – Indragna ’ryggsäckspoäng’ – En tjänstemans övergång från att avlönas via forskningsbudgeten till att avlönas via den allmänna budgeten – Fråga huruvida artikel 2 i kommissionens beslut av den 16 juni 2004 om befordran av tjänstemän som får sin lön från forskningsbudgeten inom den allmänna budgeten är rättsstridig”

Saken: Talan som har väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Alberto Toronjo Benitez har yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara artikel 2 i kommissionens beslut av den 16 juni 2004, ändrat genom beslut av den 20 juli 2005, om befordran av tjänstemän som får sin lön från forskningsbudgeten inom den allmänna budgeten, och upphäva kommissionens beslut att från sökandens ”ryggsäck” dra in de 44,5 poäng som han tilldelats som tillfälligt anställd.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska ersätta sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

Tjänstemän – Befordran – Jämförelse av kvalifikationer

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 45)

Artikel 2 i kommissionens beslut om befordran av tjänstemän som får sin lön från forskningsbudgeten inom den allmänna budgeten, som innehåller en begränsning av tjänstemäns rörlighet, strider inte mot institutionernas intresse.

I detta beslut, som är tillämpligt på tjänstemän som tidigare var tillfälligt anställda och då fick sin lön från forskningsbudgeten, anges i artikel 2.1, som undantag från de allmänna genomförandebestämmelser som kommissionen antagit till artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, att dessa tjänstemän som efter ett godkänt uttagningsprov, omfattas av forskningsbudgeten inom den allmänna budgeten, ska bevara de befordringspoäng som de tilldelats som tillfälligt anställda. Enligt artikel 2.2 i det nämnda beslutet ska emellertid dessa meritpoäng och prioritetspoäng dras in, om en sådan tjänsteman på egen begäran förflyttas till en tjänst som omfattas av den allmänna budgeten, inom två år från det datum då vederbörande nominerats till provanställd tjänsteman.

Begränsningen av rörligheten för tjänstemän motiveras av överväganden avseende institutionens goda funktion och således institutionernas intresse. Om en god fördelning av personalresurser och rörlighet för tjänstemän inom institutionerna utgör målsättningar som är förenliga med institutionernas intresse, påverkas inte detta intresse negativt. Avsikten med det nämnda beslutet är att uppmana tjänstemän som tidigare var tillfälligt anställda och då avlönade genom anslag för forskning, att stanna minst två år i de tjänster som omfattas av forskningsbudgeten inom den allmänna budgeten och i vilka de blev fast anställda som tjänstemän, och för vilka de har de kvalifikationer som krävs.

Det framgår av bestämmelserna i fråga att kommissionen känner till institutionernas intresse av rörlighet för tjänstemän inom institutionerna, och att den i stället försöker förlika detta intresse med andra av institutionernas intressen som den särskilt har i åtanke. Den beslutade begränsningen av rörligheten för de berörda tjänstemännen är begränsad i sin omfattning, i den mån den enbart avser de tjänstemän som tidigare var tillfälligt anställda och då omfattade av forskningsbudgeten och som nominerats till fast anställda sedan mindre än två år i tjänster som omfattas av den allmänna budgeten. Begränsningen är framför allt begränsad till en tvåårsperiod från och med de berörda tjänstemännen nomineringar till provanställd tjänsteman.

Principen om likabehandling av tjänstemän har för övrigt inte åsidosatts genom beslutet. I artikel 2.3 i det nämnda beslutet anges att, genom undantag från artikel 2.2 i beslutet, de tre kategorier av tjänstemän som avses i artikel 2.1 bevarar de poäng som de har tilldelats som tillfälligt anställda, även om de har förflyttats till en tjänst som omfattas av den allmänna budgeten, inom två år från det datum då de nominerades till provanställda tjänstemän. De tjänstemän ”som förflyttas av tillsättningsmyndigheten i institutionernas intresse med stöd av artikel 7.1 i tjänsteföreskrifterna” utgör en av dessa kategorier. Det framgår av syftena bakom artikel 2 i beslutet att kommissionen således utser de tjänstemän som förflyttas enbart i tjänstens intresse och utan beaktande av deras önskemål om förflyttning, vilket institutionerna har möjlighet att göra enligt artikel 7.1 första stycket i tjänsteföreskrifterna, med undantag för andra stycket i den artikeln. Om förflyttningarna alltid ska beslutas i institutionernas intresse, föreligger det en avsevärd skillnad mellan de olika fallen av förflyttningar av tjänstemän, beroende av om administrationen har beaktat eller inte deras önskemål om förflyttning.

En annan kategori tjänstemän som avses i artikel 2.3 i det nämnda beslutet utgörs av de tjänstemän som förflyttas på egen begäran och som sedan minst två år innehar en tjänst som anses vara känslig. En skillnad i behandling mellan en tjänsteman som förflyttas på egen begäran till en tjänst som omfattas av den allmänna budgeten inom två år från vederbörandes nominering till provanställd tjänsteman, beroende av huruvida vederbörande innehade eller inte sedan minst två år en tjänst som anses vara känslig, är i detta hänseende motiverad. Även om tjänstemannen som nomineras till en känslig tjänst i allmänhet förflyttas först efter fem år, är det felaktigt att sluta sig till att vederbörande befann sig i en annan situation än andra tjänstemän först efter fem år och inte efter två år. Den ökade skyldigheten till rörlighet som åvilar de tjänstemän som utnämns till en känslig tjänst följer av att dessa tjänsters art utsätter dem för en högre risk för finansiella oegentligheter eller intresse konflikter. Tjänstemän som utnämns till en känslig tjänst befinner sig följaktligen under tjänstens längd och inte enbart efter fem år, i en situation som objektivt skiljer sig från den som andra tjänstemän befinner sig i. Det saknas under dessa förhållanden anledning att anse att tillämpningen av undantagsregler beträffande rörligheten för dessa tjänstemän endast är motiverad efter fem år. Det verkar tvärtom rimligt att utesluta de nämnda tjänstemännen från tillämpningsområdet för en bestämmelse som utgör ett starkt incitament till stabilitet under två kompletterande år från deras nominering till provanställda tjänstemän, med beaktande av tjänstens intresse att underlätta rörligheten för tjänstemän som har utnämnts till en känslig tjänst, för att begränsa de risker som de utsätts för. Det undantag som föreskrivs i ovannämnda artikel 2.3 till förmån för de nämnda tjänstemännen är följaktligen inte oproportionerligt i förhållande till det syfte som eftersträvas.

(se punkterna 32, 67–73 och 90–96)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 12 juni 1997, Carbajo Ferrero mot Europaparlamentet, T‑237/95, REGP s. I‑A‑141 och II‑429, punkt 99