DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL (andra avdelningen)
den 21 mars 2013
Mål F‑93/11
Jamal Taghani
mot
Europeiska kommissionen
”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Uttagningskommitténs beslut att inte låta sökanden delta i proven – Rättsmedel – Talan väcktes vid domstol innan beslut fattades beträffande klagomålet – Upptagande till sakprövning – Ändring av meddelandet om uttagningsprov efter det att inträdesprov hållits – Principen om skydd för berättigade förväntningar – Rättssäkerhet”
Saken: Talan – som väckts med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratom-fördraget enligt dess artikel 106a – genom vilken Jamal Taghani har yrkat dels om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av ordföranden i uttagningskommittén avseende uttagningsprovet EPSO/AST/111/10 att inte låta sökanden delta i uttagningsprovet, dels om att Europeiska kommissionen ska förpliktas ersätta honom för den skada som han anser sig ha lidit till följd av nämnda beslut.
Avgörande: Det beslut som fattats den 15 juni 2011 av uttagningskommittén avseende uttagningsprovet EPSO/AST/111/10 att inte låta Jamal Taghani delta i uttagningsprovet ogiltigförklaras. Europeiska kommissionen ska erlägga 1000 euro till Jamal Taghani. Talan ogillas i övrigt. Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.
Sammanfattning
1. Talan väckt av tjänstemän – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan mot ett beslut av en uttagningskommitté – Ändring av meddelandet om uttagningsprov efter genomförandet av tillträdesprov – Sökande som inte skulle ha fått göra uttagningsprovet även om rättelsen inte hade gjorts – Avvisning – Undantag
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91)
2. Talan väckt av tjänstemän – Talan mot ett beslut att neka tillträde till uttagningsprov – Möjlighet att göra gällande oegentligheter med avseende på meddelandet om uttagningsprov
(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90.2 och 91)
3. Talan väckt av tjänstemän – Beslut från en uttagningskommitté – Föregående administrativt klagomål – Utgör inte något krav – Beslut grundat på ett meddelande om uttagningsprov som ändrats efter genomförandet av tillträdesprov – Saknar betydelse
(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90.2 och 91.2)
4. Talan väckt av tjänstemän – Beslut från uttagningskommittén – Föregående administrativt klagomål – Utgör inte något krav – Ingivande – Följder – Rätt att väcka talan direkt vid unionsdomstolarna kvarstår
(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90.2 och 91.2)
5. Tjänstemän – Uttagning på grundval av meriter och prov – Villkor för att uttas – Fastställs i meddelandet om uttagningsprov – Ändring av meddelandet av uttagningsprov efter genomförandet av tillträdesprov med den följden att sökandenas möjligheter att lyckas minskar – Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 1.1 e)
6. Tjänstemän – Uttagning på grundval av meriter och prov – Villkor för att uttas – Fastställs i meddelandet om uttagningsprov – Ändring av meddelandet av uttagningsprov efter genomförandet av tillträdesprov med den följden att sökandenas möjligheter att lyckas minskar – Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 1.1 e)
7. Tjänstemän – Principer – Proportionalitet – Räckvidd – Åberopande såsom motivering av en åtgärd, vilket strider mot principen om skydd för berättigade förväntningar – Omfattas inte
1. Inom ramen för en talan om ogiltigförklaring av ett beslut som fattats av uttagningskommittén, som grundats på ett meddelande om uttagningsprov som efter det att tillträdesprov hållits ändrats genom en rättelse och enligt vilket sökanden inte skulle få delta i proven, saknar sökanden berättigat intresse av att få saken prövad om det visar sig att han inte skulle ha fått delta i uttagningsprovet även om rättelsen inte hade funnits.
Så är emellertid inte fallet om det inte är styrkt att sökanden inte skulle gå vidare i uttagningsförfarandet och det således inte säkert visats att sökanden saknar berättigat intresse av att få saken prövad.
(se punkterna 29, 31 och 32)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 9 november 2004, Vega Rodríguez mot kommissionen, T‑285/02 och T‑395/02, punkterna 25 och 27
2. Vad gäller meddelanden om uttagningsprov, har en sökande – med hänsyn till den speciella karaktären av uttagningsförfarandet som är en komplicerad administrativ process bestående av en följd beslut med nära samband – rätt att göra gällande oegentligheter som uppkommit under uttagningsprovets förlopp, inbegripet dem som har sitt ursprung i själva texten i meddelandet om uttagningsprovet, vid en talan riktad mot ett senare individuellt beslut, såsom ett beslut att neka tillträde till prov.
(se punkt 38)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 16 september 1993, Noonan mot kommissionen, T‑60/92, punkt 23
Personaldomstolen: 14 april 2011, Clarke m.fl. mot harmoniseringsbyrån, F‑82/08, punkt 79, och där angiven rättspraxis
3. Att först inge ett klagomål är obligatoriskt när det är fråga om ett beslut från tillsättningsmyndigheten men utgör däremot inte något krav när beslutet har antagits av uttagningskommittén.
Vad beträffar talan mot ett beslut från tillsättningskommittén att inte föra upp sökanden på förteckningen över sökande med högst betyg på tillträdesproven, har sökanden rätt att vända sig direkt till unionsdomstolen, utan att dessförinnan inge ett klagomål. Detta gäller även om sökanden ifrågasätter meddelandet om uttagningsprov eller en rättelse av ett sådant meddelande i något avseende.
Den omständigheten att ett beslut från en uttagningskommitté grundar sig på ett meddelande om uttagningsprov som senare ändrats genom en rättelse efter det att tillträdesproven genomförts, innebär inte att sökanden förlorar sin rätt att väcka talan direkt mot uttagningskommitténs beslut.
