Language of document :

Överklagande ingett den 20 juni 2019 av Förbundsrepubliken Tyskland av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 10 april 2019 i mål T-229/17, Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska kommissionen

(Mål C-475/19 P)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: J. Möller, Bevollmächtigter, M. Kottmann, M. Winkelmüller, F. van Schewick, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Finland

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som tribunalen meddelade den 10 april 2019 i mål T-229/17, Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska kommissionen,

ogiltigförklara kommissionens beslut (EU) 2017/133 av den 25 januari 2017 om att med en restriktion behålla hänvisningen till den harmoniserade standarden EN 14342:2013 Trägolv – Egenskaper, utvärdering av överensstämmelse och märkning i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/20111 ,

ogiltigförklara kommissionens beslut (EU) 2017/145 av den 25 januari 2017 om att med en restriktion behålla hänvisningen till den harmoniserade standarden EN 14904:2006 Sportbeläggningar – Specifikation för inomhusytor avsedda för olika sporter i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/20112 ,

ogiltigförklara de kommissionens meddelanden, inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG, av den 10 mars 2017, den 11 augusti 2017, den 15 december 2017 och den 9 mars 2018,3 i den del de hänför sig till de harmoniserade standarderna EN 14342:2013 och EN 14904:2006,

i andra hand, i förhållande till yrkandena 2–4 ovan, återförvisa målet till tribunalen,

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar till stöd för sitt överklagande följande tre grunder:

Som första grund görs gällande att den överklagade domen strider mot artikel 263.1 FEUF, genom att tribunalen däri har avvisat Förbundsrepubliken Tysklands yrkanden om ogiltigförklaring av de angripna meddelandena. Tribunalen har underlåtit att beakta att de angripna meddelandena är avsedda att ha bindande rättsverkningar som inte är identiska med dem som följer av de angripna besluten.

Som andra grund görs gällande att den överklagade domen strider mot artikel 18.2 jämförd med artikel 17.5 i förordning nr 305/2011. Tribunalen har underlåtit att beakta att kommissionen genom dessa bestämmelser ges en befogenhet och åläggs en skyldighet att vidta en av de åtgärder som föreslagits av Förbundsrepubliken Tyskland.

Som tredje grund görs gällande att den överklagade domen strider mot artikel 18.2 jämförd med artiklarna 3.1, 3.2 och 17 i förordning nr 305/2011. Tribunalen har underlåtit att beakta att kommissionen genom dessa bestämmelser åläggs en skyldighet att pröva huruvida de omtvistade standarderna äventyrar iakttagandet av de grundläggande kraven för byggnadsverk.

____________

1 EUT L 21, 2017, s. 113.

2 EUT L 22, 2017, s. 62.

3 EUT C 76, 2017, s. 32; EUT C 267, 2017, s. 16; EUT C 435, 2017, s. 41; EUT C 92, 2018, s. 139.