DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 17 oktober 2013

Mål F‑59/12

BF

mot

Europeiska unionens revisionsrätt

“Personalmål – Tillsättning – Rekrytering av en direktör – Meddelande om ledig tjänst – Rättsakt som går någon emot – Föreligger inte – Avvisning”

Saken:      Talan, som väckts med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken sökanden, BF, i sak har yrkat att meddelandet om ledig tjänst ECA/2011/67 om tillsättning av tjänsten som personaldirektör vid Europeiska unionens revisionsrätts generalsekretariat ska ogiltigförklaras samt att svaranden ska förpliktas att ersätta den materiella skada som sökanden har lidit.

Avgörande:      Talan ogillas. BF ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska unionens revisionsrätts rättegångskostnader.

Sammanfattning

Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Meddelande om ledig tjänst som inte påverkar sökandens rättsliga ställning – Omfattas inte

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90)

Endast de åtgärder som medför tvingande rättsverkningar av sådan art att de direkt och omedelbart påverkar sökandens intressen genom att på ett betydande sätt förändra dennes rättsliga ställning utgör rättsakter eller beslut som kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring.

Inom ramen för en talan som avser ett meddelande om ledig tjänst vilket för andra gången inleder ett rekryteringsförfarande och som inte innebär att sökandens ansökan utesluts är de följder som den sistnämnda tillskriver nämnda meddelande om ledig tjänst – nämligen att det i praktiken omöjliggör en tillsättning av sökanden på den omstridda tjänsten genom verkställande av en eventuell dom av personaldomstolen genom vilken besluten att tillsätta en annan person och att avslå sökandens ansökan ogiltigförklaras, vilka antagits inom ramen för ett första rekryteringsförfarande – vid tidpunkten för publiceringen av nämnda meddelande rent hypotetiska och visar därmed inte att nämnda meddelande direkt och omedelbart påverkar sökandens intressen.

Tillsättningsmyndigheten är nämligen inte skyldig att inom ramen för det andra rekryteringsförfarandet tillsätta någon på den omtvistade tjänsten. Det finns inte heller något som, vid tidpunkten för publiceringen av det omtvistade meddelandet om ledig tjänst, tyder på att sökanden, om det andra rekryteringsförfarandet slutförs, inte skulle utses. Vad gäller följderna av en framtida dom i målet om ogiltigförklaring av de beslut som togs inom ramen för det första rekryteringsförfarandet antas dessa beslut vara lagenliga och den omständigheten att sökanden har väckt talan ger inte vederbörande någon subjektiv rätt att tillsättas eller någon rätt att paralysera varje eventuellt administrativt initiativ att tillsätta tjänsten. För det fall personaldomstolen skulle ogiltigförklara de beslut som fattades i det första rekryteringsförfarandet ankommer det dessutom på den berörda institutionen att anta de åtgärder som krävs för att verkställa domen, vilka sökanden, i förekommande fall, skulle kunna bestrida då.

Det överklagade meddelandet om ledig tjänst och det andra rekryteringsförfarandet får följaktligen inte i sig några tvingande rättsverkningar vilka direkt och omedelbart påverkar sökandens intressen. Den omständigheten att meddelandet om ledig tjänst har publicerats gör den således inte till en rättsakt som går sökanden emot.

(se punkterna 20–26)

Hänvisning till

Domstolen: 11 maj 1978, De Roubaix/kommissionen, 25/77, punkterna 7 och 8

Personaldomstolen: 8 maj 2006, Corvoisier m.fl./ECB, F‑13/05, punkt 44; 9 juli 2009, Torijano Montero/rådet, F‑91/07, punkterna 24 och 27 och där angiven rättspraxis