(se punkterna 39–41)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: ovannämnda målet Noonan mot kommissionen, punkt 23
Personaldomstolen: 28 oktober 2010, Vicente Carbajosa m.fl. mot kommissionen, F‑77/08, punkterna 27–31 och 35–37
4. Förfarandet för administrativt klagomål fyller inte någon funktion när de anmärkningar som framförs avser beslut från en uttagningskommitté. Tillsättningsmyndigheten har nämligen inte rätt att ändra sådana beslut. Den möjlighet som finns såvitt avser ett beslut från en uttagningskommitté är normalt sett att väcka talan däremot vid unionsdomstolen.
Det framgår dock varken av tjänsteföreskrifterna eller av rättspraxis att en sökande i ett uttagningsprov, som ändå har ingett ett klagomål till tillsättningsmyndigheten mot ett beslut av uttagningskommittén i nämnda uttagningsprov, inte skulle kunna väcka talan direkt vid unionsdomstolen utan att avvakta tillsättningsmyndighetens beslut gällande klagomålet. Om en sådan sökande ändå framför ett administrativt klagomål till tillsättningsmyndigheten kan en sådan åtgärd, oavsett dess juridiska betydelse, inte medföra att sökanden fråntas sin rätt att väcka talan direkt vid unionsdomstolen. Om en sökande under sådana omständigheter väljer att väcka talan direkt vid unionsdomstolen, ska den domstolen pröva huruvida talan har väckts inom fristen på tre månader och tio dagar från den tidpunkt då sökanden delgavs det aktuella beslutet.
(se punkterna 44, 46–48)
Hänvisning till
Personaldomstolen: 20 juni 2012, Cristina mot kommissionen, F‑66/11, punkterna 37, 40 och 41, och där angiven rättspraxis
5. Den ändring av de regler för poängsättningen av delproven som föreskrevs i meddelandet om uttagningsprov kan påverka en berörd sökandes möjligheter att bli uppförd på förteckningen över de sökande som får delta i utvärderingstesterna, eftersom en sådan ändring kan medföra en ökning av antalet sökande som har uppnått minimipoängen för proven, och följaktligen minska sökandens möjligheter att höra till de bästa sökande. I det avseendet innebär rättelsen av meddelandet om uttagningsprov efter genomförandet av tillträdesproven att de garantier som sökanden getts genom meddelandet om uttagningsprov inte längre gäller. Därigenom har principen om skydd för berättigade förväntningar åsidosatts.
Prov med ett jämförande syfte innebär per definition att varje sökandes resultat jämförs med övriga sökandes resultat. Således kan antalet sökande påverka uttagningskommitténs bedömning av de olika sökandena. Denna bedömning återspeglar de värdeomdömen som ges avseende en sökandes prestation i förhållande till övriga sökandes prestationer. Ju högre antal sökande som deltar i denna typ av prov, desto högre krav ställer uttagningskommittén följaktligen på de sökande.
(se punkterna 71, 72, 75 och 89)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 5 mars 2003, Staelen mot parlamentet, T‑24/01, punkt 57
6. Rättssäkerhetsprincipen syftar till att säkerställa förutsebarhet i de situationer och rättsförhållanden som omfattas av unionsrätten. Även om rättssäkerhetsprincipen i regel utgör hinder mot att en unionsrättsakts tidsmässiga verkan fastställs till en tidpunkt före dess offentliggörande kan det undantagsvis förhålla sig på annat sätt om målsättningen så kräver och om berörda parters berättigade förväntningar beaktas. Dessa villkor är inte uppfyllda i ett fall där ett meddelande om uttagningsprov rättas så att klassificeringen av tillträdesproven till uttagningsprovet ändras efter det att de genomförts.
Om tillsättningsmyndigheten, efter offentliggörandet av ett meddelande om uttagningsprov, upptäcker att de krav som uppställts var strängare än vad tjänstens behov krävde, kan den antingen fortsätta förfarandet genom att eventuellt rekrytera färre godkända sökande än vad som ursprungligen planerades, eller göra om uttagningsförfarandet genom att återkalla det ursprungliga meddelandet om uttagningsprov och ersätta detta med ett rättat meddelande. Att rätta meddelandet om uttagningsprov efter det att vissa prov genomförts kan dock inte anses motsvara någon av dessa lösningar.
(se punkterna 76–78, 81 och 82)
Hänvisning till
Domstolen: 15 september 2005, Irland mot kommissionen, C‑199/03, punkt 69
Förstainstansrätten: 2 oktober 1996, Vecchi mot kommissionen, T‑356/94, punkt 56
Europeiska unionens tribunal: 10 november 2010, harmoniseringsbyrån mot Simões Dos Santos, T‑260/09 P, punkt 48, och där angiven rättspraxis
7. Enligt proportionalitetsprincipen, vilken enligt fast rättspraxis ingår bland de allmänna principerna i unionsrätten, krävs det för att en åtgärd som vidtagits av en unionsinstitution ska vara lagenlig, när det finns flera ändamålsenliga åtgärder att välja mellan, att den åtgärd väljs som är minst ingripande och att de vållade olägenheterna inte är orimliga i förhållande till det eftersträvade målet. Överväganden som avser en åtgärds proportionalitet kan dock inte motivera antagandet av en rättsakt som strider mot principen om skydd för berättigade förväntningar, såsom ändringen av meddelandet om uttagningsprov efter det att tillträdesproven hade hållits, eftersom proportionalitetsprincipen endast är tillämplig när det finns flera ändamålsenliga åtgärder att välja mellan.
(se punkt 88)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 21 oktober 2004, Schumann mot kommissionen, T‑49/03, punkt 52
Personaldomstolen: 30 september 2010, Torijano Montero mot rådet, F‑76/05, punkt 81, och där angiven rättspraxis