Överklagande ingett den 3 december 2019 av Europaparlamentet av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 20 september 2019 i mål T-47/18, UZ mot parlamentet

(Mål C-894/19 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europaparlamentet (ombud: V. Montebello-Demogeot, I. Lázaro Betancor)

Övrig part i målet: UZ

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den överklagade domen,

följaktligen ogilla talan i första instans,

besluta att vardera parten ska bära sina rättegångskostnader för förfarandet i förevarande instans, och

förplikta UZ att ersätta rättegångskostnaderna i första instans.

Grunder och huvudargument

Parlamentet gör i den första grunden gällande att den överklagade domen bygger på felaktig rättstillämpning, missuppfattning av de faktiska omständigheterna och bristande motivering. Parlamentet menar att tribunalen felaktigt dragit slutsatsen att utredningarna inte genomförts på ett objektivt och opartiskt sätt. Den omständigheten att en av utredarna hade viss föregående kunskap om de faktiska omständigheterna kan inte anses medföra tvivel om dennes objektivitet och opartiskhet, och eventuella tvivel neutraliseras av den omständigheten att flera andra utredare deltog i samma utredning. Detta viktiga faktum har inte ens beaktats av tribunalen. Tribunalen har slutligen varken undersökt eller motiverat hur denna påstådda brist på objektivitet och opartiskhet i detta sammanhang verkligen påverkat utredningens resultat, vilket är det krav som fastställts i rättspraxis.

I den andra grunden hävdas att slutsatsen i den överklagade domen att principen om parternas likställdhet i förfarandet vid disciplinnämnden åsidosatts bygger på felaktig rättstillämpning, missuppfattning av de faktiska omständigheterna och bristande motivering. Parlamentet har gjort gällande att tribunalen har missuppfattat de faktiska omständigheterna genom att felaktigt anse att tillsättningsmyndigheten företräddes av två personer, trots att UZ åtnjöt likvärdiga rättigheter genom att företrädas av sin advokat. Parlamentet anser att tribunalen med orätt avvikit från sin praxis i frågor rörande tillämpningen av principen om parternas likställdhet i förvaltningsförfaranden och att tribunalen underlåtit att utreda huruvida förfarandet hade lett till ett annat resultat, om detta fel inte hade begåtts.

Parlamentet gör i den tredje grunden gällande att den överklagade domen bygger på felaktig rättstillämpning, missuppfattning av de faktiska omständigheterna och bristande motivering vad gäller slutsatsen att UZ:s rätt att yttra sig åsidosatts. Parlamentet menar att UZ hörts på korrekt sätt, dels muntligen, efter tillsättningsmyndighetens delegering, dels genom att dennes skriftliga inlagor överlämnats efter förhöret. Delegering är en möjlighet som föreskrivs i den interna arbetsordningen och som endast ska tillämpas när tillsättningsmyndigheten inte har möjlighet att själv agera på grund av tjänstefrågor, varför tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att anse att artikel 22 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna åsidosatts. Parlamentet hävdar även att tribunalen begått ett fel genom att anse att en nedflyttning från lönegrad AD 13 till lönegrad AD 12 utgör en allvarlig sanktion, med motiveringen att detta innebär en förlust av en tjänst i arbetsledande ställning. Parlamentet gör slutligen gällande att tribunalen inte utrett huruvida UZ, om denne hade hörts direkt av tillsättningsmyndigheten, verkligen hade kunnat tillföra något som inte framgår av handlingarna i ärendet och huruvida detta verkligen hade kunnat leda fram till ett annat beslut från tillsättningsmyndighetens sida.

____________